Med en utgångspunkt i genusidentitet som diskursivt konstruerat skapas en önskan att avslöja de konstruerande diskurserna. Utifrån denna önskan följer studiens syfte, att finna sådana diskurser i platsannonser. Studien är en diskursanalys som utförts på platsannonser för mans- respektive kvinnodominerade yrkena. De teoretiska utgångspunkterna har legat i socialkonstruktivistiska teorier om genus, såsom West och Zimmermans begrepp "göra genus" och Butlers performativitetsteori, samt en teoretiskt laddad definition av diskurs-begreppet, hämtat främst från Foucault. Resultaten av studien visar på två övergripande diskurser i platsannonserna; en kundorienterad diskurs och en individorienterad diskurs. Den kundorienterade diskursen var mer vanligt förekommande i platsannonserna för kvinnodominerade yrken och den individorienterade diskursen i platsannonserna för mansdominerade yrken. Studien påvisar vidare hur diskurser i platsannonser såväl förstärker som återskapar dominanta diskurser kring hur genus görs. För att tydliggöra den konstruktion av genusidentiteter som sker används begreppen "splittrat subjekt" och "sammanhållet subjekt", vilka är ett resultat av studien, och beskriver relationen mellan subjektets intentioner och subjektets agerande.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare tänker kring genusperspektiv i mellanstadiets historieundervisning. Då läroboken ges stort utrymme som läromedel i undervisningen utgår vår undersökning även från vilken syn lärarna har på historieläroboken som en del i undervisningen. Vi tagit reda på detta genom att besvara frågan huruvida och på vilket sätt det finns ett genusperspektiv i historieundervisningen på mellanstadiet. Svaret kom vi fram till genom bearbetning och analys av fem semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i historia på mellanstadiet. De genusteorier som ligger till grund för hur man väljer att se genusperspektivet är avgörande för vad som innefattas. Genusperspektiv i historieundervisningen kan på så sätt lyfta de som tidigare i historieskrivningar blivit osynliggjorda och då ge alla elever, oavsett genusidentitet, utrymme. Slutsatserna vi kunde dra av vår studie var att lärarna menade att ett genusperspektiv innebär att arbeta för jämställdhet i klassrummet samt att genusperspektivet grundas i könstillhörighet, det vill säga att utgångspunkterna i historieundervisningens ämnesinnehåll är att män och kvinnor särhålls och att vissa av lärarna då genom tillägg önskar belysa kvinnor eller flickors perspektiv. Utifrån detta säger de sig använda genusperspektivet på olika sätt och i olika stor utsträckning i undervisningen. Så som vi har valt att definiera genusperspektivet utifrån våra valda genusteorier, har lärarna i stort sett inget genusperspektiv i sin undervisning, eftersom de inte ser fler positioner än kön i genusbegreppet.