Syftet med denna studie är att undersöka vad som tas upp om motivation med koppling till elevers lärande och lärarens arbete i kurslitteraturen på ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet. Uppsatsen utgår från den tidigare forskning och som bedrivits inom motivation, främst i relation till beteende och lärande. Studien i denna uppsats utgörs av en kvalitativ textanalys av kurslitteraturen på ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet. Analysen av litteraturen syftar till att undersöka innehållet av det empiriska materialet med utgångspunkt i följande frågeställningar: Vad står det i kurslitteraturen på ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet om elevers motivation? Vad står i kurslitteraturen på ämneslärarprogrammet om hur lärare kan arbeta med att motivera sina elever? Detta för att vidare kunna studera om det finns någon konsensus mellan den undersökta litteraturen och den tidigare forskningen om motivation. Resultaten av analysen ställs sedan i relation till den tidigare forskning som denna uppsats utgår ifrån, för att se om det går att finna några samband mellan dessa. Resultatet i studien visar att det finns många samband mellan det som står i den undersökta kurslitteraturen och den tidigare forskningen. Analysen av kurslitteraturen resulterar även i en rad olika förklaringar till vad som ligger till grunden för elevers motivation och hur lärare kan arbeta för att gynna elevers motivationsprocess och skapa ett mer studiemotiverande klimat i skolan. Jag har valt att i denna uppsats fokusera på motivation i relation till eleven och lärarens arbete eftersom jag anser att detta är mest relevant att ha kunskap om som blivande lärare och även på grund av att detta är ämnen som litteraturen främst har berört. Uppsatsen utgår därmed från att beskriva motivation utifrån ett perspektiv som är kopplat till lärande och individers lust att lära. Jag syftar därmed till att med detta arbete studera vad som påverkar elevers motivation och hur lärare kan arbeta för att främja elevers motivation i undervisningen.

Med utgångspunkt i min egen kunskapslucka kring elevgruppen svagbegåvade, trots flera år på Lärarhögskolan i form av lärarutbildning och ett flertal fristående kurser, så ville jag undersöka hur forskningen såg ut på området. Bilden som växte fram visade på ett osynliggörande av denna elevgrupps problematik. Ett osynliggörande som dels visar sig i lärarkårens kunskapslucka kring dessa elevers behov och förutsättningar, och dels i de styrdokument som skolan följer. Varje elevs rätt till undervisning efter behov och förutsättningar, en så kallad individualiserad undervisning, har stått i fokus sedan 1994 med dåvarande läroplan, Lpo94. Dessvärre tolkades detta med att eleverna fick mindre lärarledd undervisning och själva fick ta ett större ansvar för sitt eget lärande. I Lgr11 värderas abstrakta och teoretiska förmågor högt och genom The Big Five har de fått ett stort genomslag ute i klassrummen. Ingen av dessa effekter gynnar elevgruppen svagbegåvade. Jag ville ta denna problematik ett steg längre och sätta det i relation till teorier om individualiserad undervisning och motivation för att på så vis få fram en längre kedja av följder och konsekvenser av osynliggörandet av denna elevgrupps problematik. Till syvende och sist är det relationen lärare-elev som är bland det viktigaste för en elevs resultat. En god relation mellan elev och lärare grundar sig i lärarens kunskap och förförståelse för elevers olika behov och förutsättningar samt ett gott bemötande av lärare gentemot elev som inte förstärker den beroendeställning som oundvikligen finns mellan lärare-elev.