No description available.

<p> </p><p>The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil’s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§. But it has shown that the education for newly arrived pupils is organised differently in Sweden. Not until the fall 2008 it has existed guidelines for the municipalities and schools, how to organise the education. These guidelines are called <em>Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever.</em></p><p>The aim of this thesis was to examine how six different municipalities in the area of Stockholm organize education for newly arrived pupils with foreign extraction. Even if we knew from earlier reports that the education for newly arrived pupils is organised differently between the municipalities in Sweden, we still found it interesting to compare the situation in a restricted area as Stockholm. Another aim of this thesis was to examine how the different municipalities organise the education for these pupils in relation to Skolverkets <em>Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever </em>and what attitudes the municipalities show towards these advises.</p><p>Through our analysis we have reached the conclusion that depending on which municipality the newly arrived pupil comes to the education is organised differently. Some pupils will start in preparation classes, others will be placed directly in an “ordinary” class. Consequently the education in the examined municipalities is not equivalent. </p><!--EndFragment--><p> </p>

The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil’s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§. But it has shown that the education for newly arrived pupils is organised differently in Sweden. Not until the fall 2008 it has existed guidelines for the municipalities and schools, how to organise the education. These guidelines are called Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. The aim of this thesis was to examine how six different municipalities in the area of Stockholm organize education for newly arrived pupils with foreign extraction. Even if we knew from earlier reports that the education for newly arrived pupils is organised differently between the municipalities in Sweden, we still found it interesting to compare the situation in a restricted area as Stockholm. Another aim of this thesis was to examine how the different municipalities organise the education for these pupils in relation to Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever and what attitudes the municipalities show towards these advises. Through our analysis we have reached the conclusion that depending on which municipality the newly arrived pupil comes to the education is organised differently. Some pupils will start in preparation classes, others will be placed directly in an “ordinary” class. Consequently the education in the examined municipalities is not equivalent.  <!--EndFragment-->

Denna studie undersöker hur faktorer i form av ramar ur ramfaktorteorin, påverkar den undervisning en grupp aktiva och pensionerade lärare tillhandahåller främst nyanlända elever. Studien har utförts utifrån frågeställningarna; Hur uppger aktiva respektive pensionerade lärare att olika ramfaktorer påverkar deras undervisning av nyanlända elever? Hur har lärarnas arbetssätt förändrats över tid relaterat till de olika delarna i ramfaktorteorin?   Respondenterna bestod av 6 lärare, varav 3 aktiva och 3 pensionerade. De arbetar på skolor i en storstad respektive skolor på landsbygden. Analysen är gjord utifrån ramfaktorteorin, som ser på hur olika faktorer får konsekvenser på en lärares undervisning. Som metod för insamlande av material användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning och bakgrund visar på att nyanlända elever kan gå miste om en likvärdig utbildning, då lärare i sin tur går miste på olika resurser som behövs för att tillhandahålla en likvärdig utbildning. Resultatet visar i sin tur på att lärare påverkas av de olika ramfaktorerna olika och att lärare behöver veta hur de kan påverka sin egen undervisning. Skolor och ledning behöver även bli tydligare hur denna undervisning skall gå till. Utöver det visar resultatet på att undervisning kan vara bristfällig för nyanlända elever och att det kan grunda sig i ekonomiska faktorer.

Studien riktar sig till undervisning i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att få mer kunskap om lärares didaktiska verktyg som används för att undervisa direktintegrerade nyanlända elever i det ordinarie undervisningen. Vidare är syftet att få ökad förståelse för de möjligheter och svårigheter lärare upplever kring direkintegrerade nyanlända elever utifrån sin egen undervisning. För att uppnå detta syfte har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Resultatet visar att lärarna använder många olika didaktiska verktyg i sin undervisning. Det framkommer även att lärarna använder ungefär samma didaktiska verktyg oberoende av årskurs. Det visade sig även att lärarna upplevde många svårigheter i verksamheten med direktintegrerade nyanlända elever. De möjligheter som de beskrev var betydligt färre. Svårigheterna innefattar allt från tid och arbetsbelastning till ekonomiska frågor. Möjligheterna i studien berörde till största del frågor rörande resurser som andra pedagoger. Frågor som behörighet och fortbildning samt undervisning på elevernas första- och andraspråk diskuteras.

Syftet med studien är att undersöka klass- och SVA-lärares syn och erfarenhet på fenomenetintegrerad undervisning av ämnena svenska och svenska som andraspråk i det ordinarieklassrummet, samt SVA-elevernas möjligheter och svårigheter. Studien är en kvalitativundersökning där datainsamlingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer med ettdeltagarantal innefattande fem aktiva lärare på totalt tre olika skolor och kommuner i norraSverige. Datainsamlingen har analyserats utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatetvisar att majoriteten av deltagarna uppvisar en positiv inställning till integration mellan svenskaoch svenska som andraspråk, medan minoriteten anser att elever som läser svenska somandraspråk behöver undervisas i förberedelseklass tills elevernas ordförråd är uppmätt bredare. De deltagande lärarna upplever att integrerad undervisning av svenska och svenska somandraspråk genererar. / The aim of this study is to investigate the opinion and experience of class teachers and teachersof swedish as second language on the phenomenon of integrated teaching of the subjectsswedish and swedish as a second language in the regular classroom, as well as the secondlanguage students' opportunities and difficulties. The study is a qualitative study where the datacollection has been conducted with semi-structured interviews with five participant teachersfrom three different schools and municipalities in northern Sweden. The data collection hasbeen analysed from a phenomenological perspective. The results show that majority of theparticipants present a positive attitude towards integration between Swedish and Swedish as asecond language, while the minority believe that students who study Swedish as a secondlanguage need to be taught in a preparatory class until the students' vocabulary is measuredmore broadly. The participating teachers experience that integrated teaching of Swedish andSwedish as a second language generates inclusion and exclusion, which gives students bothpositive and negative experiences.

I och med flyktingvågen år 2015 kom benämningen nyanlända elever att uppmärksammas inom skolvärlden och svensk forskning. Detta gör att en undersökning inom ämnet blir betydelsefull för att möjliggöra en likvärdig utbildning som främjar språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever. Syftet med denna undersökning är att skapa en tolkning av hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att möjliggöra detta. Ytterligare en fråga som undersökts är vad lärare anser är viktiga förutsättningar för att nyanlända elever ska nå skolframgång. Metoder som används i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt observationer med fem lärare som undervisar i någon av årskurserna F-3 i skildra delar av Stockholmsområdet. Resultatet i denna undersökning påvisar att lärarna tillämpar genrepedagogik, elever som resurser för varandra samt multimodala verktyg för att främja både språk- och kunskapsutveckling. Det som däremot sällan förekom om lärarna inte hade förutsättningarna för det var stöttning i form av modersmålet samt explicit stöttning från läraren. Vidare kritiseras placeringstypen direktintegrering av lärarna i studien då de menar att det inte finns rätta förutsättningar för dessa elevers behov i en ordinarie klass. Studiens resultat påvisar därmed en avsaknad av kompetens inom området samt att placeringstypen direktintegrering bör vidareutvecklas för att möjliggöra en likvärdig utbildning samt språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever

De senaste åren har ett stort antal personer anlänt till Sverige. Med detta har många skolorrunt om i landet tagit emot många nyanlända elever. Många av dessa barn har varit borta frånskolan länge, andra har kanske aldrig gått i skolan, därför är kontakten med den svenskaskolan setts som en introduktion till det nya samhället. Svenska skolan arbetar för att allaelever, oavsett modersmål, ska lyckas i skolan och nå framgång i livet. Studiens syfte är attundersöker hur lärarna mottagar och inkluderar nyanlända elever för att de ska få sammaförutsättningar som elever som har svenska som modersmål. Studien riktar sig till årskurs 1-3och går djupare in på de olika organisationsmodellerna som finns och deras funktion. Vi harintervjuat fem lärare varav två jobbar i förberedelseklass och tre med direkt integrering iordinarie klass. I resultatdelen lyfter respondenterna de sätten som de själva använder förmottagbara och inkluderande de nyanlända eleverna i undervisningen. I slutdiskisionen komvi fram till vilka metoder och mottagnings sätt som är lämpliga att använda i att inkludera denyanlända eleverna i både förberedelseklassen och i direkt integrerad undervisning.

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur nyanlända elever undervisas och lärares syn på inkluderingsarbetet av nyanlända elever. Syftet med studien är att ta reda på hur tre skolor arbetar för att inkludera nyanlända elever i årskurs 4-6 samt vad lärare har för syn på detta arbete. Vi behandlar även om och i så fall hur lärare arbetar transspråkande i syfte att inkludera samt utveckla nyanlända elevers språk och kunskap. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar utefter tre olika organisationsmodeller: Direktintegrering, direktintegrering med anpassad undervisning i svenska och förberedelseklass. Resultatet visar också att lärarna arbetar utifrån olika undervisningsmodeller och har olika förutsättningar för att lyckas med det inkluderande arbetet.

Studien syftar till att belysa lärares förutsättningar för att bedriva undervisning inom de naturorienterande ämnena i elevgrupper med en eller flera nyanlända elever. Bakgrunden inleds med denna studies definition av lärares inre och yttre förutsättningar. Fortsättningsvis definieras vad det innebär att vara nyanländ elev. Sedan presenteras tidigare forskning och litteratur gällande nyanlända elevers organiserade mottagande i skolan, flerspråkigt lärande och naturvetenskapsundervisning i grundskolan. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin. Det är en kvalitativ intervjustudie, datainsamlingen består av intervjuer med sju lärare som är verksamma på fyra olika skolor. På samtliga fyra skolor mottages nyanlända elever genom direktintegrering. Resultatet visar på att direktintegrering leder till en hög arbetsbelastning hos lärare. Det framkommer även att nyanlända elevers bristande andraspråkkunskaper utgör en svårighet för lärares möjligheter att bedriva en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning med eleverna. I lärarnas svar visade det sig att de är i behov av stöd för att kunna bedriva undervisning som leder till nyanlända elevers kunskapsutveckling inom ämnet. Studiehandledning och kollegialt samarbete är två former av stöd som lärarna lyfter fram som viktiga. Lärares behov av kompetensutveckling inom språkutvecklande undervisningsmetoder är, tillsammans med de ovan nämnda, de mest framträdande resultaten denna studie.