After Gettier came Plantinga.In this essay I explore the concepts of justification and warrant. Are they just two words with the same meaning? Starting with Edmund Gettier’s famous 1963 paper Is Justified True Belief Knowledge? as a backdrop, I investigate Alvin Plantinga’s Proper Functionalism, his analysis of warrant, that property enough of which turns mere true belief into knowledge. Then we put Plantinga’s proper functionalism to the test with challenges from a selection of essays from philosophers critical to Plantinga’s views on warrant. We end up in a summary, where I defend the thesis that Plantinga’s proper functionalism has deepened our understanding of warrant to the point that we can say that it is the best starting point when investigating what warrant is, and how it thus helps us in our understanding what constitutes knowledge. The question of whether Plantinga’s account of warrant can be said to be a solution of Gettier cases will depend on our willingness to allow some vagueness in Plantinga’s definition of the cognitive ”mini environment”. Otherwise, a reductive analysis of knowledge and its parts seem doomed. In the end I give a slightly adjusted revision or addendum of proper functionalism, adding what I call the elements of recognition and surprise in being prepared for truth’s either validating or refuting my belief. I also shortly, in a postscript, discuss possible ways forward for those who want to explore more about Plantinga’s design plan condition, whether it should be interpreted in a theistic or naturalistic framework.

Överallt i samhället finns det funktioner som verkar för att styra individer i olika riktningar och mycket av det vi gör under en vanlig dag kan följas upp och kontrolleras. I denna studie kartläggs likheter och skillnader i individers uppfattning om kontroll inom respektive utanför arbetslivet i syfte att bidra till teorier om kontroll. En studie har genomförts inom en organisation där individer intervjuats om hur de uppfattar kontroll på sin arbetsplats och om hur de uppfattar kontroll utanför arbetslivet. Det finns forskare som menar att medverkan, kommunikation, berättigande samt gynnsamhet är faktorer som påverkar hur individer uppfattar kontroll inom arbetslivet. Forskare som istället fokuserat på kontrollfunktioner utanför arbetslivet menar att det som påverkar hur individer uppfattar dem är medverkan, berättigande och gynnsamhet. Utifrån teorierna har intervjuer genomförts, resonemangen i intervjuerna har tolkats och leder fram till följande slutsatser; medverkan påverkar hur individer uppfattar kontroll både inom och utanför arbetslivet; om kontrollen anses berättigad eller ej enbart påverkar hur individer uppfattar kontroll utanför arbetslivet; huruvida individer anser att de gynnas påverkar på olika sätt hur de uppfattar kontroll inom arbetslivet respektive utanför arbetslivet. Studien bidrar till förståelsen om att kontroll inom arbetslivet kan uppfattas mindre negativt om den är mer indirekt.

Denna avhandling behandlar frågan om i vilken utsträckning ett egenintresserat handlande kan vara etiskt berättigat. Utgångspunkten för analysen är homo economicus, den neoklassiska ekonomiska teorins antagande att individer är rationella och ultimat motiveras av sitt egenintresse. Efter en kort översikt av grunddragen i den neoklassiska ekonomiska teorin analyseras och preciseras egenskaperna hos homo economicus. Därefter utformas en normativ etisk teori för individer med anknytning till John Rawls teori om rättvisa. Syftet är att utforma ett teoretiskt ramverk för den etiska bedömningen av egenintresserat handlande. I det avslutande kapitlet tillämpas den rawlsianska etiska teorin på frågor om beskattning och skatteundandragande. Tillämpningen visar att skatteundandragande kränker ett flertal av den rawlsianska etiska teorins principer. Avslutningsvis diskuteras även skattereduktion för hushållsnära tjänster, RUT-avdraget, som ett medel för att komma tillrätta med skatteundandragande i vissa särskilt utsatta branscher. Jag hävdar att skattereduktion för städhjälp kan berättigas utifrån den rawlsianska etiska teorin, medan det ifrågasatta avdraget för läxhjälp inte kan berättigas. / This dissertation deals with the question of whether self-interested actions can be morally justified. The theoretical starting point of the inquiry is homo economicus, the neoclassical economics’ assumption that individuals are rational and ultimately motivated by their self-interest. After a brief sketch of neoclassical economic theory, the main characteristics of homo economicus are analyzed and clarified. A normative ethical theory for individuals drawing on John Rawls’s theory of justice is developed. The aim is to suggest a theoretical framework for dealing with the ethical justification of self-interested actions. In the final chapter of the thesis, the rawlsian ethical theory is applied to issues of taxation, as well as tax evasion and tax avoidance. It is argued that tax evasion/tax avoidance violates several principles identified in the rawlsian ethical framework. Tax deduction for domestic service work, as a measure to overcome tax evasion by transforming black-market work into white-market work, is also discussed. By applying the rawlsian ethical theory it is argued that tax deduction for house cleaning can be justified from the suggested framework, while deduction for the much-debated homework help cannot be justified. / <p>In the printed version of this Ph.D. Thesis the ISBN is incorrect: 9<strong>87</strong>-91-7519-202-4. The correct ISBN is 9<strong>78</strong>-91-7519-202-4 and corrected in the electronic version.The series namn <em>Studies in Applied Ethics</em> is incorrect. The correct series name is <em>CTE</em>.</p>

In this thesis, I scrutinise and interpret Jürgen Habermas’s claim that justification of moral norms necessitates cognitivism. I do this by analysing the general idea behind his discourse theory of morality and then his metaethics. From there, I examine the non-cognitivist theory called prescriptivism as set out by Richard Hare to see if his account of moral reasoning is able to counter Habermas’s claims and thereafter, I examine some criticism against his concept of communicative action. I also engage with the discussion on how to define cognitivism: that is, whether the line should be drawn between moral realism on the cognitivist side, and constructivism on the other, or if cognitivism can include constructivist theories too. I propose that it should, provided that it allows moral statements to be truth-apt and express a mental state like that of belief. Following this definition, I argue that Habermas can be labelled a cognitivist and finally, I conclude that Habermas's argument does not hold under scrutiny.

Introduktion: Alla röntgenundersökningar med joniserande strålning ska vara berättigade och optimerade. Detta kräver röntgenremisser av god kvalité. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som har påverkan i röntgenremissens berättigandeprocess. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvantitativa studier som kvalitetsgranskats. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier: berättigade och oberättigade röntgenundersökningar, avsaknad av klinisk information, användning av riktlinjer, införande av intervention och röntgenremissens utformning. Slutsats: Röntgenremissers kvalité har betydelse i berättigandeprocessen. Antalet oberättigade röntgenundersökningar minskar genom ökad kunskap vilket gör utbildning för remitterande läkare till en nyckelfaktor. Detta leder till säkrare sjukvård där patienter inte utsätts för onödig joniserande strålning. / Introduction: All x-ray examinations with ionizing radiation must be justified and optimized. This requires radiology referral of good quality. Aim: The aim of the study was to describe factors that affect the process of justification in radiology referrals. Method: A general literature review based on quantitative studies that have been verified based on its credibility. Result: The results are presented in five categories: justified and unjustified x-ray examinations, lack of clinical information, use of guidelines, introduction of intervention and the design of the radiology referral. Conclusion: The quality of the radiology referral has significance in the process of justification. Number of unjustified x-ray examinations are reduced through increased knowledge, which makes education for referring physicians a keyfactor. This leads to safer healthcare where patients are not exposed to unnecessary ionizing radiation.

No description available.

Rådande föreställningar, förväntningar och normer bland högskolestudenter menas vara präglade av samhälleliga förändringar, varav det akademiska förhållningssättet till högre studier manifesteras annorlunda mot vad det tidigare har gjort (Arensmeier &amp; Lennqvist Lindén, 2014). Detta hänvisas bland annat till de senaste decenniernas kraftigt ökade studentvolym och breddade rekrytering från tidigare underrepresenterade grupper (Universitetskanslersämbetet, 2018). Detta har i sin tur har följts av friktion i att mötet mellan studenter, lärare och utbildning som konsekvens av att tidigare etablerade förväntansstrukturer successivt omförhandlas (Olofsson, 2013), vilket menas vara präglat av negativa tendenser i förhållande till utbildningens kvalitet (Arensmeier &amp; Lennqvist Lindén, 2014). Föreliggande studie syftade därmed till att studera hur problematiken kan förklaras i termer av akademiskt berättigande hos svenska högskolestudenter. Med en svensk översättning av Academic Entitlement Scale (Wasieleski et al., 2014) kartläggs potentiella förklaringsfaktorer genom åskådliggörande av dagens högskolestudenters attityd till högre utbildning. Resultatet erhöll underlag för preliminär validering av den svenska översättningen av Academic Entitlement Scale, vars reliabilitet uppmätte Cronbach’s α =.78 (n = 274) hos en svensk studentpopulation. Vidare indikerades ett signifikant negativt samband mellan akademiskt berättigande och studiemotiv, baserat på intresse inför ämnet studenten läser. Sammanfattningsvis framhåller studien att förklaringsfaktorer som bakomligger svenska studenters förhållningssätt till högre studier kan erhållas med hjälp av akademiskt berättigande, varav studiens diskussion förs kring resultatets möjliga implikationer samt hur framtida forskning förslagsvis kan bedrivas för att fortsatt undersöka området. / Current beliefs, expectations and norms among today's Swedish university students are meant to be characterized by the social changes, of which the academic approach to higher studies manifests differently to what it was done in the past (Arensmeier &amp; Lennqvist Lindén, 2014). This is referred to the recent decades of increasing student volume and broadened recruitment from previously under-represented groups (Universitetskanslersämbetet, 2018). This has in turn been followed by friction in that the meeting between the pupil, teachers and education as a consequence of the earlier established expectation structure is gradually renegotiated (Olofsson, 2013), which is meant to be characterised by negative tendencies in relation to the education’s quality (Arensmeier &amp; Lennqvist Lindén, 2014). The present study aimed to investigate how the problems can be explained in terms of Academic Entitlement among Swedish university students. With a Swedish translation of the Academic Entitlement Scale (Wasieleski et al., 2014), potential explanatory factors are pointed out by illustrating the current attitudes toward higher education among students. The result supported a preliminary validation of the Swedish translation of Academic Entitlement Scale, which reliability measured Cronbach’s α =.78 (n = 274) within a Swedish student population. Further on was an indication of a significant negative correlation between academic entitlement and study motives, based on interest regarding the subject which the student is involved in. In conclusion, the study gives prominence to that explaining factors underlaying Swedish students approach to higher studies can be obtained by using academic entitlement, of which the study’s discussion is conducted around the result’s possible implications as well as which course of action future research suggestively might apprehend in their further research of the field.

This study examines present beliefs and expectations amongst university students which define the higher educational setting in Sweden. These beliefs and expectations can be understood as a Teaching Contract, which refers to a Social Contract between students, instructors, and higher education in general. The Teaching Contract is a part of a larger Educational Contract, that occurs between higher education and society. Furthermore, the study examines how beliefs and expectations concerning special treatment amongst Swedish students can be understood as a manifestation of Academic Entitlement. The current study indicates that Swedish university students give expression to an individualistic paradox. The individualistic paradox consists of an intrinsic conflict, due to a wish that higher education should be available for a large and diverse student population while at the same time, a broadened student population limits the possibility for individual preferences to be met. The intrinsic conflict is assumed to exist within a given group of students, while consequently affecting the Teaching Contract in general. Accordingly, the current study suggests a development of the existing definition of the Teaching Contract by including a Student Contract. Additionally, Academic Entitlement is suggested to be understood as an interpersonal phenomenon that is situationally bound withing a given interaction at a given moment. / Föreliggande studie behandlar hur den svenska högskolans konkreta undervisningsverksamhet villkoras av högskolestudenters föreställningar och förväntningar. Föreställningarna och förväntningarna antas lägga grund för ett undervisningskontrakt; ett socialt kontrakt mellan studenter, lärare och utbildning som utgör en del av ett större utbildningskontrakt, vilket omfattar förhållandet mellan samhället och den högre utbildningen. Vidare behandlas hur samtida studenters föreställningar och förväntningar om individanpassning kan förstås som ett generellt problematiskt beteende i termer av akademiskt berättigande. Studiens huvudsakliga fynd tolkas vara att studenter ger uttryck för en individualistisk paradox, där studenter vill att högskolan ska vara tillgänglig för en heterogen sammansättning samtidigt som ökad tillgänglighet står i konflikt med möjligheter för tillgodoseende av individuella behov. Konflikten antas utspela sig inom studentgruppen, samtidigt som den får konsekvenser för det sammantagna undervisningskontraktet. Därmed föreslås en begreppsutveckling genom att inkludera ett studentkontrakt som en självständig komponent inom undervisningskontraktet. Vidare föreslås akademiskt berättigande vara en relationell företeelse, vars definition är bunden till en given interaktion vid en given tidpunkt mellan student och lärare.

No description available.