AbstractThe Swedish public school system claims to be a school for all. This means in particular that school is, not only open to all children between 7 and 16 years, but also that compulsory schooling prevailing. Our society's development is making increasing demands on the theoretical capacity, and school's goals aligned in the same direction. The proportion of pupils failing to achieve the goals are increasing in number, a failure which has major implications not only for the individual student but also for society at large. This study's focus is directed against a group of students where the reason for this is a lack of ability to abstract thinking. The study isabout children and adolescents, probably about 15 percentof all Swedish schoolchildren, who, after a test ports normal variation lower end of the intelligence quotient (IQ) 70-85 and shall become low intelligent. In a qualitative approach this study has involved teachers in primary school, interviewed in depth in order to examine how they describe their experiences of low intelligent students' school situation. In essence, the issue moved two areas, this student group's ability to achieve the objectives of today's schools and how schools need to be designed in a waythat students with low intelligence should have the same opportunities to achieve the goals as other students. The results show that all teachers have experience of pupils with low intelligence and their difficulty in achieving educational goals for schools. In all cases described the student fails to achieve satisfactory grades and will be subject to appropriate curriculum and support activities. The teachers describe how they work in different ways to find alternative learning objectives for these students.Common to all educators are ultimately to support the student through school while maintaining self-esteem and confidence in his ability. This with focus on individual learning and knowledge development. If pupils with low intelligence should have the same opportunities to achieve these goals requires school activities designed to be different, according to all educators. Emphasis is placed on the need for adequate resources and how they need to be shared more fairly. Knowledge of all stages, from policy makers to the teacher about what low intelligence is, subject content, teaching methods and grading systems are additional aspects of howschool needs to be adapted to all pupils should be offered the opportunity to achieve the goals.

Tidigare studier har visat att det finns företagare som inte vill vara det. Antalet studier om ofrivilliga företagare är begränsad och handlar främst om mekanismer som förklarar fenomenet. Dock finns det forskning som indikerar att utlandsfödda oftare än Sverigefödda tenderar att ofrivilligt starta företag och att fenomenet måste förstås utifrån de svåra val som en svag position på arbetsmarknaden medför. Individer och grupper som befinner sig i en svag arbetsmarknadsposition kan se företagande som den enda tillgängliga lösning för de problem som arbetslöshet eller riskerad arbetslöshet medför. Denna studie syftar till att undersöka vilka de ofrivilliga företagarna är. Av datamaterialets 2235 företagare visade det sig att 8.4 procent av respondenterna förlikade sig med att vara en ofrivillig företagare. Resultatet av denna studie visar att utlandsfödda i dubbelt så stor utsträckning som Sverigefödda tenderar att ofrivilligt bli företagare, vilket var ett väntat resultat baserat på tidigare forskning. Den yrkesgrupp som var mest drabbad av fenomenet var jordbrukarna och när vi talar om ålder visade det sig att äldre löper högre risk än yngre att bli en ofrivillig företagare.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka och förklara lärarrollens betydelse för barns delaktighet i den planerade undervisningen i förskolan. Utifrån syftet har 2 olika frågeställningar formulerats och dessa är: “Vad kännetecknar en stark respektive svag lärarkontroll i den planerade undervisningen?” och “Hur kan lärarkontrollen förstås i relation till barns delaktighet?”. Studien har en kvalitativ ansats där empirin samlats in genom tre intervjuer med en förskollärare samt tre observationer av planerad undervisning som samma förskollärare höll. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bernsteins begrepp stark/svag lärarkontroll. I resultatet har man kunnat se tecken på att en stark lärarkontroll hämmar barnens möjlighet till delaktighet i den planerade undervisningen samt har man kunnat se tecken på att vid en svag lärarkontroll får barnen mer möjligheter till delaktighet i undervisningen.

Den här studien handlar om olikheter inom klassens ram. Studiens forskningsansats var mixed metod. Data samlades in via en enkät och intervjuer. I studien undersöktes lärares stundtals utmanande vardag i klassrum där de behöver förhålla sig till hela klassens behov och enskilda elevernas behov samtidigt. Syftet med studien var att undersöka hur några lärare beskriver hur de identifierar, bemöter och agerar utifrån spridningar av behov och förutsättningar i en klass (från teoretiskt svagt begåvade till särbegåvade elever) samt vilket (specialpedagogisk) stöd som dessa lärare ger, får och behöver i form av handledning eller särskilt stöd till enskilda elever i undervisningsgruppen. Studiens resultat visade att lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna var medvetna om olikheter i klassrum och att det kan vara en utmaning och möjlighet. Studiens resultat visade även att lärarna uppfattade det svårt att skilja mellan högpresterande och särbegåvade elever. I studien framkom dessutom att särbegåvade elever fungerade som hjälplärare. Förutom detta visade resultatet att lärarna erhöll mer specialpedagogiskt stöd, via handledning och i direkta stödinsatser till individuella elever i deras grupp, gällande elever med teoretiskt svag begåvning, än vad gäller särbegåvade elever. Lärarna menade att det var svårare att välja ut, planera och implementera stödinsatser för teoretiskt svagt begåvade elever än för särbegåvade elever. Studien indikerar att lärare behöver mer specialpedagogisk handledning för att kunna bemöta olikheter inom klassens ram.

Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter?   Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera. Det visade sig att miljön och materialet har stor betydelse för barns möjlighet till meningsskapande, är miljön tillåtande och rikt på varierat material är möjlighet till meningsskapande större än om miljön har ett litet utbud av signalstarkt material. Regleringen av rummen har även betydelse, om rummen svagt reglerade är möjligheten för meningsskapande större än om rummen är starkt reglerade. Meningsskapande skedde oftast i samspel med andra och visade sig oftast när barnen lekte.

This study intends to explain the problem with the implementation of new Swedish accounting rules called K2. The rules are simplifications of the general accounting rules and the purpose is to make it easier for small companies to account. Despite this, few small companies have adopted the rules. This study seeks to explain the weak response to the K2-rules using institutional theory. The research objects of this study are Burger King, McDonald’s and two audits and accountants. The data is collected through telephone interviews and interviews where we visited the respondents. The interviews were semi-structured and the questions were designed so that the respondents were able to speak free. The collected data were related to the institutional theory to seek dependent variables who can explain the weak response of K2. The conclusion is that small companies are dependent of auditors and accountants when it comes to accounting. They lack knowledge about accounting, instead they purchase the service externally. The audits and accountants are in turn affected by the public opinion of K2 and they have trouble to depart from previous learning from the educational system. The explanation to the weak response of K2 is that small companies are dependent of audits and accountants who have a negative attitude towards K2 because of its illegitimacy.

Syftet med studien är att beskriva hur specialpedagoger och klasslärare uppfattar kunskapskraven när det kommer till svagt teoretiskt begåvade elever som inte har rätt till anpassad grundskola (IK inom området 70-85). Syftet är också att beskriva hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med dessa elever för att de ska ges möjlighet att uppnå kunskapskraven på lågstadiet. Avsikten är att försöka tydliggöra vilka upplevda konsekvenser kunskapskraven har i verkligheten för elever med svag teoretisk begåvning, med fokus på lågstadiet, och utgå från följande frågeställningar:● Hur uppfattar specialpedagoger och klasslärare kunskapskraven i anslutning till elever med svag teoretisk begåvning?● Vilka för- och nackdelar med kunskapskraven i skolan uttrycks av specialpedagoger och klasslärare i anslutning till elever med svag teoretisk begåvning?● Hur beskrivs specialpedagogers och klasslärares arbete för att svagt teoretiskt begåvade elever ska få möjligheten att uppnå kunskapskraven?Förhoppningen är att denna studie ska bidra till en bättre förståelse för skolsituationen för elever med svag teoretisk begåvning och öka kunskap om kunskapskravens tillämpning i verkligheten. Den teoretiska utgångspunkten för studien är läroplansteori med fokus på Lindes tre arenor om läroplanens påverkan på undervisningen, Läroplansteori kommer även att kompletteras med de specialpedagogiska perspektiven, dilemmaperspektivet och bristperspektivet. Studien är kvalitativ, med en induktiv ansats och har ett tydligt fokus mot tolkning av andra människors upplevelser. Metoden är semistrukturerade intervjuer som har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys med inspiration från Ritchies ”framework”. Resultatet i studien visar att specialpedagoger och klasslärare främst upplever kunskapskraven som något som begränsar elever med svag teoretisk begåvning, men att kraven samtidigt ses som en guide för lärarna. Det framgår också att det kräver mycket kunskap och engagemang från lärarna och specialpedagogerna för att tillämpa kunskapskraven i undervisningen vilket också kräver samarbete mellan specialpedagogen och klassläraren genom till exempel handledarsamtal och kontinuerliga uppföljningar av eleven.

I den här studien undersöktes vilka metoder som aktiverar elever i muntlig interaktion och som stöttar elever med svag språkförståelse i de naturvetenskapliga ämnena och i allmänhet. Studiens metod består av fyra semistrukturerade intervjuer och fyra ostrukturerade observationer av NO lektioner. Studien visade att samtliga fyra lärare använde sig mycket av varierande undervisning med stort fokus på samspel och interaktion med andra. Lärarnas förklaring till detta var att ordförrådet måste byggas upp för att eleverna ska kunna utrycka sig verbalt. Genom samspel och interaktion med varandra, maximeras elevernas verbala uttrycksförmåga och tillgängliga lärmiljöer underlättar elevernas inlärningsförmåga enligt lärarna.  De metoder som användes av lärarna för att hjälpa eleverna att aktivera deras muntliga förmåga var tydlighet, struktur och möjligheter att språka i olika sammanhang. Lärarnas motivering till detta var att eleverna som har svag språkförståelse måste använda språket ofta och i många olika sammanhang, men för att kunna göra detta, speciellt i naturvetenskapliga ämnena, måste det finnas tydlig struktur och ramar som hjälpmedel för att eleverna ska kunna använda språket.  Studiens resultat visade att lärarna behöver variera sin undervisning, anpassa utifrån alla elevers individuella förutsättningar och konkretisera genom mycket visuellt stöd och struktur. Lärarnas uppfattning var att först då kan eleverna få en språkutvecklande undervisning som möjliggör muntlig delaktighet för samtliga elever.

<p>Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever som befinner sig på olika nivåer i sin läsutveckling utnyttjar tiden som ägnas åt tyst läsning i skolan. För att få fram detta har tjugoen elever ur fyra klasser i skolår fyra observerats.</p><p>Följande frågeställningar behandlas i studien:</p><ul><li>Vad gör eleverna under tyst läsning?</li><li>Är det någon skillnad mellan elevers beteende under tyst läsning beroende på graden av läsförmåga?</li><li>Vilka motiv uppger lärarna att de har till att använda tyst läsning i undervisningen?</li><li>Hur upplever lärarna att tyst läsning fungerar i klasserna?</li><li>Hur säger sig lärarna arbeta för att utveckla elevernas läsförståelse?</li></ul><p>Urvalet till observationerna baserar sig på elevernas läsresultat i slutet av skolår tre. Bland de elever som inte hade uppnått skolans läsmål, samt för de elever som precis uppnått detta mål, tyder resultaten av denna studie på att de inte fokuserar på tyst läsning under den avsatta tiden. Endast två av tjugoen elever tittar eller läser i sin bok under de fem minuter som varje elev observerades. Bägge dessa elever hör till dem som kommit längst i sin läsutveckling. Bland de svaga läsarna finns en elev som inte någon gång under observationerna enbart tittade eller läste i sin bok.</p><p>Lärarna uppgav att tyst läsning främst var för elevens egen upplevelse utan att vidare diskussioner om det lästa ägde rum. Motivet till att ha tyst läsning varje dag var också att det var ett obligatoriskt moment på den aktuella skolan.</p><p>Då det gällde undervisning i läsförståelse fokuserade lärarna på de bokprojekt som klasserna hade ett par gånger per termin, samt på olika ämnen och läromedel. Att undervisa i lässtrategier diskuterades inte i intervjuerna.</p>