Studiens syfte har varit att få syn på hur barn möter och använder matematik i förskolan samthur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhåller sig till ämnet. Både i de ickestyrdaaktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn på matematik i förskolansamt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med ämnet. Vilka teorier somligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISAundersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat så lågtkunskapsmässigt inom matematik. Jag frågade pedagogerna om deras syn på om matematikeni förskolan skulle kunna lägga grunden för en förståelse och ett aktivt och intresserat lärandeupp i skolåldern. Enligt Lpfö 98 (rev.2010) ska förskolan arbeta för att lägga grunden till ettlivslångt lärande och bedriva verksamhet som stimulerar barnens lust till utveckling ochlärande. Jag genomförde min undersökning på två olika avdelningar på en förskola i Skåne.Undersökningen var uppdelad i två olika moment, moment ett var en intervju där jag ställdekvalitativa frågor till pedagogerna som jag skickade ut till dem i skriftform och moment tvåvar observationer som jag gjorde på de båda avdelningarna. Något som genomsyrade svarenjag fick in från personalen var synen på det kompetenta barnet, barnet som kan bara det gesmöjligheter att utvecklas vidare. Men också behovet av vidare utbildning inom ämnetmatematik från pedagogernas håll, de som har vidare utbildning inom matematik beskriverhur det har förändrat deras syn på matematik i förskolan. Barnets intresse och inflytande varockså något som framträdde som viktigt bland svaren. Det som framkom under mina tvåbesök på förskolan var att barn möter matematik på en mängd olika sätt. De stöter på den närde övar sin rumsuppfattning, vid dukning, på gården, vid samlingar, vid renamatematikövningar men också löpande genom alla aktiviteter hela dagen.

Harry Potter-böckerna är den mest lästa serien inom fantasy-genren och har sålt sammanlagt drygt 450 miljoner exemplar världen över. Tidigare forskning visar att Harry Potter-böckerna tilltalar både barn, unga och vuxna. Mitt eget intresse för Harry Potter tillsammans med de lärdomar jag fått genom min utbildning, ligger till grund för litteraturvalet i denna analys. Syftet med aktuell litteraturanalys är att synliggöra elevers lärande samt lärstilsanpassad metodik i den undervisning som sker på Hogwarts, skolan för häxkonster och trolldom i Harry Potter-böckerna. Analysen genomfördes genom att samtliga delar i den svensköversatta serien av Harry Potter lästes. Därefter valdes de böcker som innehöll adekvat undervisningsinnehåll ut och studerades mer ingående utifrån analysens frågeställningar. Analysen visar att det finns likheter mellan den undervisningsmiljö som framkommer i Harry Potter och de som teoretiker har influerat stora delar av den pedagogiska vetenskapen. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att urskilja de lärandeteorier som synliggörs i matematikundervisningen, med utgångspunkt i hur de olika teorierna ser på kommunikation som ett lärandeverktyg. Fyra intervjuer med lärare i år två har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visade att alla tre grundläggande lärandeteorier som studien utgått från utgör en del av lärarnas matematikundervisning. Det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor om undervisningen och i vilken utsträckning kommunikation används som ett medvetet och problematiserat lärandeverktyg. Det är inte självklart att den lärandeteori som är mest omtalad för tillfället alltid är den bästa. En slutsats är också att ett kommunikativt klassrum inte uppstår automatiskt, det krävs exempelvis en inställning att alla kan bidra till varandras lärande och att eleverna får möjlighet att öva på sina kommunikationsfärdigheter. / A current theory of learning is the socio-cultural theory, which emphasizes the importance of social interaction and communication in children’s learning. This is highlighted from pedagogical researchers and also the national curriculum. The following study has dealt with the teaching in mathematics and emphasises the use of communication as a learning tool. Theories which claim that knowledge is something which can be easily transferred to students or constructed mainly through individual activity, constructivism, is today of minor interest. Therefore it is interesting to find out in which degree these theories are reflected in the mathematics education of today. The aim of this study is to identify different theories of learning which can be recognized from four teachers’ statements of their own teaching in mathematics. Our point of departure was the different theories view of communication as a learning tool. The empirical data collection has been performed by four interviews. The result is pointing out that the four teachers’ classroom work reflects all three of the fundamental learning theories, which has been the base of the study. Although there is a difference between the teachers, in what degree these theories “appear” in their lessons and how they consciously use communication as a learning tool. It is not clear that the most current learning theory always is preferable. A main conclusion is also that a classroom which is characterised of communication and dialogues does not occur by itself. An attitude that assumes that everyone can contribute to each other’s learning is required and that the students get opportunities to practise their communication skills is of great importance.

<p>Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att urskilja de lärandeteorier som synliggörs i matematikundervisningen, med utgångspunkt i hur de olika teorierna ser på kommunikation som ett lärandeverktyg. Fyra intervjuer med lärare i år två har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visade att alla tre grundläggande lärandeteorier som studien utgått från utgör en del av lärarnas matematikundervisning. Det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor om undervisningen och i vilken utsträckning kommunikation används som ett medvetet och problematiserat lärandeverktyg. Det är inte självklart att den lärandeteori som är mest omtalad för tillfället alltid är den bästa. En slutsats är också att ett kommunikativt klassrum inte uppstår automatiskt, det krävs exempelvis en inställning att alla kan bidra till varandras lärande och att eleverna får möjlighet att öva på sina kommunikationsfärdigheter.</p> / <p>A current theory of learning is the socio-cultural theory, which emphasizes the importance of social interaction and communication in children’s learning. This is highlighted from pedagogical researchers and also the national curriculum. The following study has dealt with the teaching in mathematics and emphasises the use of communication as a learning tool. Theories which claim that knowledge is something which can be easily transferred to students or constructed mainly through individual activity, constructivism, is today of minor interest. Therefore it is interesting to find out in which degree these theories are reflected in the mathematics education of today. The aim of this study is to identify different theories of learning which can be recognized from four teachers’ statements of their own teaching in mathematics. Our point of departure was the different theories view of communication as a learning tool. The empirical data collection has been performed by four interviews. The result is pointing out that the four teachers’ classroom work reflects all three of the fundamental learning theories, which has been the base of the study. Although there is a difference between the teachers, in what degree these theories “appear” in their lessons and how they consciously use communication as a learning tool. It is not clear that the most current learning theory always is preferable. A main conclusion is also that a classroom which is characterised of communication and dialogues does not occur by itself. An attitude that assumes that everyone can contribute to each other’s learning is required and that the students get opportunities to practise their communication skills is of great importance.</p>

Denna undersökning söker svar på hur sju lärare i årskurserna 1–3 använder lärandeteorier i språkutvecklande arbete med nyanlända elever. Nyutexaminerade lärare behöver verktyg att använda i språkutvecklande arbete med nyanlända, eftersom ämnet svenska som andraspråk ofta saknas i lärarutbildningarna. Frågan är om de kan använda de teoretiska kunskaper de förvärvat under utbildningen och omsätta till fungerande undervisningspraktik. Vidare studeras om lärare väljer en teoretisk utgångspunkt och sedan följer den, eller om de väljer delar av olika lärandeteorier och kombinerar dessa. En viktig del av undersökningen är att följa hur lärarna arbetar praktiskt utifrån teorier om lärande och vilka metoder de använder som är utvecklade ur dessa. Undersökningen är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer av sju lärare vid två skolor. Analysen av det insamlade materialet har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att den lärandeteori som är vanligast förkommande i språkutvecklande arbete med nyanlända elever i de intervjuade lärarnas undervisning är det sociokulturella perspektivet med Vygotskij som huvudperson. Denna lärandeteori har varit en viktig del vid utvecklandet av genrepedagogiken som också används i hög grad, framför allt genom cirkelmodellen. Ett annat delresultat som framkom tydligt var vikten av att undersöka och ta tillvara de nyanlända elevernas erfarenheter samt nödvändigheten av modersmålsundervisning och studiehandledning. Det kollegiala och kompetensutvecklande lärandet tas upp av alla de intervjuade lärarna och det visar sig vara en viktig del i det språkutvecklande arbetet med nyanlända elever.

Vårt syfte med denna kvalitativa undersökning är att undersöka två olika metoder, Kiwimetoden och Att skriva sig till läsning (ASL). Vi valde även att undersöka hur lärare kan arbeta med digitala verktyg inom metoderna. För att genomföra detta fick vi hjälp av två skolor, där en skola arbetar med ASL och en arbetar med Kiwimetoden. Dessa skolor har vi valt att kalla för ASL-skolan och Kiwiskolan. På de båda skolorna genomförde vi två observationer i klassrum där lärare arbetade med metoden, samt en intervju med en lärargrupp.Resultatet utifrån vår undersökning visar att det finns flera faktorer som har betydelse vid elevers läs- och skrivinlärning. De båda metoderna är välstrukturerade med en tydlig arbetsgång som eleverna lär sig under arbetets gång, vilket vi anser kan stärka elevernas läs- och skrivinlärning i längden. Den fysiska miljön i klassrummet påverkar om eleverna agerar i samspel med andra och lär av varandra. Vi fick se två olika alternativ på detta, ett klassrum som inte inbjöd till samtal och ett som bjöd in till dialog elever emellan. Vi kom även fram till att innehållet i det lärare och elever arbetar med har stor betydelse för hur eleverna tar sig an uppgiften. Finns det en fascination för ämnet hos eleverna görs uppgiften med ett bättre resultat och eleverna har en tydlig lust att lära. Resultatet visar även att yttre händelser som till exempel olika beslut, krismöten, teknikens tillgänglighet och ekonomi kan påverka undervisningen.Genom denna undersökning fick vi fram att båda metoderna har för- och nackdelar. I ASL används datorer och andra digitala verktyg kontinuerligt. Inom Kiwimetoden används inte digitala verktyg men det finns möjlighet att utveckla arbetssättet om lärare vill använda till exempel datorer eller datorplatta i undervisningen. Oavsett vad lärare arbetar med krävs det att en har kompetens inom ämnet för att veta hur en gör och framförallt varför en gör det en gör.

I conducted a study on teaching grammar in English classes for grades 4-6 in primary schools in Sweden. I noticed that there was a lack of research in this area, so I wanted to increase our knowledge about teaching strategies and learning theories used by English teachers. I focused on the relationship between English grammar and the use of Swedish language, and I used sociocultural theory as the basis of the study because I believe that collaborative learning is important. To gather data, I conducted semi-structured interviews with primary school teachers who are currently teaching or have taught grades 4-6 in different municipalities in Sweden. I used a qualitative methodological perspective, and the empirical study was based on the interviews. My study showed that the English teachers in my sample used a variety of teaching strategies to teach grammar in English. They relied on textbooks, digital tools, repetition tasks, and other methods. Many of the teachers based their teaching on best practices, and it was clear from their statements that sociocultural theory was important to their approach. Interestingly, my study didn't find that Swedish language played a significant role in English lessons except for grammar questions in English. Lastly, I found that teachers mainly assessed students' grammar knowledge through oral and written tasks rather than formal grammar tests.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers syn på feedback i ämnet idrott och hälsa, samt om och i så fall hur denna feedback påverkar elevernas upplevda lärande. Detta skedde utifrån följande frågeställningar; Anser eleverna att feedback är viktigt för det upplevda lärandet i ämnet idrott och hälsa och hur tänker de kring detta? Anser lärarna i ämnet idrott och hälsa att feedback är viktigt för utvecklingen av elevernas lärande och hur tänker de kring detta? Har lärarna ett medvetet användande av feedback och uppfattar elever lärarnas feedback som konstruktiv och utvecklande? Använder lärarna formativ bedömning i sin undervisning och är det i så fall ett medvetet val? Metod. Detta är en kvalitativ studie med intervju som metod. Vid datainsamlingen genomfördes totalt åtta semistrukturerade intervjuer. Fem lärare med gedigen erfarenhet intervjuades enskilt samt tre elevgrupper bestående av totalt tolv elever. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Vår teoretiska ansats grundar sig på tre lärandeteorier; sociokulturellt-, behavioristiskt- och konstruktivistiskt lärande. Vi har valt att använda grounded theory som analytiskt verktyg och teoretisk koppling till dessa teorier. Resultat. Studien visar att lärare och elever är överens om att nyttjandet av feedback är viktigt för att nå till upplevt lärande hos elever. Lärarna påstår sig ha ett medvetet, individ-, och situationsanpassat användande av feedback och detta speglar sig i att eleverna uppfattar lärarnas arbete med feedback som konstruktivt och framåtsträvande. Lärarna uppger att de känner sig trygga i användandet av formativ bedömning och att de litar på metodens funktionalitet men de efterlyser resurser för att kunna använda formativ bedömning i ökad utsträckning. Slutsats. Lärarfeedback tenderar att utmynna i en enkelriktad kommunikation och utgör således bara en bråkdel av lärandet som helhet i ämnet idrott och hälsa. Utöver att kunna ge feedback bör en skicklig lärare kunna skapa lärandemiljöer som även möjliggör för elevers lärande utifrån elevens egna erfarenheter och i samspel med andra elever. / Purpose and issues The purpose of this study was to investigate teachers' and students' view regarding the role of ‘feedback in physical education’ and if such feedback affects a person’s perceived learning. This study was based on the following questions: do students believe that feedback is important for their perceived learning in physical education and what are their thoughts about it? Do teachers of physical education believe that feedback is important for the development of student learning and what are their thoughts about it? Do teachers have a conscious use of feedback and do their students perceive such feedback as constructive and stimulating? Do teachers use formative assessment in their work and if so is that a deliberate choice? Method A qualitative method was used for data collection throughout this study. Eight semi-structured interviews were carried out; five teachers with extensive experience and three student groups consisting of a total of twelve students. The selection of who to interview was made according to the principle of convenience. Our theoretical approach is based on three learning theories; ‘sociocultural’, ‘behaviorist’ and ‘constructivist’ learning. We have chosen to use grounded theory as an analytical tool and theoretical links to these theories. Findings This study shows that teachers and students agree that the use of feedback is important to experience learning. The teachers claim to have a conscious, individual, and situational use of feedback and this is reflected in the students' understanding of the work of teachers with feedback as constructive and progressive. The teachers say they feel secure in the use of formative assessment and that they trust the method's functionality, but they call for resources to use formative assessment to a greater extent. Conclusion Teacher feedback tends to result in a one-way communication and thus represents only a fraction of the overall learning in physical education. Beside the ability of giving the right feedback, a skilled teacher should be able to create a learning environment that also allows for learning based on the student's own experience and in their interaction with other students.

Grammatikundervisningen i engelskämnet i den svenska grundskolans årskurs 4–6 har uppmärksammats som ett område där det finns ett behov av vidare forskning. Denna studie ska därför försöka öka kunskapen kring vilka undervisningsstrategier och lärandeteorier som några engelsklärare tar ställning till i sin undervisning. Fokus ligger på grammatik inom ämnet engelska, men även relationen till det svenska språket uppmärksammas. Studien har utgått från en sociokulturell teori då det är ett utvecklande gemensamt lärande som studiens resultat kommer att presentera. Semistrukturerade intervjuer utgör grunden för den empiriska undersökningen som därmed baseras på en kvalitativ metod. Deltagarna är eller har varit verksamma mellanstadielärare i olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet och slutsatsen av den empiriska undersökningen uppvisade att lärarna i studien tar hänsyn till olika undervisningsstrategier för att utforma sin grammatikundervisning i engelska. Bland annat använder de läroböcker, digitala verktyg samt olika repetitionsuppgifter. Det framkom även att flera av lärarna utgick från beprövade erfarenheter vid sina grammatiklektioner och genom lärarnas utsagor framkom det att den sociokulturella teorin låg som grund till undervisningen. Det svenska språket har utifrån intervjuerna visat sig inte ha en betydande roll i det engelska klassrummet förutom vid grammatikgenomgångar i engelska. Slutligen visade resultatet att elevernas kunskaper mäts genom framför allt muntliga och skriftliga uppgifter som inte utgörs av grammatikprov. / Grammar teaching in the English subject in the Swedish primary school years 4-6 has attracted attention as an under-researched area. This study will therefore try to increase knowledge about the teaching strategies and learning theories that some English teachers use in their teaching. The focus is on grammar in English but the relation to the use of the Swedish language has also been noticed. The study is based on sociocultural theory as the results from the study foreground the importance of collaborative learning. Semi-structured interviews form the basis for the empirical study, which means that it is based on a qualitative methodological point of view. The participants are, or have been, active primary school teachers in years 4-6 from different municipalities in Sweden. The results and the conclusion of the empirical study show that the teachers in the study consider different teaching strategies to design their grammar teaching in the English subject. Among other things, they use textbooks, digital tools, and various repetition assignments. It is also apparent that several of the teachers base their grammar lessons on best practice, and through the teachers’ statements it can be seen that the sociocultural theory is the foundation for their teaching. Based on the interviews, the Swedish language has not been shown to play a significant role in the English classroom except when going through grammatical issues in English. Lastly, the study shows that students' knowledge is primarily measured through oral and written assignments that are not grammar tests.