No description available.

Den här studien handlar om olikheter inom klassens ram. Studiens forskningsansats var mixed metod. Data samlades in via en enkät och intervjuer. I studien undersöktes lärares stundtals utmanande vardag i klassrum där de behöver förhålla sig till hela klassens behov och enskilda elevernas behov samtidigt. Syftet med studien var att undersöka hur några lärare beskriver hur de identifierar, bemöter och agerar utifrån spridningar av behov och förutsättningar i en klass (från teoretiskt svagt begåvade till särbegåvade elever) samt vilket (specialpedagogisk) stöd som dessa lärare ger, får och behöver i form av handledning eller särskilt stöd till enskilda elever i undervisningsgruppen. Studiens resultat visade att lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna var medvetna om olikheter i klassrum och att det kan vara en utmaning och möjlighet. Studiens resultat visade även att lärarna uppfattade det svårt att skilja mellan högpresterande och särbegåvade elever. I studien framkom dessutom att särbegåvade elever fungerade som hjälplärare. Förutom detta visade resultatet att lärarna erhöll mer specialpedagogiskt stöd, via handledning och i direkta stödinsatser till individuella elever i deras grupp, gällande elever med teoretiskt svag begåvning, än vad gäller särbegåvade elever. Lärarna menade att det var svårare att välja ut, planera och implementera stödinsatser för teoretiskt svagt begåvade elever än för särbegåvade elever. Studien indikerar att lärare behöver mer specialpedagogisk handledning för att kunna bemöta olikheter inom klassens ram.

Syftet med studien är att beskriva hur specialpedagoger och klasslärare uppfattar kunskapskraven när det kommer till svagt teoretiskt begåvade elever som inte har rätt till anpassad grundskola (IK inom området 70-85). Syftet är också att beskriva hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med dessa elever för att de ska ges möjlighet att uppnå kunskapskraven på lågstadiet. Avsikten är att försöka tydliggöra vilka upplevda konsekvenser kunskapskraven har i verkligheten för elever med svag teoretisk begåvning, med fokus på lågstadiet, och utgå från följande frågeställningar:● Hur uppfattar specialpedagoger och klasslärare kunskapskraven i anslutning till elever med svag teoretisk begåvning?● Vilka för- och nackdelar med kunskapskraven i skolan uttrycks av specialpedagoger och klasslärare i anslutning till elever med svag teoretisk begåvning?● Hur beskrivs specialpedagogers och klasslärares arbete för att svagt teoretiskt begåvade elever ska få möjligheten att uppnå kunskapskraven?Förhoppningen är att denna studie ska bidra till en bättre förståelse för skolsituationen för elever med svag teoretisk begåvning och öka kunskap om kunskapskravens tillämpning i verkligheten. Den teoretiska utgångspunkten för studien är läroplansteori med fokus på Lindes tre arenor om läroplanens påverkan på undervisningen, Läroplansteori kommer även att kompletteras med de specialpedagogiska perspektiven, dilemmaperspektivet och bristperspektivet. Studien är kvalitativ, med en induktiv ansats och har ett tydligt fokus mot tolkning av andra människors upplevelser. Metoden är semistrukturerade intervjuer som har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys med inspiration från Ritchies ”framework”. Resultatet i studien visar att specialpedagoger och klasslärare främst upplever kunskapskraven som något som begränsar elever med svag teoretisk begåvning, men att kraven samtidigt ses som en guide för lärarna. Det framgår också att det kräver mycket kunskap och engagemang från lärarna och specialpedagogerna för att tillämpa kunskapskraven i undervisningen vilket också kräver samarbete mellan specialpedagogen och klassläraren genom till exempel handledarsamtal och kontinuerliga uppföljningar av eleven.

Med utgångspunkt i min egen kunskapslucka kring elevgruppen svagbegåvade, trots flera år på Lärarhögskolan i form av lärarutbildning och ett flertal fristående kurser, så ville jag undersöka hur forskningen såg ut på området. Bilden som växte fram visade på ett osynliggörande av denna elevgrupps problematik. Ett osynliggörande som dels visar sig i lärarkårens kunskapslucka kring dessa elevers behov och förutsättningar, och dels i de styrdokument som skolan följer. Varje elevs rätt till undervisning efter behov och förutsättningar, en så kallad individualiserad undervisning, har stått i fokus sedan 1994 med dåvarande läroplan, Lpo94. Dessvärre tolkades detta med att eleverna fick mindre lärarledd undervisning och själva fick ta ett större ansvar för sitt eget lärande. I Lgr11 värderas abstrakta och teoretiska förmågor högt och genom The Big Five har de fått ett stort genomslag ute i klassrummen. Ingen av dessa effekter gynnar elevgruppen svagbegåvade. Jag ville ta denna problematik ett steg längre och sätta det i relation till teorier om individualiserad undervisning och motivation för att på så vis få fram en längre kedja av följder och konsekvenser av osynliggörandet av denna elevgrupps problematik. Till syvende och sist är det relationen lärare-elev som är bland det viktigaste för en elevs resultat. En god relation mellan elev och lärare grundar sig i lärarens kunskap och förförståelse för elevers olika behov och förutsättningar samt ett gott bemötande av lärare gentemot elev som inte förstärker den beroendeställning som oundvikligen finns mellan lärare-elev.