Denna undersöknings syfte var att få kunskap om blivande förskollärares syn på barns språkutveckling i samband med högläsning, samt hur syftet med högläsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att få en fingervisning om detta användes kvalitativa studier där fem blivande förskollärare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Samtliga menade att högläsning i förskolan är mycket viktigt eftersom effekterna är gynnsamma för barns språkliga utveckling men även för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade även att de intervjuade studenters uppfattning rörande högläsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men även att ett syfte till vila fanns.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på svenskämnet bland två verksamma svensklärare, två klasser och nio blivande svensklärare. Undersökningarna genomfördes med hjälp av två intervjuer med svensklärare, 47 elevenkäter samt nio enkäter med blivande svensklärare. Resultaten av våra undersökningar visar att synen skiljer sig mellan de intervjuade svensklärarna. Elevenkäterna visar att eleverna har en positiv syn på svenskämnet men att den varierar. Vissa elever ser ämnet avsett för personlig utveckling medan andra elever motiveras av slutbetyget och andra faktorer. Enkäterna för de blivande svensklärarna indikerar att ett homogent synsätt finns, att de kommer att arbeta annorlunda i jämförelse med deras tidigare svensklärare.

Mobbning är idag ett begrepp som alla i samhället tar på stort allvar. Mobbning som företeelsehar funnits länge även om själva begreppet är relativt nytt. Det finns även inskrivit i svenska skolans läroplan att all personal på skolan ska arbete för att motverka trakasserier och konfliktsituationer. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap blivande lärare har om begreppet mobbning. Vidare är syftet att undersöka hur de under sin utbildning förbereds på att hantera mobbning. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts, där sex blivande lärare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. För att komplettera denna användes en kvantitativ undersökning med en enkätstudie. Studiens resultat visar att en stor del av de blivande lärarna endast har en grundläggande och allmän uppfattning om vad mobbning är och att dennabaseras på deras tidigare erfarenheter. Resultatet visar också att blivande lärare inte känner sig förberedda på att hantera mobbning och konflikter i skolanpå grund av att de anser sig ha fått en bristfällig utbildning i ämnet.

Civilekonomerna nämner i den senaste undersökningen att den största andelen (44 %) av ekonomistudenter med examensår 2011 valde att ta kandidatexamen. Detta är också det minimikrav som revisionsbyråerna har när de söker revisorsassistenter att rekrytera. Enligt studievägledaren för civilekonomprogrammen på Umeå universitet väljer ungefär en femtedel av studenterna på programmet att ta ut en kandidatexamen. Den huvudsakliga anledningen till att de studenter som läst redovisning på C-nivå väljer att läsa tre år är att de får jobb på revisionsbyråer. För att ett fjärde år på Umeå universitet ska attrahera blivande revisorsassistenter behöver således redovisnings- och revisionsinriktningen på avancerad nivå erbjuda något som efterfrågas av de blivande revisorsassistenterna och revisionsbyråerna. Studiens huvudsakliga syfte har varit att utveckla kursen Accounting Auditing and Control utifrån blivande revisorsassistenters, revisorsassistenters och revisorers perspektiv. För att uppnå detta har vi genomfört sammanlagt tretton semistrukturerade intervjuer med respondenter inom respektive grupp. Blivande revisorsassistenterna har i huvudsak fått bidra med sina uppfattningar om undervisningsmetoder, examinationssätt och kursinnehåll, medan revisorsassistenternas medverkan har syftat till att skapa en förståelse för hur utbildningsgrad påverkar förväntningar på yrket, arbetsuppgifter, ingångslön samt ämnesspecifika och generiska kunskaper hos dessa. Revisorerna har skapat förståelse för i vilken omfattning Accounting Auditing and Control utvecklar efterfrågade och förväntade generiska samt ämnesspecifika kunskaper hos revisorsassistenter. Vi har funnit att revisorerna inte förväntar sig att nyanställda revisorsassistenter ska kunna någonting om revision inför anställningsstart, men att det är till fördel om arbetssökanden har inblick i ämnet. När det kommer till kunskaper är det grundkunskaper inom redovisning som förväntas av revisorsassistenterna. Kursens första moment, Advanced financial statement analysis and valuation, är inte ett moment vars innehåll anses väsentligt för det dagliga arbetet som revisorsassistent. Vad gäller undervisningsupplägg har mer praktiska uppgifter med verklighetsförankring efterfrågats av samtliga respondentgrupper. De blivande revisorsassistenterna uttryckte även önskemål om att under kursens fjärde moment, Advanced auditing, få en större inblick i en revisors dagliga arbetsuppgifter. Excel är ett verktyg som används mycket i arbetslivet och borde således läras ut av universitetet i större omfattning än idag. Denna studie är av intresse för studenter, revisionsbyråer samt Umeå universitet.

<p>Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap. Resultatet bidrar med viktig kunskap för företag om det nya sorts ledarskap, och dess olika dimensioner, som inom kort kan tänkas bli aktuellt att införa. Ledarskapets praktiska tillämpning behöver dock undersökas vidare.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap.</p><p> </p><p>Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna. Detta är en utveckling som har skett samtidigt som resurserna i skolan har minskat samt att nya direktiv för skolan har kommit.</p><p> </p><p>Resultatet visar att de blivande lärarnas syn på sitt kommande uppdrag i många avseenden överensstämmer med tidigare forskning och styrdokumenten.  Lärarnas syn på läraryrket är att det är ett fritt yrke med många uppgifter och att detta innebär både negativa och positiva aspekter.  Resultatet visar också att lärarna framför allt ser två huvuduppdrag inom läraryrket, kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget. Samtliga lärarna i undersökningen anser att båda är viktiga men att det sociala uppdraget blivit allt mer viktigt i dagens skola</p>

Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap. Resultatet bidrar med viktig kunskap för företag om det nya sorts ledarskap, och dess olika dimensioner, som inom kort kan tänkas bli aktuellt att införa. Ledarskapets praktiska tillämpning behöver dock undersökas vidare.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap.   Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna. Detta är en utveckling som har skett samtidigt som resurserna i skolan har minskat samt att nya direktiv för skolan har kommit.   Resultatet visar att de blivande lärarnas syn på sitt kommande uppdrag i många avseenden överensstämmer med tidigare forskning och styrdokumenten.  Lärarnas syn på läraryrket är att det är ett fritt yrke med många uppgifter och att detta innebär både negativa och positiva aspekter.  Resultatet visar också att lärarna framför allt ser två huvuduppdrag inom läraryrket, kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget. Samtliga lärarna i undersökningen anser att båda är viktiga men att det sociala uppdraget blivit allt mer viktigt i dagens skola

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning. De psykodynamiska terapeuterna uppvisade högre grad av inlärning via observerande reflektion (Iaktta), medan de kognitiva beteendeinriktade terapeuterna tenderade att ha högre grad av inlärning via aktivt experimenterande (Göra). Något signifikant samband mellan kön, ålder, grundutbildning, erfarenhet och inlärningsstil gick inte att fastställa. Dessa resultat stämmer överens med tidigare forskning kring sambandet mellan epistemisk stil, kunskapsattityd, och val av psykoterapiinriktning.

Bakgrund: Över 130 miljoner människor i världen lider av kronisk hepatit C och av dessa människor kommer ett betydande antal utveckla levercancer eller skrumplever. För närvarande finns det inget vaccin mot hepatit C däremot finns bromsmedicin som bromsar hepatit C. Blivande sjuksköterskor som har vårdat patienter med hepatit C på sjukhus upplever sig vara i högriskzon för att bli smittade av patienter med hepatit C. Syfte: Syftet med studien var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med hepatit C på sjukhus. Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där fem blivande sjuksköterskor från en högskola i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys med grund från Krippendorff. Resultat: Utifrån innehållsanalysen framkom det fyra kategorier, upplevelser av kunskapsbrist, rädsla för smitta, vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbete och vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad. De blivande sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap om hur omvårdnaden ska gå till för patienter med hepatit C på sjukhus, de upplevde även rädsla av att bli smittade av hepatit C vid omvårdnadsarbetet med dessa patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att följa hygienrutinerna för att minimera risken för blodsmitta vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att en av de viktigaste delarna i omvårdanden med hepatit C-patienter är att bedriva personcentrerad omvårdnad på ett professionellt och respektfullt sätt. Slutsats: Sjuksköterskestudenter är rädda för att ge omvårdnad till patienter med hepatit C på sjukhus, därför behövs mer kunskap om hur omvårdnadsarbetet ska gå till för dessa patienter för att sjuksköterskestudenterna ska kunna känna sig trygga och vilja ge omvårdnad till patienter med hepatit C på ett personcentrerat vis.