<p>Syftet med denna uppsats är att studera hur blickar och pekningar förhåller sig till barns verbala yttranden. Jag har använt ett videoinspelat material där 8 hörande barn med typisk utveckling mellan 0;8 och 5;10 år interagerar. Ur detta har jag klippt sekvenser som passar min frågeställning, implementerat dem i annotationsprogrammet ELAN, och sedan annoterat och analyserat materialet. Av 77 deklarativa-informativa pekningar i det slutliga materialet fann jag 68 ha den tidigare kända funktionen för denna pekningstyp, att förekomma i en vanlig påståendesats. De återstående 9 hade ett blickmönster som skilde sig från dessa. Jag anser att dessa pekningar tillför yttrandet en betonande funktion. Jag fann även ytterligare 7 pekningar i samband med interrogativa satser som inte är tidigare beskrivna. De följde samma blickmönster som de betonade pekningarna. De slutsatser jag drog var att blickar i kombination med pekningar hos barn kan ha en betonande och en interrogativ funktion.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013. Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial. Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt. Jag har framför allt tittat på bilder men även vävt in relevant text i min analys. Jag har utgått ifrån Eriksson och Göthlunds beskrivning av semiotiken i boken Möten med bilder (2004) och deras genomgång av Roland Barthes denotation- och konnotationsbegrepp.   Resultatredovisning: Jag fann att GQ:s omslag i hög grad präglas av patriarkala strukturer i både text- och bildspråk. Hur dessa strukturer har format omslagen har förändrats mellan 1958-2013 men de har varit ständigt närvarande. Vidare forskning: Skulle kunna gå in på framställning av olika etniciteter, förslagsvis också med en feministisk förankring.

Syftet med denna uppsats är att studera hur blickar och pekningar förhåller sig till barns verbala yttranden. Jag har använt ett videoinspelat material där 8 hörande barn med typisk utveckling mellan 0;8 och 5;10 år interagerar. Ur detta har jag klippt sekvenser som passar min frågeställning, implementerat dem i annotationsprogrammet ELAN, och sedan annoterat och analyserat materialet. Av 77 deklarativa-informativa pekningar i det slutliga materialet fann jag 68 ha den tidigare kända funktionen för denna pekningstyp, att förekomma i en vanlig påståendesats. De återstående 9 hade ett blickmönster som skilde sig från dessa. Jag anser att dessa pekningar tillför yttrandet en betonande funktion. Jag fann även ytterligare 7 pekningar i samband med interrogativa satser som inte är tidigare beskrivna. De följde samma blickmönster som de betonade pekningarna. De slutsatser jag drog var att blickar i kombination med pekningar hos barn kan ha en betonande och en interrogativ funktion.

Studien är en undersökning i hur kan arbetet med bildanalys kan genomföras, och varför det är viktigt att integrera i undervisningen. Den riktar sig mot elever i åk 7–9, men undersökningar som inte enbart riktar sig mot högstadiet har använts. Resultaten är ändå användbara i studien då de går att applicera i olika åldrar.Frågeställningen som ligger till grund för studien är: Är det viktigt för elever att utbildas i visuell litteracitet för att kunna förhålla sig kritiskt till de stereotypa reklambilder som de möts av?Då ämnet bildanalys i sig är väldigt brett har studien avgränsats till att utgå ifrån hur kvinnor framställs i media, för att besvara frågeställningen.Första delen av texten behandlar olika metoder för visuell litteracitet och är mer övergripande än andra delen. Detta ger grunden till att kunna tolka och analysera bilder. Andra delen av texten behandlar hur kvinnor framställs i media och reklam. Den behandlar även blickarna mellan bildens olika objekt, samt blicken från betraktaren. Del tre tar upp exempel på uppgifter och hur lärare kan arbeta med detta i undervisning. Studiens resultat är framtaget genom en noggrann sökning och urval av artiklar samt annan litteratur. Nyckelord: bilder, blickar, genus, framställning av bilder, kroppar, kvinnor, objekt, visuell litteracitet.

<p>Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: <i>Ta kontroll över ditt liv</i> som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. <i>Förändra dig!</i> som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn. <i>Var dig själv / tro på dig själv</i> handlar om att Veckorevyn uppmanar sina läsare att stå upp för sig själva. <i>Kropp/Utseende</i> behandlar kroppsdiskurser och hur de kan påverka läsaren. Killar – så funkar de behandlar de tips om killar som ges till Veckorevyns läsare. Sista kapitlet kallat <i>Relationer</i> handlar om kärleksrelationer och sexuella relationer. Diskurserna analyseras med hjälp av genusteorier som problematiserar Veckorevyns förhållningssätt till kvinnan. Kort sagt kan slutresultatet sägas vara att Veckorevyn ger sina läsare dubbla budskap.</p>

Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. Förändra dig! som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn. Var dig själv / tro på dig själv handlar om att Veckorevyn uppmanar sina läsare att stå upp för sig själva. Kropp/Utseende behandlar kroppsdiskurser och hur de kan påverka läsaren. Killar – så funkar de behandlar de tips om killar som ges till Veckorevyns läsare. Sista kapitlet kallat Relationer handlar om kärleksrelationer och sexuella relationer. Diskurserna analyseras med hjälp av genusteorier som problematiserar Veckorevyns förhållningssätt till kvinnan. Kort sagt kan slutresultatet sägas vara att Veckorevyn ger sina läsare dubbla budskap.

This is a rhetorical study of Swedish feminist erotic short stories. The purpose is to investigate what kind of identification possibilities are offered to readers and if these are presented or influenced by the male gaze and normative gender perceptions. The male gaze is a concept based on men having the dominant perspective on sexuality and is the one whose needs are to be met in mainstream pornography and erotica. Through a narrative analysis we seek to examine characters, settings, plot, themes and rhetorical functions in the artefacts. To broaden the analysis, focus is placed on examining if and how a male and/or female gaze are presented in the short stories and coexists with a feminist gaze. The interest is to understand how these gazes affect the identification possibilities for readers. A feminist perspective should mean that the influence of the male gaze decreases sharply, right? The results show that a feminist gaze and perspective can contribute to broaden identification possibilities, but that it is not quite as manifested as one might think. The results also show that it is difficult to write feminist erotic short stories without letting the text be influenced by normative gender perceptions and the dominance of the male gaze.

Embodied Conversational Agents (ECAs)’ gestures can enhance human perception in many dimensions during interactions. In recent years, data-driven gesture generation approaches for ECAs have attracted considerable research attention and effort, and methods have been continuously optimized. Researchers have typically used human-agent interaction for user studies when evaluating systems of ECAs that generate rule-based gestures. However, when evaluating the performance of ECAs that generate gestures based on data-driven methods, participants are often required to watch prerecorded videos, which cannot provide an adequate assessment of human perception during the interaction. To address this limitation, we proposed two main research objectives: First, to explore the workflow of assessing data-driven gesturing ECAs through real-time interaction. Second, to investigate whether gestures could affect ECAs’ human-likeness, animacy, perceived intelligence, and humans’ focused attention in ECAs. Our user study required participants to interact with two ECAs by setting two experimental conditions with and without hand gestures. Both subjective data from the participants’ self-report questionnaire and objective data from the gaze tracker were collected. To our knowledge, the current study represents the first attempt to evaluate data-driven gesturing ECAs through real-time interaction and the first experiment using gaze-tracking to examine the effect of ECA gestures. The eye-gazing data indicated that when an ECA can generate gestures, it would attract more attention to its body. / Förkroppsligade konversationsagenter (Embodied Conversational Agents, ECAs) gester kan förbättra människans uppfattning i många dimensioner under interaktioner. Under de senaste åren har datadrivna metoder för att generera gester för ECA:er fått stor uppmärksamhet och stora ansträngningar inom forskningen, och metoderna har kontinuerligt optimerats. Forskare har vanligtvis använt sig av interaktion mellan människa och agent för användarstudier när de utvärderat system för ECA:er som genererar regelbaserade gester. När man utvärderar prestandan hos ECA:er som genererar gester baserat på datadrivna metoder måste deltagarna ofta titta på förinspelade videor, vilket inte ger en adekvat bedömning av människans uppfattning under interaktionen. För att åtgärda denna begränsning föreslog vi två huvudsakliga forskningsmål: För det första att utforska arbetsflödet för att bedöma datadrivna ECA:er för gester genom interaktion i realtid. För det andra att undersöka om gester kan påverka ECA:s människoliknande, animerade karaktär, upplevd intelligens och människors fokuserade uppmärksamhet i ECA:s. I vår användarstudie fick deltagarna interagera med två ECA:er genom att ställa in två experimentella villkor med och utan handgester. Både subjektiva data från deltagarnas självrapporterande frågeformulär och objektiva data från gaze tracker samlades in. Såvitt vi vet är den aktuella studien det första försöket att utvärdera datadrivna ECA:er med gester genom interaktion i realtid och det första experimentet där man använder blickspårning för att undersöka effekten av ECA:s gester. Uppgifterna om blickspårning visade att när en ECA kan generera gester skulle den locka mer uppmärksamhet till sin kropp.

The cis norm could be described as the norm that forces everyone to be either female or male and that genitals, gender identity and juridical sex should be constant throughout a person’s lifetime. “Cis” means “on the same side” in Latin, and in this study Wendel Strömbeck, student at the Pedagogy Institution of Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design, has coined the notion “the cis gaze”. “The cis gaze” refer to a performative act of sorting bodies into a female or male category. Wendel study how people with trans* experiences could experience gazes and pictures in relation to the cis norm. The study is based on the queer community that Wendel is a part of, and includes interviews and self-reflections. “Trans” means “to move over” in Latin and “trans*” refers to the whole spectra of possible ways of transgressing the cis norm. The study is devided into two parallel works, an essay and an artistic figuration, a comic book. The comic book includes rendering of the interviews that Wendel has carried out and an irreverent study of cis gendered persons. The essay also includes rendering of the same interviews and an analysis of a poster for the Hollywood movie Glen or Glenda from 1953

I denna essä undersöker jag blickarnas betydelse i förskolan i relation till de yngsta barnen. För att få en kontrast som förtydligar och tillför mer komplexitet får mitt umgänge med hästar och ridning vara med. I min undersökning av blickarna utgår jag från en glidande skala mellan en varm mjuk blick och en kall hård blick. En klok erfaren pedagog vet vilken blick som passar när och kan snabbt läsa av olika situationer. Metoden för undersökandet blir egna erfarenheter, reflektioner över deltagande observationer där också barns teckningar blir ett medel för att få fatt på deras blickar på pedagogerna samt essäskrivandet. Essäskrivandet blir en undersökande metod som låter de egna reflektionerna, de deltagande observationerna och teorin bilda en väv av reflektioner och skapar nya tankar.  Det finns inte mycket forskning om blickens betydelse i förskolan, mer om hur vi använder blicken i olika sammanhang, både barn och pedagoger. Det finns studier om hur barn med funktionsnedsättningar som berör ögonkontakt agerar och om hur man använder blicken i olika situationer. Inom den praktiska kunskapens teori finns det forskning om blickar inom sjukvården som kan kallas kliniska men där de kombinerar faktakunskap med erfarenhet för att fatta kloka beslut. De teoretiska perspektiv som jag använder i min analys är filosofen Hannah Arendt och då främst hennes tankar om politiskt handlande och hur vi binds samman av en väv av relationer samt filosofen Maurice Merleau-Ponty och hans tankar om att jaget/subjektet och kroppen inte kan skiljas åt, vi är en kropp och vi har en kropp. Att kategorisera blickar är svårt och redan idén om den mjuka och den kalla blicken färgar tankarna. Med utgångspunkt i mitt material har jag valt ut några olika typer av blickar som man kan resonera runt, som också blir olika beroende på vilken som tar initiativet, barnet eller pedagogen. Jag låter blickarna speglas i omständigheter och mina valda filosofiska perspektiv samt mina erfarenheter med barnen men ibland också med hästar.  Blickar har betydelse både som de är direkt öga mot öga och som metaforer för ett sätt att förhålla sig till världen. Den här essän hoppas att kunna lyfta betydelsen av att diskutera hur vi använder våra blickar. / In this essay I examine the importance of the eyes in preschool in relation to the youngest children. To get a contrast that clarifies and adds more complexity, my interaction with horses and riding is included. In my examination of the gazes, I start from a sliding scale between a warm soft gaze and a cold hard gaze. A wise, experienced educator knows which gaze is suitable when and can quickly read different situations. The method of investigation becomes own experiences, reflections on participatory observations where children's drawings also become a means of catching their eyes on the educators and essay writing. Essay writing becomes an investigative method that allows one's own reflections, participatory observations and theory to form a web of reflections and create new thoughts. There is not much research on the importance of the gaze in preschool, more on how we use the gaze in different contexts, both children and educators. There are studies on how children with disabilities that concern eye contact act and on how to use the gaze in different situations. Within the theory of practical knowledge, there is research on gazes in healthcare that can be called clinical but where they combine factual knowledge with experience to make wise decisions. The theoretical perspectives that I use in my analysis are the philosopher Hannah Arendt and then mainly her thoughts on political action and how we are bound together by a web of relationships and the philosopher Maurice Merleau-Ponty and his thoughts that the self/subject and the body cannot be separated, we are a body, and we have a body. Categorizing glances is difficult and the very idea of the soft and the cold gaze colors the thoughts. Based on my material, I have selected a few different types of glances that you can reason around, which also become different depending on who takes the initiative, the child, or the educator. I let my eyes be reflected in circumstances and my chosen philosophical perspectives as well as my experiences with the children but sometimes also with horses. Glances are important both as they are directly face to face and as metaphors for a way of relating to the world. This essay hopes to highlight the importance of discussing how we use our gazes.