No description available.

<p>Beslut om och var man ska genomföra en direktinvestering grundar sig på en rad faktorer. En av dessa är den risk som är förknippad med investeringen. Den här uppsatsen tar upp risk i form av volatilitet dels på aktiemarknader men också för växelkurser. Med utgångspunkt från två teorier där den ena säger att hög risk är förenat med en lägre nivå av direktinvesteringar samt en motsatt som istället menar att hög risk leder till en högre direktinvesteringsnivå undersöker jag situationen för USA och Sverige. Genom att undersöka just dessa länders marknader får man en bild av ekonomins storleks betydelse för huruvida risken påverkar direktinvesteringar eller inte. Resultatet tyder på att risk i form av aktiemarknads- samt växelkursrisk inte påverkar andelen direktinvesteringar i en liten ekonomi som Sveriges men att det i USA’s fall finns ett positivt samband mellan andelen direktinvesteringar och aktiemarknadsrisk samt ett negativt samband mellan andelen direktinvesteringar och växelkursrisk.</p>

Beslut om och var man ska genomföra en direktinvestering grundar sig på en rad faktorer. En av dessa är den risk som är förknippad med investeringen. Den här uppsatsen tar upp risk i form av volatilitet dels på aktiemarknader men också för växelkurser. Med utgångspunkt från två teorier där den ena säger att hög risk är förenat med en lägre nivå av direktinvesteringar samt en motsatt som istället menar att hög risk leder till en högre direktinvesteringsnivå undersöker jag situationen för USA och Sverige. Genom att undersöka just dessa länders marknader får man en bild av ekonomins storleks betydelse för huruvida risken påverkar direktinvesteringar eller inte. Resultatet tyder på att risk i form av aktiemarknads- samt växelkursrisk inte påverkar andelen direktinvesteringar i en liten ekonomi som Sveriges men att det i USA’s fall finns ett positivt samband mellan andelen direktinvesteringar och aktiemarknadsrisk samt ett negativt samband mellan andelen direktinvesteringar och växelkursrisk.

<p>Sedan 1990-talet har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och världshandeln präglas</p><p>inte av den globala frihandel som WTO eftersträvar, utan snarare av handelssammanslutningar</p><p>med en stor aktör i centrum. Genom den så kallade Barcelonaprocessen har EU, ett</p><p>av de största naven i världshandeln, knutit bilaterala avtal med sina grannländer kring</p><p>Medelhavet och på så sätt gett upphov till ett struktur som kallas hub-and-spoke, nav-ocheker.</p><p>I denna uppsats utreds detta begrepp och de effekter som strukturen har på handel och</p><p>flödet av utländska direktinvesteringar. Vi ser tecken på att dessa flöden har ökat för Marocko</p><p>och Tunisien under de senaste åren och finner det troligt att effekterna blir ännu större i övriga Medelhavsländer</p>

<p>I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar. Vår studie tyder på att Kinas ekonomiska reformer sedan 1979 har bidragit till rikt inflöde av utländska direktinvesteringar vilka gynnat Kina som land. Vår slutsats är att marknadens storlek och låg arbetskraftskostnad hittills är de främsta orsakerna till att Kina är ett attraktivt värdland för svenska företags direktinvesteringar.</p>

<p>Jag har i denna uppsats undersökt hur inflödet av utländska direktinvesteringar (FDI) till Thailand har påverkats av instabiliteten i landet under tidsperioden 1980 till 2005. Som mått på instabilitet har jag framförallt använt mig utav kreditbetyg från Standard & Poor, men jag har även tittat på de större politiska händelser som inträffat. Jag har även, för att kunna dra slutsatser utifrån förändringar av kreditbetyg, undersökt det generella sambandet mellan FDI och kreditbetyg och där kommit fram till ett positivt signifikant resultat. I min analys har jag undersökt om variationer i inflödet av FDI till Thailand kan förklaras utifrån de mått jag har valt. Min slutsats blev att en större del av de nedgångar i inflödet av FDI som skett har inträffat i samband med händelser som ger signaler om ökad instabilitet, såsom sänkt kreditbetyg eller stadskupper.</p>

Sedan 1990-talet har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och världshandeln präglas inte av den globala frihandel som WTO eftersträvar, utan snarare av handelssammanslutningar med en stor aktör i centrum. Genom den så kallade Barcelonaprocessen har EU, ett av de största naven i världshandeln, knutit bilaterala avtal med sina grannländer kring Medelhavet och på så sätt gett upphov till ett struktur som kallas hub-and-spoke, nav-ocheker. I denna uppsats utreds detta begrepp och de effekter som strukturen har på handel och flödet av utländska direktinvesteringar. Vi ser tecken på att dessa flöden har ökat för Marocko och Tunisien under de senaste åren och finner det troligt att effekterna blir ännu större i övriga Medelhavsländer

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar. Vår studie tyder på att Kinas ekonomiska reformer sedan 1979 har bidragit till rikt inflöde av utländska direktinvesteringar vilka gynnat Kina som land. Vår slutsats är att marknadens storlek och låg arbetskraftskostnad hittills är de främsta orsakerna till att Kina är ett attraktivt värdland för svenska företags direktinvesteringar.

Jag har i denna uppsats undersökt hur inflödet av utländska direktinvesteringar (FDI) till Thailand har påverkats av instabiliteten i landet under tidsperioden 1980 till 2005. Som mått på instabilitet har jag framförallt använt mig utav kreditbetyg från Standard &amp; Poor, men jag har även tittat på de större politiska händelser som inträffat. Jag har även, för att kunna dra slutsatser utifrån förändringar av kreditbetyg, undersökt det generella sambandet mellan FDI och kreditbetyg och där kommit fram till ett positivt signifikant resultat. I min analys har jag undersökt om variationer i inflödet av FDI till Thailand kan förklaras utifrån de mått jag har valt. Min slutsats blev att en större del av de nedgångar i inflödet av FDI som skett har inträffat i samband med händelser som ger signaler om ökad instabilitet, såsom sänkt kreditbetyg eller stadskupper.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avståndsstimulansen kan ha haft en inverkan på svenska direktinvesteringsflöden under åren 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjälp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mäter faktorerna som påverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstånd till investeringarnas tilltänkta mottagarland. Våra resultat visar att under denna tidsperiod har länder som har uppfattats vara psykiskt avlägsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar än de som har upplevts som psykiskt närbelägna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avståndsstimulansens inverkan på investeringsbesluten bör kunna minskas med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsrika nätverk