Läxan som arbetsmetod har skapat debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt på elevernas lärande. Dagens läroplan stipulerar inte något angående läxans användning samt att forskningen påvisar tvetydliga resultat angående läxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielärare utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielärares uppfattningar om läxor. Resultatet visade att läxan är komplex och lärarna ser på läxan på olika vis både vad gäller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svårigheter. Lärarna definierar läxa som något att göra utöver ordinarie undervisningstid, hemuppgift och repetitionsuppgift. Den dominerande synen på läxan är behavioristisk då de flesta av lärarna klassificerar läxan som en övning och repetition där kunskaper befästs och som straff. Lärarna kunde också se läxan från en kognitivistisk tanke då några av lärarna ser läxan som en förberedelse och en lärare som elevinflytande. Den sociokulturella teorin är inte central men syns hos en lärare. Möjligheter som många av lärarna såg var bland annat befästning av kunskaper, träna ansvarstagande och övning i att studera. Svårigheter som många lärare såg var att eleverna hade olika förutsättningar, känna sig stressade och hade prestationskrav.

No description available.

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att studera om det råder skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande för lärare i grundskolans senare år mellan två stickprov från Trelleborg och Kiruna kommun. Vi vill vidare, om sådana skillnader föreligger, skapa en debatt kring om likvärdigheten för utbildningen är hotad. För att undersöka lärarnas förhållningssätt till begreppet lärande har vi utgått ifrån de tre stora lärandeteorierna - behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. Utifrån dessa lärandeteorier har vi konstruerat en enkät med påståenden som kan härledas till var och en av dessa teorier. Där har de deltagande lärarna från vardera kommunen värderat graden av deras medtyckande i varje påstående utan vetskapen om vilket påstående som kommer från vilken lärandeteori. Utifrån de resultat vi fått in från enkäterna har vi räknat fram medelvärde på varje påstående för att på så vis kunna jämföra svaren från de båda kommunerna. För att testa trovärdigheten i resultatet har vi även presenterat medelvärdena för variablerna ålder, kön och skola. Bakgrunden till detta är för att kunna säga att eventuella skillnader inte beror på någon av dessa nämnda variabler. Resultatet presenteras i form av tabeller och diagram. Det resultat vi kommit fram till visar att det inte råder några väsentliga skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande mellan stickproven från vardera kommunen. Vi kommer dock att presentera några frågor/påståenden där det föreligger skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande. Dels där vi ser att skillnaden mellan stickproven från Trelleborg och Kiruna kommun beror just på att det är två olika kommuner men också där skillnaderna beror på andra variabler såsom kön, ålder och skola.</p>

<p>The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student’s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log. An effort is then made to fit the student´s perspective into a theoretical framework to allow comparison with the pedagogical motives contained in the curriculum and its underlying ideas. The interviews indicate that the learning log is used mainly as a means to facilitate individualistic work forms, which is an ill fit with perspective on learning presented within the curriculum. The study is concluded with suggestions for actions that would narrow this gap and free the unused learning potential of the learning log.</p>

Vårt syfte med denna uppsats är att studera om det råder skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande för lärare i grundskolans senare år mellan två stickprov från Trelleborg och Kiruna kommun. Vi vill vidare, om sådana skillnader föreligger, skapa en debatt kring om likvärdigheten för utbildningen är hotad. För att undersöka lärarnas förhållningssätt till begreppet lärande har vi utgått ifrån de tre stora lärandeteorierna - behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. Utifrån dessa lärandeteorier har vi konstruerat en enkät med påståenden som kan härledas till var och en av dessa teorier. Där har de deltagande lärarna från vardera kommunen värderat graden av deras medtyckande i varje påstående utan vetskapen om vilket påstående som kommer från vilken lärandeteori. Utifrån de resultat vi fått in från enkäterna har vi räknat fram medelvärde på varje påstående för att på så vis kunna jämföra svaren från de båda kommunerna. För att testa trovärdigheten i resultatet har vi även presenterat medelvärdena för variablerna ålder, kön och skola. Bakgrunden till detta är för att kunna säga att eventuella skillnader inte beror på någon av dessa nämnda variabler. Resultatet presenteras i form av tabeller och diagram. Det resultat vi kommit fram till visar att det inte råder några väsentliga skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande mellan stickproven från vardera kommunen. Vi kommer dock att presentera några frågor/påståenden där det föreligger skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande. Dels där vi ser att skillnaden mellan stickproven från Trelleborg och Kiruna kommun beror just på att det är två olika kommuner men också där skillnaderna beror på andra variabler såsom kön, ålder och skola.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgår från lärandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera på behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen är observation med efterföljande djupintervju av fyra lärare samt en enkätundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lärandeteorierna samt hur de kan tillämpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lärarna visar på explicit användande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit användande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgår från lärandeteorier i sitt arbete.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgår från lärandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera på behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen är observation med efterföljande djupintervju av fyra lärare samt en enkätundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lärandeteorierna samt hur de kan tillämpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lärarna visar på explicit användande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit användande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgår från lärandeteorier i sitt arbete.

The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student’s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log. An effort is then made to fit the student´s perspective into a theoretical framework to allow comparison with the pedagogical motives contained in the curriculum and its underlying ideas. The interviews indicate that the learning log is used mainly as a means to facilitate individualistic work forms, which is an ill fit with perspective on learning presented within the curriculum. The study is concluded with suggestions for actions that would narrow this gap and free the unused learning potential of the learning log.

I Sverige finns det flera olika fristående grundskolor och dessa tillåts att, utöver de nationella styrdokumenten, ha egna kompletterande styrdokument för att beskriva sin verksamhet och pedagogik. Waldorfskolor är ett exempel på detta, och skolornas eget dokument En väg till frihet beskriver pedagogiken som härstammar från antroposofin. Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskapssyner och perspektiv på lärande som skrivs fram i det kompletterande dokumentet, samt hur undervisningen bedrivs utifrån detta. Den tidigare forskning som lyfts berör jämförelser mellan Waldorfskolan och den kommunala skolan samt forskning om hur läroplaner hos fristående huvudmän förhåller sig till nationella läroplaner. Studiens forskningsfrågor besvaras genom att använda analysmetoden beskrivande idéanalys, där En väg till frihet analyseras utifrån tre lärandeteoriers kunskapssyner och perspektiv på lärande; behaviorismen, kognitivismen och det sociokulturella perspektivet.  Resultatet visar att den kunskapssyn som skrivs fram i dokumentet främst kan härledas till kognitivismen, genom att elever utvecklas i olika åldersstadier, och att elever ska upptäcka och konstruera sin egen kunskap. Det finns även kunskapssyner som kan härledas till det sociokulturella perspektivet genom språkets betydelse och lärarens stöttning, och till behaviorismen genom att bryta ned kunskap i beståndsdelar. Vidare diskuteras resultatet där det framkommer att det finns vissa motsättningar mellan En väg till frihet och den nationella läroplanen. Enligt En väg till frihet ska eleverna utveckla kunskaper i sin egen takt, samtidigt som det finns nationella krav att genomföra ämnesmoment under en viss årskurs. Eftersom den nationella läroplanen blir mer resultatstyrd och graden av standardisering ökar finns det en risk att waldorfpedagogiken slutligen urholkas. Slutsatsen av studien är att En väg till frihet har omfattande likheter med kognitivismens kunskapssyn, men att pedagogiken grundar sig i antroposofin och därmed har en annan bakgrund och syn på individens utveckling som påverkar hur undervisningen bedrivs.

Det problemområde som uppsatsen belyste var hur lärandet upplevs av eleverna inom de nya svenska esportsinriktningarna på gymnasienivå. Det fanns ingen lärarutbildning för att bli coach vid dessa inriktningar och det saknades teoretisk förankring. Därför blev uppsatsens syfte att undersöka elevernas lärande samt att finna vilka former av lärande som eleverna upplever är effektiva. Frågeställningarna var således ”vilka är de primära lärandeprocesser som elever lär sig igenom?” och ”vilka processer finner eleverna effektiva?”. För att besvara detta användes en kvalitativ ansats där halvstrukturerade intervjuer stod i fokus. 10 elever intervjuades från samma gymnasium och resultatet visade på att de grundläggande och centrala lärandeprocesserna är gruppdiskussion, praktiskt lärande och undervisning anpassad till elevernas undran. Sedan ansågs praktiska former av lärande vara både roligast och bäst enligt eleverna, följt av gruppdiskussion som också ansågs effektivt. Vidare så kopplade studien resultaten till lärandeteorier, där pragmatismens inslag var de mest centrala och i andra hand de sociokulturella inslagen. Pragmatismen upplevdes vara betydligt mer omtyckt av eleverna samtidigt som den upplevdes mest effektiv. Genom detta hade studien 3 rekommendationer. Den första var att behålla de pragmatiska inslagen och möjligtvis utöka dem. Den andra är att minska kognitivismens inslag och ge utrymme för andra inslag. Den tredje är att ge sociokulturella inslag större utrymme i undervisningen, exempelvis utmaningar. Slutligen uppmanade studien till vidare forskning där man ska undersöka lärandet i en social miljö, samt hur eleverna presterar i jämförelse med vanlig idrott och hälsa. Det uppmanades även att framtida forskning bör ske i koppling till idrottspedagogik, då esport anses ha potential att utgöra en gren inom forskningsfältet.