The overall purpose of this study was to investigate the child's perspective on the free play in the youth recreation center. The closer intention of the study has been to investigate what children themselves express as meaningful aspects of free play in the youth recreation center and what various opportunities children highlight when it comes to identity formation and social training in the free play. To answer the purpose three focus groups discussions were conducted with children of mixed ages from grade one to three. The results of the study were analyzed from a symbolic interactionist perspective. Meaningful aspects of free play that the children were describing is that the free play is fun, it's good because then they decide for themselves, they can be with their "friends" and it's good that they get moving. A social skill they get to practice on is to negotiate with each other about what game they are playing, the hearing takes place primarily through various voting methods. The children also develop empathy in free play and create and maintain social relationships. Furthermore, the study shows that choice of game is an important part of the children's identity process. Finally, an important conclusion of the study is that free play is as important as other guided activities in the youth recreation center.

No description available.

The purpose of this study is to investigate how children play in free play from a gender perspective. We will examine how children do gender in the free play. Our questions in the study are: How is gender constituted in the selection of free play? How do children constitute gender identities in the free play? The study was conducted with a qualitative study where we used the observation collection method. We have analyzed the empirical material on the basis of gender theory, according Ingegerd Tallberg Broman. Based on our observations, we have seen that there are gender-stereotyped activities. In most games occur traditional male / female behavior. Boys were active and girls were more sedentary. We saw a few times how children negotiated traditional gender norms / Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker i fri lek ur ett genusperspektiv. Vi kommer att undersöka hur barn gör kön i den fria leken. Våra frågeställningar i studien är: Hur skapas genus i val av fri lek? Hur iscensätter barn genusidentiteter i den fria leken?Studien är genomförd med en kvalitativ undersökning där vi använt observationer som insamlingsmetod. Vi har analyserat det empiriska materialet utifrån genusteori, enligt Ingegerd Tallberg Broman. Utifrån våra observationer har vi sett att det förekommer könsstereotypa aktiviteter.I de flesta lekar uppstår traditionella manligt/kvinnligt beteenden. Pojkar var aktiva och flickor var mer stillasittande. Vi såg vid några tillfällen hur barn förhandlade om de traditionella könsnormerna.

Background: The greatest increase in obesity rates have been seen with young adults in college due to their unhealthy dietary habits and behaviors. Interventions at this life stage may reduce the development of obesity related health concerns. There is an evident need for nutrition and lifestyle interventions yet there is limited research on the implementation of comprehensive nutrition programs for college students. Objective: This research study has a dual focus. We aim (1) to describe nutrition services offered through the Georgia State University Student Recreation Center to include nutrition assessment in a college population. Specifically, measured energy needs (Korr ReeVue™ Portable Indirect Calorimeter) were compared with estimated energy needs (predictive equations) and nutrition software (BioEx Nutrition Maker Software© Plus 2.0). In addition, this study aims (2) to survey what types of nutrition services are offered by campus recreation centers that are part of the Urban 13 research-sharing institutions. Methods: (1) Twenty-three healthy weight (n=8) and overweight/obese (n=15) 18 -37 year old males (n=11) and females (n=12) that were members of the Georgia State University student recreation center and had undergone indirect calorimetry. Paired samples t-tests were used to compare the means of measured resting metabolic rate (RMR) with RMR estimated from the Harris-Benedict and Mifflin-St. Jeor equations. Measured and estimated RMR were used to calculate total energy expenditure (TEE). Paired sample t-tests were also used to compare the means of each calculated TEE. A p-value ≤ 0.05 defined significance. (2) The 21 campus recreation centers of the Urban 13 were asked to complete a five-question survey by email or phone. Survey results were tabulated based on result frequencies. Results: (1) A statistical significance (p < 0.003) was found when comparing the means of measured RMR (1627 ± 393 kcal/day) with RMR estimated with the Harris Benedict equation (1781 ± 321 kcal/day). Significant differences (p < 0.001) were found between TEE calculated via measured RMR (2153 ± 534 kcal/day) and TEE calculated with estimated RMR via the Harris-Benedict equation (2354 ± 420 kcal/day) and Nutrition Maker© Plus 2.0 (2623 ± 582 kcal/day). Results were not statistically significant when comparing the means (p=0.308) of measured RMR (1626 ± 393 kcal/day) with RMR estimated with the Mifflin-St. Jeor equation (1677 ± 287 kcal/day), or between the means (p=0.317) of calculated TEE from measured RMR (2153 ± 534 kcal/day) and the Mifflin St-Jeor equation (2218 ± 381 kcal/day). (2) Of the 21 schools evaluated, seven stated nutrition services were provided through the campus recreation center. Of the seven schools, five staff an RD at the recreation center, and two schools, including Georgia State University, staff an RD and offer indirect calorimetry. Conclusions: To our knowledge, this is the first study to describe nutrition services offered at a campus recreation center. In the absence of indirect calorimetry, the Mifflin-St. Jeor equation is the best method to estimate energy needs for a college population. Nutrition services provided by an RD are limited at campus recreation centers of the Urban 13. Furthermore, only two campuses, including Georgia State University, provide nutrition assessment via indirect calorimetry.

För att få pojkar och flickor att leka med varandra under utomhusvistelsen har styrda aktiviteter legat till grund för detta utvecklingsarbete på fritidshemmet. Detta efter ett samtal med arbetslaget på fritidshemmet där de ville utveckla utomhusvistelsen. Vi har observerat och identifierat att fritidsgruppen var grupperade mellan pojkar och flickor i den ”Fria” leken utomhus. Av den här anledningen bestämde vi oss för att försöka integrera flickor och pojkar genom styrda aktiviteter. Projektet omfattar tio stycken styrda aktiviteter, både frivilliga och obligatoriska samt fem intervjuer. Dokumentation i form av observationer, fältanteckningar, ljudupptagning och samtal med handledaren har också ingått i projektet. Resultatet av utvecklingsarbetet visar att styrda aktiviteter under utomhusvistelsen bidrog till mer lek samt förändrade attityder.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och problematisera hur regler inverkar på den överordning pedagoger har i förhållande till elever utifrån generationsmaktordningen. Som grund för resultatet ligger kvalitativa observationer från tre fritidshem och kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger från dessa. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av socialkonstruktivism samt ett barnistiskt perspektiv. Dessa teorier grundar sig i antaganden om att vi socialt konstruerar vår verklighet samt att man kan se orättvisor och underordning utifrån ett ålders och maktperspektiv. Resultatet visar att fritidshemmet är en komplex arena där elever förväntas navigera mellan regler som är synliga, osynliga, föränderliga och svårtolkade. Det visar sig även att regler synliggörs genom tillrättavisningar som sker i olika situationer och på olika sätt. Under intervjuerna beskrivs elevernas motstånd mot regler, men är inte helt oproblematiskt på grund av hur pedagogerna tolkar motståndet och värderar det. En slutsats är att regler, hur de skapas och hur de upprätthålls förstärker den överordning pedagoger har på ett till viss del omotiverat sätt. Men att detta är något som kan utmanas och omförhandlas. / The purpose of this study has been to explore and problematize how rules affect the superiority educators have in relation to pupils, based on the generation power structure. As a basis for the result are qualitative observations from three recreation centers and qualitative interviews with four educators from these. The empirical material is analyzed with the help of social constructivism and a childish perspective. These theories are based on the assumption that we socially construct our reality as well as to see injustices and subordination based on an age and power perspective. The results show that the recreation centre is a complex arena where pupils are expected to navigate between rules that are visible, invisible, changeable and difficult to interpret. It also shows that rules are made visible through reprimands that take place in different situations and in different ways. During the interviews, pupils resistance to rules is described, but is not entirely unproblematic because of the way educators interpret the resistance and value it. One conclusion is that rules, how they are created and how they are maintained reinforce the superiority educators have in a partially unjustified manner. But that this is something that can be challenged and renegotiated.

This thesis addresses the design documentation for recreation and relaxation center in Brno Bohunice district. The building is composed of parts for sport, where the fitness, spinning, aerobics and boxing hall mirror, and the third floor is a cafe. The building is for public visitors to sports and relaxation purposes. The proposed building is located on a plane is no basement and three floors. The building is covered with flat roofs.

Avsikten med denna undersökning syftar till att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet inom skol- och fritidsverksamhet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för att tillgodogöra inlärningen. Studien knyter an till det sociokulturella perspektivet på lärande. De frågeställningar som besvaras är: Har elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning större behov av att röra på sig än andra och i sådana fall varför? Vad blir det för positiva förändringar hos elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som resultat av fysisk aktivitet/rörelse under deras skoldag? En enkätundersökning genomfördes på tre olika skolor med totalt 19 fritidslärare/extralärare och ett par specialpedagoger. Samtliga tillfrågade besvarade enkäten. Enligt studiens frågeställningar och utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppet appropriering framkom följande resultat. Elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har hjälp utav att röra på sig mer. Respondenterna menar att elevernas kommunikation för lärande förbättras. Resultatet pekar på att eleverna fick genom att röra sig mer, bättre möjlighet att ta över och ta till sig – appropriera – kunskaper i en samspelssituation.  Enligt respondenterna är det tydligt att undervisningsresultaten försämras när eleverna är stillasittande för länge. Att fysisk aktivitet har betydelse för lärandet bekräftas av tidigare forskning. Slutsatsen av denna enkätundersökning är att genom ökad fysisk aktivitet så skulle appropriering av kunskap kunna underlättas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen. I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta. Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik.