Den här studien är en totalundersökning av hur svenska tryckta medier skrivit om europeiska kvinnor som anslutit sig till Islamiska staten (IS), under perioden 1 januari 2015 till 11 april 2016. Studien bygger på två metoder, kvantitativ innehållsanalys av 96 artiklar och kritisk diskursanalys på sex uppslag. Vi har valt en eklektisk ansats i vårt teoretiska ramverk och haft utgångspunkt i fyra teorier, gestaltningsteori, genusteori, kriminologisk teori om det idealiska offret samt postkolonial teori om skapandet av ”den andra”. Frågorna som besvaras berör hur kvinnor som ansluter sig och deras handlingar framställs och hur man kan förstå varför kvinnorna framställs på det sättet. Studien visar att i 65 % av artiklarna ger medierna tydliga förklaringar till varför subjekten anslutit sig, men endast i 9 % av artiklarna vi har gått igenom framställs subjekten som att de fattat ett eget medvetet beslut. I övrigt fann vi fyra typiska inramningar kring kvinnors anslutande till IS. Dessa är att hon har blivit lurad dit, att hon gör det för en partner, att hon åker för att hon har en tom tillvaro hemma och att hon har lockats via internet. I undersökningen kommer vi också fram till att subjekten sällan själva får komma till tals. Kvinnorna som har anslutit sig eller som varit på väg att ansluta sig framställs nästan genomgående som att de fallit offer för IS propaganda. Med vårt teoretiska ramverk förstår vi att kvinnorna inte skrivs om som gärningsmän för att de framställs med stereotypt kvinnliga egenskaper. Kvinnorna framställs som antingen ofullständiga eller som att vara i motsats till det som männen är. I en dikotom relation till mannen tillskrivs kvinnorna egenskaper såsom passiv, underordnad, svag och irrationell.

Bakgrund: 2010 presenterade SCB en undersökning om hur 403 000 jobb tillsattes (GP 2010). 79 000 av dessa tjänster tillsattes via personliga kontakter och ytterligare 100 000 där arbetsgivaren själv kontaktade den arbetssökande. Denna trend i användandet av det sociala kontaktnätet får stöd av Lena Hensvik, doktorand i nationalekonomi, i tidskriften Framtider (2012). Hon skriver att den sociala omgivningen såsom grannar, skolkamrater, tidigare kollegor och föräldrar har stor betydelse för hur vi får anställning eller inte. Hon menar att kontaktnätet är en viktig självinvestering då vårdandet av ens nätverk uppenbarligen kan underlätta jobbsökandet. Hensvik (2012) fortsätter skriva att det i dagens samhälle inte bara handlar om vem du är utan även vem du känner. Syfte: Tidigare forskning berättar att personliga kontakter är en av de faktorer som ökar anställningsbarheten. Vi vill därför ta vid där tidigare forskning slutar och göra en mer inriktad studie där vi fokuserar på personliga kontakter och kartlägger dess effekt i praktiken. Vi ämnar därför förklara personliga kontakters betydelse i samband med nyanställning av civilekonomer med examen från 2007-2012. Metod: Vi har valt att genomföra vår studie med en kvantitativ undersökningsdesign och ett deduktivt synsätt på relationen teori och forskning. Empiriska data har insamlats genom enkätundersökning. Slutsats: Vår slutsats är att personliga kontakter är användbara för civilekonomer i anställningsprocessen, att kontakterna till 90,4% leder dem till minst intervju och att kontakterna inte nödvändigtvis är de som är definierade som svaga, se Granovetters (1973, 1975) teorier om The Strength of Weak Ties. / Background: In 2010 SCB presented a survey of how 403 000 jobs were added (GP 2010). 79 000 of these were added through social contacts and another 100 000 by the employer himself who contacted the unemployed. This trend of using social contacts in the job-seeking process gets support by Hensvik, doctor in economics. In the magazine Framtider (2012) she writes that the social environment such as neighbours, class mates, former colleagues and parents have a big impact if we get an employment or not. Hensvik (2012) says that the caring of ones contacts is an important self-investment that improves your probabilities of getting an employment. She continues writing that in today’s society it’s not only important who you are but also who you know. Purpose: Previous research tells that social contacts are one of the factors that will improve your probabilities of getting employed. We will continue where previous research tends to end and aim for a more focused study where we measure the effects of using contacts in reality. The purpose of this thesis is to explain the contacts’ importance when employing former students with a Degree of Master of Science in Business and Economics. Method: We have conducted a questionnaire survey that was sent out to eight Swedish universities resulting in 100 responses. Conclusion: We have come to the conclusion that social contacts contribute in the recruitment process of former business students, that the use of contacts in 90,4% will get you far in the job-seeking process and that the helpful contacts are not necessarily the ones defined as weak ties, of which Granovetter (1973, 1975) would have argued.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

Bakgrund. Stor del av barns spontana kommunikation sker i form av berättande och genom att undersöka mikro- och makrostrukturer i återberättande kan olika aspekter av den språkliga förmågan kartläggas. Barn med svag textförståelse uppvisar svårigheter i många språkliga områden och en god kartläggning kan både ligga till grund för identifiering av de individer som behöver stöd samt vara vägledande i interventionsplanering. Syfte. I första delen av studien var syftet att undersöka mikro- och makrostrukturella skillnader i narrativt återberättande mellan elever med svag textförståelse och elever med god textförståelse. Syftet i andra delen av studien var att undersöka det narrativa återberättandet hos elever identifierade med svag narrativ kvalitet. Metod. I studiens första del analyserades återberättande från elever i åk 2 kvantitativt på mikro- och makrostrukturell nivå utifrån SALT, NSS och Informationsled. I studiens andra del utfördes en kvalitativ analys av elevernas återberättande utifrån samma mått. Resultat. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas i studiens första del. Eleverna med svag textförståelse tenderade att ha en högre språklig produktivitet i sitt återberättande medan eleverna med god textförståelse tenderade att ha ett mer komplext återberättande. I studiens andra del var eleverna benägna att sammanfatta berättelsen och exkludera delar. Slutsatser. Elever med språkliga svårigheter är inte en homogen grupp. Interventionsinsatser måste således anpassas efter varje elevs behov. Resultaten från denna studie kan dock tyda på att även små interventionsinsatser i grupp skulle kunna utjämna eventuella skillnader i narrativt återberättande mellan elever med svag textförståelse och elever med god textförståelse. / Background. Much of children’s spontaneous communication is in the form of storytelling. By examining micro- and macrostructures in retelling, different aspects of linguistic ability can be mapped. Children with poor text comprehension show weakness in many linguistic areas and an appropriate analysis can serve as a basis for identifying individuals who need support, as well as guidance for intervention. Aim. The first part of this study investigates micro- and macrostructural differences in narrative retelling between students with and without poor text comprehension. The second part investigates narrative retelling by students identified with poor narrative quality. Methods. In the first part of the study, retellings from second grade students were analyzed at micro- and macrostructural levels. In the second part, a qualitative analysis of the retellings based on these levels was performed. Results. In part 1, no significant differences between the groups were observed. However, students with poor text comprehension tended to have a higher linguistic productivity in their retellings and students with good text comprehension had more complex structures. Part 2, it was found that the students with poor narrative quality tended to summarize the story and exclude parts. Conclusions. Students with language difficulties are not a homogeneous group. Hence, an intervention needs to be adapted to the needs of the student. Further, the results indicate that a short intervention has the potential to equalize possible differences in narrative retelling between students with and without poor text comprehension. / Tidig intensivsatsning i avkodning och läsförståelse

Vägtrafik skapar flera negativa konsekvenser för miljön men även för människors hälsa. Kommuner ansvarar för lokal infrastruktur och är därför en betydande del i arbetet med hållbar stadsutveckling. Studien undersökte hur politiker och tjänstemän i Sveriges medelstora kommuner arbetar för att bilen ska bli mindre attraktiv och för att öka hållbar mobilitet. Undersökningen utgick från Sveriges miljömål samt den strategi som innefattar nya etappmål för hållbar stadsutveckling. Frågeställningen besvarades genom att använda semistrukturerade intervjuer med fyra politiker och fyra tjänstemän från medelstora kommuner i Sverige. Resultat som framkom var att kommunerna arbetar med hållbar mobilitet i olika utsträckning utifrån olika förutsättningar och behov, men att lönsamhet och invånarnas åsikter begränsar arbetet. De slutsatser som drogs var att effektiva strategier krävs för att uppnå hållbar mobilitet vilket inkluderar ökade möjligheter för hållbart resande samt motstånd för bilanvändning. Att ha ett fungerande samarbete mellan politiker och tjänstemän samt ha en sakkunnig person på plats ansågs även vara viktiga prioriteringar och åtgärder. Eftersom att kommunerna värderar ekonomisk lönsamhet och invånarnas åsikter högre än miljön krävs dessutom prioritering på att öka nationell styrning och att regeringen måste sätta hårdare krav på kommuner. / Road traffic creates several negative consequences for the environment but also for human health. Municipalities are responsible for local infrastructure and are therefore a significant part of the work with sustainable urban development. The study examined how politicians and civil servants in Sweden's medium-sized municipalities work to make the car less attractive and to increase sustainable mobility. The study was based on Sweden's environmental goals and the strategy that includes new milestones targets for sustainable urban development. The method consisted of semi-structured interviews with four politicians and four civil servants from medium-sized municipalities in Sweden. The results showed that municipalities work with sustainable mobility to different extents based on different conditions and needs, but that profit and residents opinion limit the work. The conclusions were that effective strategies are required to achieve sustainable mobility which includes increased opportunities for sustainable travel and resistance to car use. Having a functioning collaboration between politicians and civil servants and having an expert on site were also considered important priorities and measures. Since economic profit and residents' opinion is valued higher than the environment by the municipalities, it is necessary to prioritize the implementation of national governance and that the government must set demands on municipalities.

No description available.

Designingenjörsstudenterna, Pedersen och Birkehag, på Högskolan i Skövde har i samarbete med hjälpmedelsföretaget Handicare AB arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under våren 2012. Projektets syfte var att uppgradera företagets befintliga produkt QuickMove som är ett uppresning- och förflyttningshjälpmedel inom vården. Målet var att bibehålla QuickMoves funktioner och säkerhet samt skapa innovativa lösningar och minska transport- och tillverkningskostnader. Produktutvecklingsprocessen skedde iterativt och började med kundundersökningar i form av enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Med hjälp av detta gjordes en kundkravsspecifikation som under hela projektet fanns nära till hands. Därefter påbörjades idégenereringen med hjälp av diverse kreativitetsmetoder. En fullskalig modell byggdes därefter i VP-rör och silvertejp. Utvärderingar och tester gjordes på modellen som därefter kunde vidareutvecklas och modelleras i programvaran SolidWorks. Hållfasthetsberäkningar, materialval, tillverkningsmetoder, formspråk, kostnader och ergonomi var områden som arbetades med och ett slutkoncept fastställdes. Resultatet bestod av ett uppgraderat hjälpmedel som fick namnet UpAway. Hjälpmedlets fraktvolym kommer att minska med 75 procent och produkten har färre antal delar jämfört med QuickMove. UpAways nya genomarbetade design och funktionella anpassningar kommer leda till fler nya användargrupper både inom Sverige och internationellt/globalt. Enligt studenternas bedömning har UpAway alla förutsättningar till en bredare marknad. / During the Spring of 2012 Pedersen and Birkehag, two product design engineering students at University of Skövde, carried out a product development project in cooperation with Handicare AB. The aim of the project was to upgrade QuickMove, the current standing-up and transfer aid used in health care and developed by Handicare. The goal of the project was to maintain the functions and safety features of QuickMove while creating new innovative solutions and lowering the transportation and manufacturing costs. The product development process was iterative and started with the research of customer requirements, which involved user studies and interviews. The customer requirements specification is based on customers’ needs and was used as guideline throughout the product development process. Ideas and concepts were generated with various creativity methods. A full scale model was built with VP-pipe and duct tape. Evaluations and tests were performed on the model and further developments were carried out. To analyze the result a visual model was built with the software SolidWorks. Strength of materials analyses, material selection, development, design, cost and ergonomics were all taken in consideration and a final concept was elaborated. The result was an upgraded aid named UpAway. This aid contains fewer parts than QuickMove and will reduce transportation volume by 75 percent. The newly developed design of UpAway, adapted to customers’ demands, will generate customers’ interest and according the students thus result in a broader market both in Sweden and worldwide.

Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen.

Forskningen kring effektiva marknader är uppdelad; ena sidan påstår att marknaden är fullständigt effektiv och det inte går att skapa någon form av överavkastning. Andra sidan hävdar tvärtemot att endast historisk information reflekteras i dagens priser. På kort sikt kan det finns en viss ineffektivitet och de flesta erkänner att marknaden innehåller anomalier Syftet med denna studie är att undersöka om det existerar systematiska fel beträffande informationsflöden som pekar mot att den svenska aktiemarknaden inte är av semi-stark form eller stark form av effektivitet Vi utgår från tre metodologiska ställningstaganden; utgångspunkt, forskningsansats samt kunskapssyn. En deduktivt kvantitativ metod tillämpas och vi applicerar metoden för event study. Vi finner stöd för att det finns systematiska fel i marknaden beträffande informationsflöden i form av aktierekommendationer. Resultaten antyder att den svenska aktiemarknaden inte är av starkt effektiv form och i ett fall av fyra finner vi att den inte heller besitter semi-stark form. / Research concerning efficient markets are divided into two camps; the one hand, claims that the market is fully efficient and it is not possible to create any kind of excess returns. The other side argues the contrary that only historical information are reflected in today’s prices. Short term, there is some inefficiency and most recognize that the market contain anomalies The purpose is to investigate whether there exist indications regarding flows of information to the Swedish stock market suggesting a semi-strong form or strong form of efficiency. We start from three methodological statements; starting point, the research approach and epistemological beliefs. A deductive quantitative methodology is used, and we apply the method of event study. We find evidence for the existence of systematic errors in the market in terms of flows of information in the form of stock recommendations. The results suggest that the Swedish stock market is not of the strong efficient form and in one case out of four, we find that it does not possess the semi-strong form.

To limit the effects of climate change and keep the global mean temperature increase of below 1.5 °C in the year 2100, the financial markets need to shift investments into low-carbon business and technologies. By integrating sustainability assessments into traditional investment analysis, sustainable investing is in this case a concept that can be used to enable this transition. The EU Taxonomy on sustainable finance is a tool and future mandatory regulation that aims to highlight sustainable investing and to help different companies, investors and project promoters make investment decisions that align with the transition to a low-carbon society. This study aims to describe how the EU taxonomy can be related to sustainable investments, and to examine how companies in different sectors are evaluated using the EU Taxonomy by using companies included in a sustainability fund as a case study. Furthermore, the study aims to examine whether the EU Taxonomy is in line with the Industrial Ecology concepts of Life cycle thinking and weak/strong sustainability. The results of the literature study of the EU Taxonomy together with the case study suggests that the implementation of the EU Taxonomy into EU regulation will lead to a greater integration of sustainable investing within the EU. Furthermore, the EU Taxonomy does in theory integrate Life cycle thinking as well as possess a strong view on sustainability. However, this does not translate into practice as the practical implementation of the EU Taxonomy as it stands right now does not implement these concepts. The results of the case study showed that there are issues associated with accessing company specific information, as the analyzed companies did not disclose how their operations relate to the EU Taxonomy. Moreover, the case study indicated that some sectors have an easier time being considered environmentally sustainable by the EU Taxonomy. The EU Taxonomy is a step in the right direction towards increased integration of environmental sustainability into investments, however, the tool and regulation as it stands right now leaves much to be desired. / För att hålla den globala medeltemperaturen under en ökning på 1.5 °C till år 2100, måste den finansiella marknaden investera i företag och teknologier som bidrar till en minskning av växthusgasutsläpp globalt. Hållbara investeringar är ett koncept som tar hänsyn till b.la utsläpp av växthusgaser i investeringsbeslut, vilket kan möjliggöra denna övergång till hållbarare samhälle. EU:s Taxonomi om hållbara investeringar är ett ramverk och framtida reglemente som ämnar att möjliggöra och hjälpa företag, investerare och projektansvariga att investera mer miljömässig hållbart. Denna studie syftar till att förklara hur EU Taxonomin kan relateras till hållbara investeringar, samt att examinera hur företag i olika sektorer kan utvärderas med hjälp av EU Taxonomin genom att genomföra en casestudie på företag inkludera i en hållbarhetsfond. Vidare ämnar denna studie examinera om EU Taxonomin är i linje med industriell ekologi med koncepten livscykeltänkande (en: Life Cycle Thinking) samt stark och svag hållbarhet. Resultatet indikerar att implementeringen av EU Taxonomin kommer att leda till en ökad integrering av hållbara investering inom EU. Vidare indikerar resultatet att EU Taxonomin har som mål att ta hänsyn till livscykeltänkande och vara i linje med stark hållbarhet, men att denna målsättning inte är inkluderat i det praktiska verktyget som EU Taxonomin använder. Resultatet av casestudien visar att det finns problem kopplade till att bedöma hur väl företag tar hänsyn till kriterierna inkluderade i EU Taxonomin, då företag inte delger den information som behövs för att göra denna bedömning. Vidare så indikerade casestudien att vissa sektorer kommer ha det lättare när det kommer till att vara i linje med EU Taxonomins kriterier. Avslutningsvis så är EU Taxonomin ett steg i rätt riktning när det kommer till att integrera miljöaspekter i investeringar, men det praktiska verktyget och ramverk som det ser ut just nu skulle kunna vara mer utvecklat och mer strikt i praktiken.