No description available.

Diskriminering, kränkning och trakasserier i samhället hämtar kraft i normer som kategoriserar människor i olika hierarkier. Dessa normer bär på idén om något önskvärt och normalt och samtidigt på föreställningar om det som avviker. Syftet med denna undersökning är att studera i vilken mån nationella provets texthäften inkluderar och synliggör de grupper som definieras i diskrimineringslagen. Undersökningen diskuterar också vilka konsekvenser detta får för skolans demokratiska uppdrag utifrån begreppen norm och den andra. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys och ett kodschema. Studiens resultat visar att texthäftena inkluderar och synliggör många av diskrimineringsgrunderna men att några uttryck förekommer väldigt sällan eller inte alls. Vidare speglar resultatet att vissa grunder blir norm medan andra blir uttryck för det avvikande, ”de andra”.

<p>Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer. Vi såg även att Sverige är ett av de länder som har absolut högst Total Fertility Rate (TFR) av de länder vi har undersökt, samtidigt som fruktsamhetsutvecklingen i Sverige till skillnad från övriga länder kan liknas vid en berg- och dalbana. Därför har vi tittat på alternativa förklaringar, kvinnors ökade medelålder vid första barn, utbildningslängd och förvärvsfrekvens bland kvinnor. Vidare har vi sett på den förändrade synen på äktenskap och skilsmässor, som vi tror kan ha ett starkare förklaringsvärde, då främst i Sverige. Vi har inte funnit att dessa faktorer har det förklaringsvärde som vi först trodde. Dock har vi funnit ett positivt samband mellan kvinnors förvärvsfrekvens och deras fruktsamhet.Nyckelord</p>

Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer. Vi såg även att Sverige är ett av de länder som har absolut högst Total Fertility Rate (TFR) av de länder vi har undersökt, samtidigt som fruktsamhetsutvecklingen i Sverige till skillnad från övriga länder kan liknas vid en berg- och dalbana. Därför har vi tittat på alternativa förklaringar, kvinnors ökade medelålder vid första barn, utbildningslängd och förvärvsfrekvens bland kvinnor. Vidare har vi sett på den förändrade synen på äktenskap och skilsmässor, som vi tror kan ha ett starkare förklaringsvärde, då främst i Sverige. Vi har inte funnit att dessa faktorer har det förklaringsvärde som vi först trodde. Dock har vi funnit ett positivt samband mellan kvinnors förvärvsfrekvens och deras fruktsamhet.Nyckelord

Denna uppsats är en studie i hur andrafiering används inom Socialdemokraternas och Moderaternas valmanifest, med syfte att se hur det har använts i diskurser inom politisk kommunikation gentemot potentiella väljare, utifrån frågeställningar om vilken funktion det fyller och hur användningen har utvecklats över tid. Vidare lyfts också frågor om hur andrafiering som process går till och vilka som har kommit att konstrueras som Den Andre. För att kunna studera den politiska diskursen har jag utöver teorier om andrafiering och Den Andre, främst använt mig av Laclau &amp; Mouffes diskursteori, som har ett socialkonstruvistiskt perspektiv på språk och diskurs, för att förstå vilka effekter den politiska diskursen kan ha för samhället. Datamaterialet bestod av Socialdemokraternas och Moderaternas valmanifest inför svenska riksdagsval under en 50-års period, från 1964–2014, med totalt 32 valmanifest. Texterna har kodats och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på hur det skett en förändring över tid i vilka som andrafieras i valmanifesten, och att även användningen har ändrat karaktär och kommit att få ett allt större utrymme i den politiska diskursen i valmanifesten.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frågeställning är hur föräldrarnas socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten att barnen har ett växelvis boende, konstanthållet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som använts i uppsatsen samlades in åren 2001-2003 och kommer från Statistiska centralbyråns Barn-ULF. Utifrån det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression. I resultatet framgår att det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk grupp. Sannolikheten att barnen bor växelvis är större då föräldrarna är tjänstemän. Det som skiljer detta resultat från tidigare svenska forskningsstudier är att det framkommit genom en multivariat regressionsanalys. Att barn till tjänstemannaföräldrar har större sannolikhet att bo växelvis innebär att de barnen förlorat föräldraresurser i mindre grad, då det växelvisa boendet kan kompensera för den resursförlust som en separation mellan föräldrarna innebär.  För vidare forskning föreslås en inriktning där sambandet mellan jämställdhet inom familjen och sannolikheten för växelvis boende undersöks.

No description available.

The Swedish foreign minister Margot Wallström expressed in 2014 that Russia is erratic and making swedes fear Russia while claiming this to be a new phenome. The statement is a big difference if compared with the words of foreign minister Leila Freivalds during 2004 whom said that Russia was the most important cornerstone in the Swedish security policy work. The change is interesting. Russia has gone from being perceived as friend to being perceived as an enemy. This study contains an analysis the Swedish discourse on Russia in the security- and defence politics between the years of 2004-2015. The point of this study is to unveil veiled and hidden structures in the discourse in order to better understand the Swedish image of Russia and to reveal ´the other`. The study examines the extreme change in the Swedish perception of Russia from a critical discourse point of view. The critical discourse approach is used to understand how the image of Russia is perceived in the Swedish security- and defence politics. In attempting to understand whyRussia is perceived in a certain way a theoretical connection to Copenhagen´s school of securitazion is made. The study proceeds to take a starting point in Balzacq’s three assumptions to understand the connection to referent object. The material examined is the Swedish Foreign Policy Statements and defence propositions. The result of the study shows that Russia is framed as a threat, even while being mentioned as a friend. Russia is always perceived as ´the other´ and thus a constructed threat to Sweden.  The Swedish foreign minister Margot Wallström expressed in 2014 that Russia is erratic and making swedes fear Russia while claiming this to be a new phenome. The statement is a big difference if compared with the words of foreign minister Leila Freivalds during 2004 whom said that Russia was the most important cornerstone in the Swedish security policy work. The change is interesting. Russia has gone from being perceived as friend to being perceived as an enemy. This study contains an analysis the Swedish discourse on Russia in the security- and defence politics between the years of 2004-2015. The point of this study is to unveil veiled and hidden structures in the discourse in order to better understand the Swedish image of Russia and to reveal ´the other`. The study examines the extreme change in the Swedish perception of Russia from a critical discourse point of view. The critical discourse approach is used to understand how the image of Russia is perceived in the Swedish security- and defence politics. In attempting to understand whyRussia is perceived in a certain way a theoretical connection to Copenhagen´s school of securitazion is made. The study proceeds to take a starting point in Balzacq’s three assumptions to understand the connection to referent object. The material examined is the Swedish Foreign Policy Statements and defence propositions. The result of the study shows that Russia is framed as a threat, even while being mentioned as a friend. Russia is always perceived as ´the other´ and thus a constructed threat to Sweden.  The Swedish foreign minister Margot Wallström expressed in 2014 that Russia is erratic and making swedes fear Russia while claiming this to be a new phenome. The statement is a big difference if compared with the words of foreign minister Leila Freivalds during 2004 whom said that Russia was the most important cornerstone in the Swedish security policy work. The change is interesting. Russia has gone from being perceived as friend to being perceived as an enemy. This study contains an analysis the Swedish discourse on Russia in the security- and defence politics between the years of 2004-2015. The point of this study is to unveil veiled and hidden structures in the discourse in order to better understand the Swedish image of Russia and to reveal ´the other`. The study examines the extreme change in the Swedish perception of Russia from a critical discourse point of view. The critical discourse approach is used to understand how the image of Russia is perceived in the Swedish security- and defence politics. In attempting to understand why Russia is perceived in a certain way a theoretical connection to Copenhagen´s school of securitazion is made. The study proceeds to take a starting point in Balzacq’s three assumptions to understand the connection to referent object. The material examined is the Swedish Foreign Policy Statements and defence propositions. The result of the study shows that Russia is framed as a threat, even while being mentioned as a friend. Russia is always perceived as ´the other´ and thus a constructed threat to Sweden.

Den här studien är en totalundersökning av hur svenska tryckta medier skrivit om europeiska kvinnor som anslutit sig till Islamiska staten (IS), under perioden 1 januari 2015 till 11 april 2016. Studien bygger på två metoder, kvantitativ innehållsanalys av 96 artiklar och kritisk diskursanalys på sex uppslag. Vi har valt en eklektisk ansats i vårt teoretiska ramverk och haft utgångspunkt i fyra teorier, gestaltningsteori, genusteori, kriminologisk teori om det idealiska offret samt postkolonial teori om skapandet av ”den andra”. Frågorna som besvaras berör hur kvinnor som ansluter sig och deras handlingar framställs och hur man kan förstå varför kvinnorna framställs på det sättet. Studien visar att i 65 % av artiklarna ger medierna tydliga förklaringar till varför subjekten anslutit sig, men endast i 9 % av artiklarna vi har gått igenom framställs subjekten som att de fattat ett eget medvetet beslut. I övrigt fann vi fyra typiska inramningar kring kvinnors anslutande till IS. Dessa är att hon har blivit lurad dit, att hon gör det för en partner, att hon åker för att hon har en tom tillvaro hemma och att hon har lockats via internet. I undersökningen kommer vi också fram till att subjekten sällan själva får komma till tals. Kvinnorna som har anslutit sig eller som varit på väg att ansluta sig framställs nästan genomgående som att de fallit offer för IS propaganda. Med vårt teoretiska ramverk förstår vi att kvinnorna inte skrivs om som gärningsmän för att de framställs med stereotypt kvinnliga egenskaper. Kvinnorna framställs som antingen ofullständiga eller som att vara i motsats till det som männen är. I en dikotom relation till mannen tillskrivs kvinnorna egenskaper såsom passiv, underordnad, svag och irrationell.

The purpose with this study was to examine the interpersonal phenomenon in a pedagogical relation, with focus of a specific person-object-relation. The person in this study goes under the notional name Simon, and his experiences and perceptions of a previous drug abuse has been the empirical material of the study. Five interviews regarding Simons history of a previous drug abuse was made in November 2018. The interviews has been analyzed and interpreted with a relational pedagogical perspective using Martin Bubers dialogue philosophy, and inspired by existential hermeneutic as a method for analysis. The analysis concludes that presence of being regarding the interpersonal phenomenon during Simons situation is one way to understand the phenomenon in his pedagogical relation. The study also indicate a lack of presence of being in Simons relation to the human other and how it can be one of many reasons to his previous drug abuse. The study aims to give a further understanding about how an individual shared his life in a relation to an object during many years, and hopefully contribute to how pedagogical relations further to come, can be understood in a different way.