Bakgrund. Stor del av barns spontana kommunikation sker i form av berättande och genom att undersöka mikro- och makrostrukturer i återberättande kan olika aspekter av den språkliga förmågan kartläggas. Barn med svag textförståelse uppvisar svårigheter i många språkliga områden och en god kartläggning kan både ligga till grund för identifiering av de individer som behöver stöd samt vara vägledande i interventionsplanering. Syfte. I första delen av studien var syftet att undersöka mikro- och makrostrukturella skillnader i narrativt återberättande mellan elever med svag textförståelse och elever med god textförståelse. Syftet i andra delen av studien var att undersöka det narrativa återberättandet hos elever identifierade med svag narrativ kvalitet. Metod. I studiens första del analyserades återberättande från elever i åk 2 kvantitativt på mikro- och makrostrukturell nivå utifrån SALT, NSS och Informationsled. I studiens andra del utfördes en kvalitativ analys av elevernas återberättande utifrån samma mått. Resultat. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas i studiens första del. Eleverna med svag textförståelse tenderade att ha en högre språklig produktivitet i sitt återberättande medan eleverna med god textförståelse tenderade att ha ett mer komplext återberättande. I studiens andra del var eleverna benägna att sammanfatta berättelsen och exkludera delar. Slutsatser. Elever med språkliga svårigheter är inte en homogen grupp. Interventionsinsatser måste således anpassas efter varje elevs behov. Resultaten från denna studie kan dock tyda på att även små interventionsinsatser i grupp skulle kunna utjämna eventuella skillnader i narrativt återberättande mellan elever med svag textförståelse och elever med god textförståelse. / Background. Much of children’s spontaneous communication is in the form of storytelling. By examining micro- and macrostructures in retelling, different aspects of linguistic ability can be mapped. Children with poor text comprehension show weakness in many linguistic areas and an appropriate analysis can serve as a basis for identifying individuals who need support, as well as guidance for intervention. Aim. The first part of this study investigates micro- and macrostructural differences in narrative retelling between students with and without poor text comprehension. The second part investigates narrative retelling by students identified with poor narrative quality. Methods. In the first part of the study, retellings from second grade students were analyzed at micro- and macrostructural levels. In the second part, a qualitative analysis of the retellings based on these levels was performed. Results. In part 1, no significant differences between the groups were observed. However, students with poor text comprehension tended to have a higher linguistic productivity in their retellings and students with good text comprehension had more complex structures. Part 2, it was found that the students with poor narrative quality tended to summarize the story and exclude parts. Conclusions. Students with language difficulties are not a homogeneous group. Hence, an intervention needs to be adapted to the needs of the student. Further, the results indicate that a short intervention has the potential to equalize possible differences in narrative retelling between students with and without poor text comprehension. / Tidig intensivsatsning i avkodning och läsförståelse