No description available.

Thesis (Ed.M.)--Boston University / PLEASE NOTE: Boston University Libraries did not receive an Authorization To Manage form for this thesis or dissertation. It is therefore not openly accessible, though it may be available by request. If you are the author or principal advisor of this work and would like to request open access for it, please contact us at open-help@bu.edu. Thank you. / 2031-01-01

Syftet med studien är att beskriva hur specialpedagoger och klasslärare uppfattar kunskapskraven när det kommer till svagt teoretiskt begåvade elever som inte har rätt till anpassad grundskola (IK inom området 70-85). Syftet är också att beskriva hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med dessa elever för att de ska ges möjlighet att uppnå kunskapskraven på lågstadiet. Avsikten är att försöka tydliggöra vilka upplevda konsekvenser kunskapskraven har i verkligheten för elever med svag teoretisk begåvning, med fokus på lågstadiet, och utgå från följande frågeställningar:● Hur uppfattar specialpedagoger och klasslärare kunskapskraven i anslutning till elever med svag teoretisk begåvning?● Vilka för- och nackdelar med kunskapskraven i skolan uttrycks av specialpedagoger och klasslärare i anslutning till elever med svag teoretisk begåvning?● Hur beskrivs specialpedagogers och klasslärares arbete för att svagt teoretiskt begåvade elever ska få möjligheten att uppnå kunskapskraven?Förhoppningen är att denna studie ska bidra till en bättre förståelse för skolsituationen för elever med svag teoretisk begåvning och öka kunskap om kunskapskravens tillämpning i verkligheten. Den teoretiska utgångspunkten för studien är läroplansteori med fokus på Lindes tre arenor om läroplanens påverkan på undervisningen, Läroplansteori kommer även att kompletteras med de specialpedagogiska perspektiven, dilemmaperspektivet och bristperspektivet. Studien är kvalitativ, med en induktiv ansats och har ett tydligt fokus mot tolkning av andra människors upplevelser. Metoden är semistrukturerade intervjuer som har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys med inspiration från Ritchies ”framework”. Resultatet i studien visar att specialpedagoger och klasslärare främst upplever kunskapskraven som något som begränsar elever med svag teoretisk begåvning, men att kraven samtidigt ses som en guide för lärarna. Det framgår också att det kräver mycket kunskap och engagemang från lärarna och specialpedagogerna för att tillämpa kunskapskraven i undervisningen vilket också kräver samarbete mellan specialpedagogen och klassläraren genom till exempel handledarsamtal och kontinuerliga uppföljningar av eleven.

The problem of this study was undertaken to determine what reading material might be developed from the meaningful vocabularies, experiences, and interests of some slow learners from one of the second grades of Nederland, Texas.

This qualitative research inquiry explores the perspectives of a diverse range of participants, namely head teachers, teachers and mothers, towards inclusion of "slow learners" in two primary mainstream schools in the State of Kuwait. The concept of inclusion, through a review of major issues and limitations in the current practice of inclusion is highlighted by this case study. A multi-method data collection approach, using semi-structured interviews and critical discourse analysis of the policy document for inclusion in Kuwait, has led to identifying what has been done, so far in practice, for inclusion, as well as identifying the potential changes that need to be made. Kuwait is a signatory to the UNESCO Salamanca Statement, set out in 1994, which requires states to move towards systems "enabling schools to serve all children". However, to date, "inclusion" in Kuwaiti mainstream schools is limited to two groups of children: those with Down's Syndrome and those referred to as "slow learners", a term used to describe certain children with low IQ. All other children with special educational needs are educated in segregated settings. This study examines policy and explores participants' perspectives towards the inclusion of children identified as "slow learners" in primary mainstream schools in Kuwait, in order to arrive at insights which might further the policy and practice of supporting inclusion of children with special educational needs. This study found that the dominant conceptual model underpinning policy and practice in Kuwait is the "medical model" of disability, as the current understanding and practice of inclusion, teachers' and mothers' perspectives towards inclusion and articulation of the inclusion policy in Kuwait is informed, conceptualized and affected by this model. This understanding lends itself to practices of integration rather than inclusion, However, "the term 'inclusion' replaced 'integration' and is often contrasted with 'exclusion' " (Topping & Maloney, 2005, p.42). Inclusion means equal access and increasing the participation of students with special needs in mainstream school as promoted by the Salamanca Statement (UNESCO,1994), while integration means limited access and less participation of students with special needs in mainstream school, thus integration is "largely a 'disability' or SEN issue" (Topping & Maloney, 2005, p.42). This study also found that perspectives of inclusion are influenced by the social, cultural and religious context of the country. Finally, this study concludes that in the context of Kuwait, there is a clear effect of the cultural understanding of disability on the way that the current policy of inclusive education is represented. Such cultural influence not only affects the policymakers of the region and the way inclusion is implemented, but also it effects "slow learners" in the light of how disability and inclusion are constructed by the head teachers, teachers and mothers in this study. Such cultural and social values and beliefs of Kuwaiti culture pose obstacles to the existence of inclusion in Kuwait, as promoted by the Salamanca Statement. As a signatory to the Salamanca Statement, this study suggests that in order to adequately accommodate "slow learners" and other students with disability in mainstream schools in Kuwait, policy needs to be reconceptualised.

Enligt min erfarenhet pratas det sällan i skolan om begåvning generellt och absolut inte om svag teoretisk begåvning. Det kan vara en bidragande orsak till att många elever inte får det stöd de behöver. Syftet med denna studie är undersöka vad för kunskaper pedagoger har om svag teoretisk begåvning, vad för stöd pedagoger beskriver att elever får under skoldagen, vilket stöd pedagogerna själva anser sig behöva och hur pedagoger samtalar om de med svag teoretisk begåvning i kollegiet, med elever och vårdnadshavare. Via ett frågeformulär har 13 pedagoger besvarat öppna frågor om deras arbetssätt och samtalskultur. Resultatet visar med hjälp av en tematisk innehållsanalys och utifrån Nilholms specialpedagogiska perspektiv att det stöd som ges är av kompensatoriska slag men vid samtalen så har pedagogerna ett kritiskt synsätt där relationer betonas. Behov av mer kunskap finns både gällande vad svag teoretisk begåvning innebär, hur stöd ges på bästa sätt och hur pedagoger kan stärkas i att samtala om begåvning i stort men i synnerhet svag teoretisk begåvning. Vidare forskning behövs om vilka samtalsmetoder som kan hjälpa pedagoger att ha givande samtal med kollegor, elever och vårdnadshavare.

Syftet med studien är att förstå och beskriva sju elevers och tre lärares erfarenheter av skolan under deras treåriga gymnasietid tillsammans. Målet är att kunna utveckla kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna möta behovet hos elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Bakgrunden till studien är den snabba förändring som skett i Sveriges utbildningssystem de senaste decennierna. Från att ha varit en urvalsskola går idag mer än 99 procent av varje årskull vidare till gymnasieskolan i Sverige. Det innebär att gymnasieskolan ställts inför en betydligt svårare uppgift med nya elevgrupper och helt andra krav på det pedagogiska arbetet. Eleverna i den här studien lämnade grundskolan med ofullständiga betyg och sökte själva till en liten undervisningsgrupp på gymnasiets individuella program med inriktning mot restaurang och storkök. Det empiriska materialet består främst av forskningsintervjuer och fältanteckningar från deltagande observationer. Forskningen utgår ifrån en livsvärldsansats och en central utgångspunkt är elevernas och lärarnas erfarenheter av skolan. Resultatet visar att eleverna bär på mycket negativa erfarenheter av grundskolan som genererat en negativ inställning till skolarbete. Att få eleverna mer positivt inställda till skolarbete var en förutsättning för att lärande i kärnämnena skulle ske. Två faktorer framträder tydligt som avgörande för att de här ungdomarna upplevt gymnasietiden som meningsfull. Den första är lärares elevsyn och den relation som uppstår i mötet mellan eleven och läraren. Den andra är huruvida eleverna upplever innehållet som meningsfullt. Skolans innehåll blev meningsfullt när eleverna upplevde att lärandesituationer var på riktigt och när de samtidigt kände att innehållet var anpassat till dem, då släppte plötsligt spärrarna för dem.

This applied dissertation was designed to provide a better understanding of the effectiveness of out-of-class safety net corrective instructional activity practices conducted beyond regular classroom instruction for lower secondary level (9th- and 10th- grade high school) students within mastery learning educational environments. The study was designed to shed light on the impact and implications of these practices on Bloom’s vanishing point (Bloom, 1971) and Arlin’s leveling effect (Arlin & Westbury, 1976). Seven mastery learning structured international schools in geographic proximity, of similar size, and utilizing the same program of study were used in this study. Three of the schools that employed a safety net program were the basis of this study, and the four schools that did not have in place a safety net program were used as a control for this observational research. Normed Measures of Academic Progress (MAP) RIT scores (Northwest Evaluation Association, 2005), grade point averages, and safety net program data were used in a series of case-control tests to determine the effectiveness of out-of-class corrective instructional activity safety net programs for above-average and below-average achieving students. The mean study and control group RIT percentile ranking scores for the students was nearly 1 standard deviation above the averages reported by the Northwest Evaluation Association (2005), so these relative comparisons involved bright students. This large volume of data enabled analysis of the effects of out-of-class safety net activities on school-wide and individual improvement in literature, writing, mathematics, and comprehensive results. Series of conclusive nonparametric analysis were used instead of normal distribution tests because of the out-of-bounds skewed nature of the data. Analysis of the data suggested that safety netting programs benefit all students, irrespective of whether or not students received out-of-class corrective instructional activities. The MAP RIT scores of below- average achieving students were not affected by attending a school with a safety net program but their GPA results improved in all subjects. Arlin’s leveling effect (Arlin & Westbury, 1976) most likely accounted for improvement of MAP RIT scores for above- average students who attended a school with a safety net program but their GPA results were not affected. These contrasting benefits masked the school-wide test results, which suggested that a school district might not realize an overall increase in MAP RIT and GPA results when adopting a safety net program. Students identified in need of safety netting services benefited by having been placed in the program up to twice in any respective course, but a point of diminishing returns was reached when a student fell 3 or more units behind in a course in relation to the progress of the class.