Denna studie har undersökt hur religiösa genusidentiteter konstrueras på Instagram bland unga kvinnor inom Hillsong Sverige. Syftet med studien har varit att undersöka vilka strategier som unga kvinnor använder i sin identitetskonstruktion på det sociala mediet Instagram samt vilken religiös genusidentitet som konstrueras. Studiens teoretiska ramverk har utgått från socialkonstruktivism och en förståelse av identitet som något konstruerat i en social praktik där både strukturer och aktörskap gör sig gällande. Teorierna kring identitet och religiös identitetskonstruktion har främst förankrats i Nancy T Ammermans teori om identitet som något ständigt föränderligt och som konstrueras genom ett identitetsnarrativ. Studien har utifrån den förståelsen av identitet använt narrativ som begrepp för att diskutera vilken berättelse som unga kvinnor inom Hillsong berättar om sina roller som troende kvinnor. För att besvara studiens syfte- och frågeställningar har en kombinerad metoddesign använts där kvalitativa djupintervjuer varit främsta metod. Intervjumaterialet har kombinerats med en analys av studiedeltagarnas Instagraminlägg som också utgjort ett material i djupintervjuerna. Materialet bygger på intervjuer och Instagraminlägg från tre informanter. Studiens resultat visar att Instagram utgör ett redskap för att aktivt konstruera religiösa genusiden- titeter online. De strategier som framkommer är bland annat motstånd och avstånd, kvinnorna motsätter sig en exponering av sig själva enligt rådande normer på Instagram. Den huvudsakliga strategin som framträder är istället alternativ där Instagram använts för att utmana rådande genus- identiteter och normer. På så sätt uttrycker de en längtan efter att konstruera en ny form av religiös genusidentitet. En sista strategi som framkommer i studien är hashtags för att skapa en kollektiv religiös genusidentitet och därmed utmana betydelsen av tid och plats. Kvinnorollen som framträ- der är bestående av flera olika identitetspositioner och ses som ett aktivt arbete. Kvinnan konstrue- ras både omsorgsfull som en mor, utvald som en prinsessa och aktiv som en ledare och krigare. På så vis framkommer två delvis motstridiga narrativ, ett traditionellt narrativ där kvinnans roll främst konstrueras utifrån traditionellt kvinnliga områden samtidigt som den sociala praktiken inom Hillsong Sisterhood främjar kvinnors synlighet i traditionellt manliga områden som ledare, predi- kanter, musikproducenter och artister.