Syftet med detta arbete är att undersöka hur man inom förskola/förskoleklass/skola tartillvara barnets förmåga för läsinlärning. Vi undersöker också hur pedagoger iovanstående åldersgrupper arbetar med individanpassad läsinlärning.Kunskapsbakgrunden belyser vad läsning är, vad läroplanen säger om hur man skallindividanpassa undervisningen, olika lärandeteorier samt utvalda läsinlärningsmetoder.Metoden som används i genomförandet av undersökningen är intervjuer. Resultatet visaratt det finns individanpassning i läsinlärningsundervisningen, både medvetet ochomedvetet från pedagogernas sida. Resultatet av vår undersökning visar genomgående attpedagogerna använder sig av olika metoder och material för att tillgodose den enskildeindividen. Vidare framkommer det i vårt resultat att barn som tillgodoses i sinläsinlärning kan lära sig läsa oavsett ålder.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. Vår frågeställning består av fyra frågor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? På vilket sätt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen påverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vår undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill säga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass där pedagogerna är verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet därför kommer vi att jämföra förskoleklassen med skolan i vårt arbete. Tidigare forskning har hämtats från bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, Säljös sociokulturella perspektiv med mera. Tidigare forskning talar för dialogens betydelse för lärandet där språket och tänkandet stimulerar till förnyad erfarenhet och kunskap. Resultatet pekar på en viss skillnad mellan skolan och förskoleklass. En betydelsefull skillnad är att förskoleklassbarnen har i det närmaste lika mycket talutrymme som pedagogen, i motsats till barnen i skolan som endast har 10-20% talutrymme.

Denna studie är en systematisk litteraturstudie, som ämnar att undersöka vad som kännetecknar formativ bedömning inom matematik och naturvetenskap samt hur formativ bedömning knyter an till olika lärandeteorier. Formativ bedömning är en praktik som visat sig hjälpa elever att utveckla nya kunskaper och förmågor. Begreppet inrymmer olika tolkningar och ingångsvärden, och resultaten från tidigare forskning varierar. Att arbeta med formativ bedömning kan förbättra elevers inlärning, öka motivation och öka en individs metakognition gällande sitt eget lärande. Samtidigt finns kritik riktat mot formativ bedömning som bland annat ifrågasätter hur effektiva dessa metoder faktiskt är för att förbättra lärandet. Denna studie analyserar åtta olika artiklar rörande formativ bedömning med koppling till lärande och matematik/naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att formativ bedömning bland annat kännetecknas av diverse strategier och verktyg som lärare kan använda sig av för att hjälpa elever i sin utveckling. Utöver det anses lärarens kompetens att arbeta med formativ bedömning vara viktigt för att uppnå önskade effekter. Det verkar även finnas en koppling mellan formativ bedömning och synen på lärande, där främst kognitivistiska/konstruktivistiska, samt sociokulturella teorier för lärande går att knyta an till de diverse strategier och verktyg som kännetecknar formativ bedömning.

Under hösten 2018 kom alarmerande siffror från Folkhälsomyndigheten gällande studenters psykiska ohälsa där framför allt juridikstuderande är den största riskgruppen. Betygshets och sociala krav skapar stress och minskad motivation. Bristande motivation är ett allvarligt problem och en av det största utmaningarna för dagens lärare. Den här studien syftar till att undersöka om lusten att lära förändras för juridikelever under åren på gymnasiet. Samt att se vad den största anledningen till motivation är samt vad som ur elevernas synvinkel personifierar en bra lärare. Studien har utförts med en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats för att undersöka elevers skilda uppfattningar gällande studiens frågeställningar. Datainsamling har skett genom enkäter till fyra klasser inom ekonomiprogrammet, inriktning juridik. Resultatet visar att motivationen ändras under gymnasietiden – både vad gäller förbättrad motivation och försämrad motivation. En stor betydelse för motivationen har elevernas driv och intresse samt själva undervisningens upplägg sett till variation och utmaning.

Med syfte att analysera två metoder för läs- och skrivinlärning samt att jämföra dessa med den nu rådande kursplanen i svenska har vi genomfört en textanalys av dessa. Frågeställningarna vi ställt för att besvara vårt syfte berör metodernas arbetsupplägg, vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna samt innehållet i kursplanen. Materialet som samlades in var texter som berör de två metoderna samt kursplanen i svenska med tillhörande kommentarsmaterial. För att bearbeta och analysera materialet genomfördes först en innehållsanalys och därefter en analys av lärande utifrån olika lärandeperspektiv, vilka var våra analysverktyg. Slutligen jämfördes metoderna med kursplanen för att säkerställa att metodernas innehåll motsvarade det som står uppställt i kursplanen. Arbetet har resulterat i kunskaper om hur metoderna förhåller sig till kursplanen samt vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna. Med dessa kunskaper kan vi konstatera att metoder måste granskas och att lärare ibland måste frångå en vald metod för att tillgodose kursplanen samt elevers individuella behov.

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure. The next syllabus structure is based on one level as opposed to before when it was built on two levels of objectives, which makes the upcoming syllabus clearer and more concrete than the current syllabus in mathematics.

No description available.

Studien syftar till att belysa lärares, speciallärares och specialpedagogers stödjande metoder och arbetssätt för elever med koncentrationssvårigheter. Koncentrationssvårigheter är ett svårdefinierat begrepp då svårigheterna kan vara primära, situationsbundna eller sekundära. Arbetssätt och anpassningar kring dessa elever kan se olika ut då de behov som finns hos den individuella eleven kan se olika ut. Studien grundar sig framför allt i den sociokulturella lärandeteorin där scaffolding och zone of proximal development används som teoretiska begrepp. Studien är kvalitativ i form av intervjuer där intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkripten i studien analyserades utifrån den tematiska analysmodellen. Resultatet visar att samtliga informanter ser liknande problematik hos elever med koncentrationssvårigheter. Informanterna beskriver till viss del lika arbetssätt som de anser stödjande för dessa elever framför allt inom läs- och skrivundervisningen. Fortsättningsvis förespråkar informanterna olika metoder men där en variation av olika metoder anses vara det bästa. Informanterna lyfter även olika typer av anpassningar och hjälpmedel under intervjuerna. Resultatet i studien visar även vissa kopplingar till både den kognitiva och den behavioristiska lärandeteorin, där även begreppet förstärkningsprincipen från den behavioristiska lärandeteorin lyfts av informanterna. Slutligen visar studien, likt tidigare forskning, att lärare är i behov av stöd i arbetet med dessa elever och att det är skolans ansvar att utforma undervisningen så att den stödjer samtliga elevers behov, oavsett eventuella svårigheter.

SammanfattningSyftet med den här studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar när de ställdes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades när de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. Vårt syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar barnens förmåga att lösa uppgiften. Vi analyserade därefter grupperna i ett större perspektiv utifrån deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrån följande lärandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier. Vi inser att ett par eller en grupp kan tolkas utifrån flera av lärandeteorierna, men vi valde att tolka dessa utifrån de lärandeteorier som var tydligast i varje enskilt par eller enskild grupp. Vår studie visar att barnen har svårt att anpassa sig till en uppgift där de inte kan använda sig av rutinmässiga lösningar. Att barnen fick arbeta i par och mindre grupper är också något som kan ha påverkat deras sätt att bemöta den här uppgiften.

I vår undersökning har vi intervjuat fyra lärare med avseende på hur de ser på problemlösning och hur de arbetar med det. Lärarna arbetar i två olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. Därför följer skolorna olika läroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med båda skolformerna är för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella när vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjälp av ett analytiskt ramverk som tar till hänsyn fyra lärandeteorier som kan sägas haft påverkan på lärandet i skolan. Teorierna är behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teori. Vi har även jämfört lärarna med varandra för att försöka hitta skillnader och likheter.Det vi kom fram till i undersökningen var att de lärare vi intervjuat skiljer sig något i hur de ser på problemlösning. Likaså varierar deras arbetssätt med problemlösning med både likheter och skillnader. Resultatet gör det svårt att förklara varför vi upplevde en högre motivation i den internationella skolan utifrån lärarnas syn på och undervisning med problemlösning, utan möjligheten finns att det är andra faktorer som påverkar.