Som lärare vill man hjälpa elever att lära sig så mycket som möjligt. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka hur man som lärare kan stödja elevers lärprocesser. En utgångspunkt i studien är de tre lärteoretiska perspektiven behaviorism, kognitivism och social konstruktivism. Eftersom detta arbete är ett konsumtionsarbete har ingen egen studie bedrivits utan frågeställningen har besvarats och tematiserats utifrån den befintliga forskningen. Den analyserade litteraturen visade sig ha kopplingar till alla tre lärteoretiska perspektiv. Som slutsats kan man som lärare stödja elevers lärprocesser genom att använda sig av kopplingar till vardagen, genom att ha varma relationer till sina elever, genom att använda sig av olika sorters strategier, samt genom att ha en tillitsfull klassrumsmiljö som välkomnar misstag.

Syftet med den här studien är att undersöka hur gymnasielärares prov och arbetsuppgifter i historia uppmuntrar eleverna till att svara historiemedvetet. Studien söker svar på: Vilken roll ges eleverna? Vilka narrativ kompetenser efterfrågas? Vilka referensramar görs tillgängliga? Det teoretiska ramverket är kognitivism. Utgångspunkten är den kognitiva historiedidaktiska forskningens begrepp: begreppskunskap av 1:a- och 2:a ordningen samt processkunskap. Därtill förstås den narrativa kompetensen som en pendelrörelse mellan begreppssfärerna och anses som nyckeln till historiemedvetande. Metodologiskt görs en textnära analys genom systemisk-funktionell grammatik på interpersonell nivå. Det innebär textens relationella språk undersöks i skriftliga språkhandlingar, modalitet och modal bedömning. Resultatet visar att uppmaningar och frågor är i majoritet medan påståenden är i minoritet. Däremot förekommer uppmaningarna framförallt genom omgjorda påståenden. Det kan sägas vara ett sätt att väva in olika begreppskunskap för att tillgängliggöra den för eleverna. Även modalitet undersöks och det visar en hög grad av förpliktelse vilket minskar elevernas responsmöjligheter. Sannolikhet förekommer dock också vilket kan sägas öppna upp, men vid närmare titt är den knuten till uppgiften och inte eleven. Slutligen studeras modal bedömning genom talarattityder och subjektivitet. Det visar att referensramar tillgängliggörs via framförallt objektiva subjekt. Talarattityden framkommer framförallt genom förstärkningar vilket ger eleverna olika referenspunkter att reagera på. Att poängtera är dock att eleverna förekommer som subjekt i nästintill alla prov vilket visar att deras identitet tilltalas och därmed kan deras referensramar sägas aktiveras.

The survey focuses on students from the latter years of primary education in Sweden and their thoughts and attitudes towards their use of internet during class. Over 200 students answered an online-survey with 13 questions about how much, for what, if the use in some way affected them negatively and finally in which ways we should work with internet in education. To analyze the results of the survey the essay uses the theoretical views of cognitivism and constructivism as a basis when concluding what the students think about internet in education, and why they think so. The results of this essay conclude that the students do not generally see the unsanctioned use of computers and smart phones as problematic, but if it is a problem it is to be solved by the teachers, in various manners. Prior research, as well as this paper, find that the results of the already low achievingstudents are the most affected in a negative way. This might create an even bigger dividebetween students but could be diminished by teaching both students and teachers the correct way to use technology and the internet in schools.

Att ta tillvara på tidigare kunskap och information blir av större vikt för företag. Strategier för att ta tillvara på denna typ av information har blivit vanligare och företag använder sig av teorier så som Knowledge Management och Information Management. Inom produktutvecklingsprojekt skapas mycket kunskap och det är därför viktigt att företag har processer för hur de lagrar och tar tillvara på kunskapen för att sedan implementera kunskapen i senare projekt. Denna studie syftar till att förstå hur företag använder tidigare kunskap och skapar mening från den, inom produktutvecklingsprojekt. Den syftar även till att förstå hur företag går tillväga för att spara och lagra denna kunskap. För att förstå varför individer agerar som de gör i specifika situationer har även resultaten analyserats ur aspekter som kognitivism och meningsskapande. Detta belyser hur individer bemöter och bearbetar information. Vidare framgår det att de strategiska tillvägagångsätt som enkelt kan implementeras hos företag saknar den psykologiska aspekt som är nödvändig för att förstå personalen. Studien har analyserat hur två tillverkande, innovativa globala företag tar tillvara på och implementerar kunskap med koppling till teorier och litteraturstudie. Arbetet är utfört genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med en projektledare och två projektarbetare på respektive företag. Genom att utföra dessa intervjuer går det att påvisa att företagen har processer för att lagra information, kunskap och data, dock har respondenterna svårt att klassificera vad som är skillnaden mellan dessa. Ytterligare finner studien att dessa processer är tydliga för lagringen av information och data men vid överföringen av kunskap förlitar sig företagen på personalisering, att kunskap överförs genom interaktion med andra individer. Företagen är även omedvetna om de metoder och processer som finns för att främja personaliseringen även om de anammar flertalet av dem. Vidare är det just under början av projekten som processerna för kunskapsimplementering är extra tydliga. Det framgår också att de tydliga processerna för lagringen av information och data är konkreta och förankrade högt i hierarkin på företaget, hur informationen lagras är alltså bestämt på en högre nivå. Dock visar resultatet av studien att det finns en viss avsaknad hos de som implementerar processerna för personalens kognitivism och meningsskapande. Däremot om denna information används i framtida projekt och processer är ytterst oklart.

Att ta tillvara på tidigare kunskap och information blir av större vikt för företag. Strategier för att ta tillvara på denna typ av information har blivit vanligare och företag använder sig av teorier så som Knowledge Management och Information Management. Inom produktutvecklingsprojekt skapas mycket kunskap och det är därför viktigt att företag har processer för hur de lagrar och tar tillvara på kunskapen för att sedan implementera kunskapen i senare projekt. Denna studie syftar till att förstå hur företag använder tidigare kunskap och skapar mening från den, inom produktutvecklingsprojekt. Den syftar även till att förstå hur företag går tillväga för att spara och lagra denna kunskap. För att förstå varför individer agerar som de gör i specifika situationer har även resultaten analyserats ur aspekter som kognitivism och meningsskapande. Detta belyser hur individer bemöter och bearbetar information. Vidare framgår det att de strategiska tillvägagångsätt som enkelt kan implementeras hos företag saknar den psykologiska aspekt som är nödvändig för att förstå personalen. Studien har analyserat hur två tillverkande, innovativa globala företag tar tillvara på och implementerar kunskap med koppling till teorier och litteraturstudie. Arbetet är utfört genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med en projektledare och två projektarbetare på respektive företag. Genom att utföra dessa intervjuer går det att påvisa att företagen har processer för att lagra information, kunskap och data, dock har respondenterna svårt att klassificera vad som är skillnaden mellan dessa. Ytterligare finner studien att dessa processer är tydliga för lagringen av information och data men vid överföringen av kunskap förlitar sig företagen på personalisering, att kunskap överförs genom interaktion med andra individer. Företagen är även omedvetna om de metoder och processer som finns för att främja personaliseringen även om de anammar flertalet av dem. Vidare är det just under början av projekten som processerna för kunskapsimplementering är extra tydliga. Det framgår också att de tydliga processerna för lagringen av information och data är konkreta och förankrade högt i hierarkin på företaget, hur informationen lagras är alltså bestämt på en högre nivå. Dock visar resultatet av studien att det finns en viss avsaknad hos de som implementerar processerna för personalens kognitivism och meningsskapande. Däremot om denna information används i framtida projekt och processer är ytterst oklart.

I vår undersökning har vi intervjuat fyra lärare med avseende på hur de ser på problemlösning och hur de arbetar med det. Lärarna arbetar i två olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. Därför följer skolorna olika läroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med båda skolformerna är för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella när vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjälp av ett analytiskt ramverk som tar till hänsyn fyra lärandeteorier som kan sägas haft påverkan på lärandet i skolan. Teorierna är behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teori. Vi har även jämfört lärarna med varandra för att försöka hitta skillnader och likheter.Det vi kom fram till i undersökningen var att de lärare vi intervjuat skiljer sig något i hur de ser på problemlösning. Likaså varierar deras arbetssätt med problemlösning med både likheter och skillnader. Resultatet gör det svårt att förklara varför vi upplevde en högre motivation i den internationella skolan utifrån lärarnas syn på och undervisning med problemlösning, utan möjligheten finns att det är andra faktorer som påverkar.

This paper concerns the semantic branch of meta-ethics, and examines a version of so called semantic pluralism advocated by Michael Gill. Briefly put, Gill suggests that ordinary people’s usage of moral terms is rather messy in the sense that the meaning of moral terms can vary not only between different people, but also for one and the same person in different contexts. Such variability in word-meaning is explained by his assumption that people’s meta-ethical commitments are part of their moral thought and language, which is to say that their meta-ethical commitments have implications for the meaning of moral terms. In this paper I pursue two objectives. The first is exegetical and aim to clarify how Gill’s semantic pluralism in general, and his Indeterminacy- and Variability theses in particular, are intended to be understood—specifically in relation to the cognitivist/non-cognitivist debate. The second objective is argumentative. I first present and evaluate an objection to Gill’s semantic pluralism from Walter Sinnott-Armstrong who argue that Gill’s Variability thesis implies that interlocutors with different meta-ethical commitments are talking past each other rather than having genuine first order moral agreements and disagreements. I then argue that a similar problem occurs also for certain second order moral disagreements, particularly those in which moral terms are used rather than mentioned. I then argue that this is problematic not only on independent grounds, but also because it is inconsistent with the very assumptions Gill makes to support his view. My argument therefore appears forceful by Gill’s own lights. Combined, Sinnott-Armstrong’s objection and my own leads me to conclude that Gill’s semantic pluralism does not look promising.

In this thesis, I scrutinise and interpret Jürgen Habermas’s claim that justification of moral norms necessitates cognitivism. I do this by analysing the general idea behind his discourse theory of morality and then his metaethics. From there, I examine the non-cognitivist theory called prescriptivism as set out by Richard Hare to see if his account of moral reasoning is able to counter Habermas’s claims and thereafter, I examine some criticism against his concept of communicative action. I also engage with the discussion on how to define cognitivism: that is, whether the line should be drawn between moral realism on the cognitivist side, and constructivism on the other, or if cognitivism can include constructivist theories too. I propose that it should, provided that it allows moral statements to be truth-apt and express a mental state like that of belief. Following this definition, I argue that Habermas can be labelled a cognitivist and finally, I conclude that Habermas's argument does not hold under scrutiny.

This paper is about problem solving. One common result of previous research is that pupils’ learning is greater in classrooms where they are engaged in problem solving tasks that are cognitively demanding. Therefore the purpose of this study is to analyse the didactic choices two teachers make when they are using mathematical problem solving in their classrooms. One teacher in Sweden who teaches pupils’ mathematics in grade 4 and one teacher in Malta that teaches mathematics in Year 6 takes part in the study. The pupils in both Sweden and in Malta are 10 years of age. Three questions directed this study: How cognitively challenging are problem solving tasks in the Swedish and Maltese mathematics classroom? How does a teacher in Sweden and a teacher in Malta define and exemplify the concept of problem solving? What similarities and differences are there between the Swedish and Maltese mathematical classrooms regarding two teachers’ didactic choice of mathematical problem solving, and the teachers working methods around these tasks? The study was based on observations and interviews. The purpose of the interviews was to get answers to how the teachers interpret the concept of problem solving and how they relate to it. The aim of the observations was to see how the teachers involved incorporate problem solving during the maths lessons and how the tasks carried out are cognitive. The results show that in the Swedish and the Maltese mathematical classroom, the teachers give reference to and work with cognitive demanding tasks that require a connection to conceptual and procedural knowledge. The differences between the two observed classrooms are significant. The teacher in Sweden provides space for discussion and creative reasoning and pupils often solve mathematical problems individually. The teacher in Malta provides students with mathematical skills of how pupils can solve mathematical problems using different models. The pupils in Malta are often working on problems together, with the teacher in a dialog.

Utbildning för slutanvändare av IT-system på arbetsplatsen är en dyr och tidskrävande affär. Trots att mycket information om systemen tas fram under utvecklingenav systemet, i form av kravdokument och annan dokumentation, används den informationen sällan i utbildningssyfte. Företaget Multisoft önskadeundersöka hur den dokumentation de tar fram under utvecklingen av skräddarsyddaverksamhetssystem åt olika företag, kallade Softadmin R -system, kananvändas i utbildningssyfte.Syftet med detta examensarbete var att identifiera vilka lärbehov slutanvändareav verksamhetssystem utvecklade av företaget Multisoft har. Baserat på dessa lärbehov undersöktes hur den dokumentation som tas fram under utvecklingenskulle kunna nyttjas i utbildningssyfte. En kvalitativ undersökning med narrativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med slutanvändare och projektdeltagare hos sex olika företag som implementeratett Softadmin R -system inom de senaste två åren. Projektdeltagarna hade varit involverade under utvecklingen från kundföretagets sida och slutanvändarnahade inte varit involverade i utvecklingen. Tio intervjuer genomfördes och en tematisk analys utfördes på intervjutranskriptionerna. Framtagna teman tolkades utifrån en kognitivistisk syn på lärande. Resultatet från analys av intervjuerna pekar på att slutanvändare vill kunna lära sig genom att testa sig runt i systemet. Slutanvändare vill lära sig genomatt få information visuellt och inte enbart via text. Ett utbildningsmaterial om ett Softadmin R -system ska inte kräva tidigare kunskap om systemet för attvara tillgängligt. Vidare indikerar resultatet att slutanvändare upplever att systemen har en komplex affärslogik där det är svårt att förstå hur systemet solika processer påverkar varandra. Övergången från ett gammalt system till det nya kan innebära svårigheter i lärandet för slutanvändarna. Avsaknad avstruktur då slutanvändarna lärde sig använda systemet identifierades som ett problem. Ett förslag på struktur för ett utbildningsmaterial har tagits fram. Detta utbildivningsmaterial är tänkt att använda information från den dokumentation som tas fram under utvecklingen av Softadmin R -system. Denna användning av dokumentationen skulle i nuläget behöva göras manuellt med viss anpassning. Förslag på hur det kan automatiseras har presenterats. Funktionella krav på ett system för framtagning och underhåll av den informationsom krävs för det föreslagna utbildningsmaterialet har presenterats. När Softadmin R -system som utbildningsmaterialet berör uppdateras möjliggörsystemet uppdatering av utbildningsmaterialet. Systemet möjliggör även framtagning av utbildningsmaterial anpassat för en viss yrkesroll. / End user training of IT systems at the workplace is an expensive and time consuming ordeal. Despite a lot of information about the systems being produced during development of the system, in the form of requirement documents and other documentation, the information is seldom used for educational purposes. Multisoft wished to explore how the documentation produced during the development of their tailor-made business systems, named Softadmin R systems, can be used for educational purposes.The purpose of this master thesis was to identify what learning-needs end users have in regards to business systems developed by the company Multisoft. Based on these learning-needs an investigation would be placed on how the documentation produced during development could be used for educational purposes. A qualitative study with narrative semi-structured interviews was conducted with end users and project participants at six different companies that had implemented a Softadmin R system at their workplace within the last two years. The project participants had been involved from the customer company’s side during the development whereas the end users had not been involved. Ten interviews were conducted and a the matic analysis was performed on the interview transcripts. Procured themes were then interpreted from a cognitiveperspective on learning. The results indicated that end users want to be able to learn by trying to use the system themselves. End users want to learn by getting information visually and not only via text. A training material for a Softadmin R system should not require prior knowledge about the system to be available to the learner. Furthermore the results indicate that end users feel the systems have a complex business logic where it is difficult to understand how the different processes in the system affect each other. The transition from an old system to a new system can be problematic to the end users’ learning. A lack of structure in the end users’ learning of the system was identified as an issue.