<p>Bakgrund: En av de viktigaste förutsättningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, är att landet integreras i världsekonomin och skapar ett klimat som främjar utländska investeringar. Idag råder det hård konkurrens mellan länder när det gäller att attrahera utländska investerare, och det är upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utländska direktinvesteringar. Vidare är vårt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har på utländska investerare.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en metodtriangulering bestående av intervjuer med experter, en enkätundersökning av utländska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga källor.</p><p>Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utländska investerare, framförallt naturresurser, men även turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs även som mycket fördelaktig. För närvarande finns det däremot fler hinder än fördelar för utländska investerare. Samtliga intervjurespondenter påpekar att den svaga infrastrukturen och den dåliga imagen som landet har i världen, försvårar för utländska investeringar. Faktorer som upplevs som hinder för utländska investerare bottnar främst i det fattiga företagsklimatet och det otillräckliga stödet från regeringen och andra statliga institutioner. Vissa framsteg har gjorts i detta avseende, men för närvarande är det svårt att göra landet konkurrenskraftigt när det gäller att attrahera utländska investerare. Avsaknaden av ett generöst heltäckande incitamentsprogram gör det omöjligt att framhäva de fördelar som finns. Det geografiska läget kan inte utnyttjas med den undermåliga infrastrukturen och de skatteincitamenten som erbjuds får föga effekt när affärsklimatet upplevs som oattraktivt med krångliga regler och långa procedurer. Detta beror på att landets tillgångar inte är identifierade och att få resurser används för att utveckla effektiva strategier för att marknadsföra dem. Uppgiften att förbättra landets image blir därför svår med de förutsättningar som ges.</p> / <p>Background: To become an economically self-sustainable country Bosnia and Herzegovina needs to create the necessary conditions for an accelerated economic recovery, an integration in the world economy and to create a business environment that promotes FDI. Because of the hard competition among countries there is a need to enhance the capacity to attract FDI. Each country has to develop efficient strategies in order to be competitive.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to examine what Bosnia and Herzegovina does to attract FDI and to identify those factors that are important in determining investment decisions and that influence the environment for conducting business in Bosnia and Herzegovina.</p><p>Method: In order to attain the purpose of the essay the authors have used a triangulation of methods consisting interviews with experts, a survey of companies that have made foreign investments in Bosnia and Herzegovina and a participant observation.</p><p>Results and Conclusions: The study identifies several available advantages for foreign investors in Bosnia and Herzegovina. There is a potential in industries based on natural resources, but there is also a potential for tourism. The macroeconomic stability is also seen as an advantage for the country. The results of the study also show that there are many obstacles for foreign investors. The interview respondents saw the undeveloped infrastructure and the bad image of the country as factors that aggravate the possibility to attract FDI into the country. The poor business environment and the weak support given from the government and other public institutions have been identified as those factors that mainly influence investment decisions negatively. Progresses have been made in Bosnia and Herzegovina, but not enough to be strongly competitive when it comes to attracting FDI. The lack of a general incentive program makes it difficult to emphasise the existing advantages. The weak infrastructure makes it hard to promote the favourable geographic position, and the tax incentives that are offered can hardly be used to attract FDI, because of the unattractive business climate with long administrative procedures. The assets in Bosnia and Herzegovina have not been recognized and there is no general strategy to promote them. Because of these conditions it’s difficult to improve the image of the country.</p>

<p><strong>Frågeställning</strong><strong>:</strong> Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.</p><p><strong>Metod: </strong>De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela.</p><p><strong>Data: </strong>De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World.</p><p><strong>Analys: </strong>Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.</p>

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt? Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet. Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela. Data: De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World. Analys: Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant. Slutsats: Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.

Bakgrund: En av de viktigaste förutsättningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, är att landet integreras i världsekonomin och skapar ett klimat som främjar utländska investeringar. Idag råder det hård konkurrens mellan länder när det gäller att attrahera utländska investerare, och det är upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utländska direktinvesteringar. Vidare är vårt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har på utländska investerare. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en metodtriangulering bestående av intervjuer med experter, en enkätundersökning av utländska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga källor. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utländska investerare, framförallt naturresurser, men även turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs även som mycket fördelaktig. För närvarande finns det däremot fler hinder än fördelar för utländska investerare. Samtliga intervjurespondenter påpekar att den svaga infrastrukturen och den dåliga imagen som landet har i världen, försvårar för utländska investeringar. Faktorer som upplevs som hinder för utländska investerare bottnar främst i det fattiga företagsklimatet och det otillräckliga stödet från regeringen och andra statliga institutioner. Vissa framsteg har gjorts i detta avseende, men för närvarande är det svårt att göra landet konkurrenskraftigt när det gäller att attrahera utländska investerare. Avsaknaden av ett generöst heltäckande incitamentsprogram gör det omöjligt att framhäva de fördelar som finns. Det geografiska läget kan inte utnyttjas med den undermåliga infrastrukturen och de skatteincitamenten som erbjuds får föga effekt när affärsklimatet upplevs som oattraktivt med krångliga regler och långa procedurer. Detta beror på att landets tillgångar inte är identifierade och att få resurser används för att utveckla effektiva strategier för att marknadsföra dem. Uppgiften att förbättra landets image blir därför svår med de förutsättningar som ges. / Background: To become an economically self-sustainable country Bosnia and Herzegovina needs to create the necessary conditions for an accelerated economic recovery, an integration in the world economy and to create a business environment that promotes FDI. Because of the hard competition among countries there is a need to enhance the capacity to attract FDI. Each country has to develop efficient strategies in order to be competitive. Purpose: The purpose of this essay is to examine what Bosnia and Herzegovina does to attract FDI and to identify those factors that are important in determining investment decisions and that influence the environment for conducting business in Bosnia and Herzegovina. Method: In order to attain the purpose of the essay the authors have used a triangulation of methods consisting interviews with experts, a survey of companies that have made foreign investments in Bosnia and Herzegovina and a participant observation. Results and Conclusions: The study identifies several available advantages for foreign investors in Bosnia and Herzegovina. There is a potential in industries based on natural resources, but there is also a potential for tourism. The macroeconomic stability is also seen as an advantage for the country. The results of the study also show that there are many obstacles for foreign investors. The interview respondents saw the undeveloped infrastructure and the bad image of the country as factors that aggravate the possibility to attract FDI into the country. The poor business environment and the weak support given from the government and other public institutions have been identified as those factors that mainly influence investment decisions negatively. Progresses have been made in Bosnia and Herzegovina, but not enough to be strongly competitive when it comes to attracting FDI. The lack of a general incentive program makes it difficult to emphasise the existing advantages. The weak infrastructure makes it hard to promote the favourable geographic position, and the tax incentives that are offered can hardly be used to attract FDI, because of the unattractive business climate with long administrative procedures. The assets in Bosnia and Herzegovina have not been recognized and there is no general strategy to promote them. Because of these conditions it’s difficult to improve the image of the country.

Studien undersöker de huvudsakliga motiven bakom kinesiska företagsförvärv på den svenska marknaden. På senare tid har Kinas direktinvesteringar inom de europeiska länderna ökat, där Sverige har varit en av de huvudsakliga mottagarna. Som följd har det uppstått en oro i såväl Europa som Sverige kring vilka motiv som ligger bakom investeringarna. För att undersöka vilka de huvudsakliga motiven är har en egen analysmodell med fyra propositioner utarbetats. Analysmodellen baseras på Dunnings fyra motiv för utländska direktinvesteringar (FDI), tidigare studier om Kinas investeringsmönster samt fakta om den svenska marknadens egenskaper. För att besvara studiens forskningsfråga genomfördes fyra intervjuer. Resultatet visade att samtliga av Dunnings motiv går att applicera på kinesiska investerare vid val av investeringsmarknad, men där vissa motiv är mer vanligt förekommande. Studien tyder även på den kinesiska statens starka inflytande över kinesiska investerare och hur det kan överträffa individuella motiv.

Rapporterade naturkatastrofer har ökat markant under senare år, likt totala kostnader som följer. Utländska direktinvesteringar har ökat parallellt och är en viktig variabel för återhämtning efter en katastrof, särskilt för utvecklingsländer. Naturkatastrofer utgör en risk för utländska direktinvesteringar varför syftet med uppsatsen är att analysera naturkatastrofers inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar. För att besvara uppsatsens syfte analyseras om direktinvesteringar i utvecklade och utvecklingsländer påverkas olika av naturkatastrofer samt hur olika typer av naturkatastrofer påverkar direktinvesteringar. Få publikationer finns att tillgå inom ämnet, varför uppsatsen fyller en kunskapslucka. Uppsatsen använder ett balanserat paneldataset med 1632 observationer över tidsperioden 1980 - 2011. Fixed Effect Model tillämpas och resultaten visar att naturkatastrofer har en negativ inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar på både kort och lång sikt. Effekten är mer negativ på lång sikt vilket stärker bilden av att direktinvesteringar är långsiktiga. Stormar är den typ av naturkatastrof, framför översvämningar, som är tydligast bunden till direktinvesteringar. Jordbävningar visar ingen signifikans. Naturkatastrofer påverkar utländska direktinvesteringar i utvecklade länder marginellt mer än i utvecklingsländer. Den ekonomiska tillväxten är enbart signifikant för utvecklingsländer som uppvisar en positiv signifikant för alla studerade tidshorisonter. För utvecklade och utvecklingsländer har stormar och översvämningar ett negativ samband med direktinvesteringar. Jordbävningar uppvisar en positiv signifikans på 1 års sikt för utvecklade länder, men ingen signifikans för utvecklingsländer.Nyckelord: Utländska / The reporting of natural disasters has increased significantly during the last century. Likewise has the financial costs risen along with the natural disasters. Foreign direct investments (FDI) has increased during the same time period and is a key variable for economic recovery after a natural disaster, especially for developing countries. Natural disasters imposes risk for FDI, hence the purpose of this study is to analyze the impact natural disasters has on FDI. This study investigate if there are differences in how developed and developing countries cope with natural disasters and how different types of natural disasters affects FDI in different ways. The study uses a 1632 observation panel data set covering the time period 1980 to 2011. The regression model applied is Fixed Effect Model. The results show that natural disasters significantly impact FDI negatively, both in the short and long-run. The marginal effect in the long-run are shown to be more negative than in the short-run, establishing that FDI are long term investments. The type of natural disaster, closest connected to FDI are storms. The impact from natural disaster on developed countries is marginally more notable than the impact on developing countries. Economic Growth, as a regressor, is only shown to be significant for developing countries. For developed and developing countries storms and floods are negatively connected to FDI. In developed countries earthquakes have a positive connection to FDI in a one year period.

The purpose of the thesis has been to investigate whether there is a link between trade liberalism and economic growth in the Asian countries. Previous research has pointed out that correlation exists between these variables, but there have also been other researchers who criticized such a relationship. We discovered that economic growth studies had previously been conducted where countries in Asia were included. This motivated us to carry out our study as our research hopefully helps to replenish existing knowledge gap. In the study, we have used cross-sectional regression analysis for 30 Asian countries where data were collected for 1990-2000. Our dependent variable in our regression is average GDP per capita, which also defines growth. We have used two independent variables as main variables, trade volume and economic freedom index. Our analysis shows that the majority of the variables in the study have a positive significant relation to economic growth. Keywords: economic growth, trade liberalism, trade, GDP / capita, EFI, direct investment, import, export.

Economic growth from a globalisation point of view is seen as being impacted to a large extent by two phenomena – foreign direct investments (FDI) and trade. FDI brings many positive spillovers such as technological progress and increases in human capital. Trade can help improve the efficiency of production allocation in which the comparative advantage lies. According to David Nellor (2008) parts of sub-Saharan Africa today experience growth rates similar to those of the first five founding members of ASEAN in the beginning of the 1980’s: Singapore, Thailand, the Philippines, Malaysia and Indonesia. The purpose of this bachelor thesis is to analyse the role of FDI and trade openness in promoting economic growth in Africa and Asia. The contrast in how FDI and openness to trade affect growth rates in these regions in particular is something that has been left out from previous studies. It may give a hint of what factor(s) are important for Africa and Asia to focus on in order to stimulate economic growth. The effects of FDI and trade openness on economic growth are empirically tested using data on a sample of 82 countries in Africa and Asia over the years of 1999-2006. Regressions are conducted using the total sample as well as the regions separately to show on differences of the importance and effects of the explanatory variables in each of the two regions. The regression results most often indicate a positive relationship between FDI, trade and their combined effect on economic growth. Despite this the results are weaker than expected and in general insignificant. A possible explanation for the unexpected results may be due to additional forces driving economic growth such as macroeconomic stability, human capital, taxes and inflation all of which have been left out from the estimated model. / Ekonomisk tillväxt påverkas ur ett globaliseringsperspektiv, av två fenomen: utländska direktinvesteringar och handel. Utländska direktinvesteringar medför många positiva tillskott, som tekniska framsteg och högre nivåer av humankapital. Handel gör länder mer effektiva, då de kan fokusera sin produktion på varor där de har komparativa fördelar. Enligt David Nellor (2008) kan delar av tillväxtnivåer i sub-Sahara jämföras med grundarna av ASEAN:s under tidigt 1980-tal: Singapore, Thailand, Filippinerna, Malaysia och Indonesien. Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera utländska direktinvestingar och frihandels roll för att gynna ekonomisk tillväxt i Afrika och Asien. Effekten av utländska direktinvesteringar och frihandel på tillväxtnivåer i dessa två regioner är något som utelämnats i tidigare studier. Resultaten kan indikera vilken eller vilka faktor(er) är viktiga för att stimulera ekonomisk tillväxt i Afrika och Asien. Uppsatsen fokuserar på 82 länder i Afrika och Asien under åren 1999-2006. Analysen är genomförd på afrikanska och asiatiska länder tillsammans, men också för kontinentalspecifika effekter. Resultaten visar i hög grad positiva samband mellan utländska direktinvesteringar, frihandel och dess kombinerade effekt på ekonomisk tillväxt. Resultaten är svagare än förväntat och en möjlig förklaring kan vara de komplexa samband av krafter som driver ekonomisk tillväxt, till exempel makroekonomisk stabilitet, humankapital, skatter och inflation som är utelämnande från den estimerade modellen.

Previous studies raise debates on which factors significantly affect the economic growth in different countries in Sub-Saharan Africa. Therefore, the purpose of our study is to examine and analyze how the selected macroeconomic factors can have different effects on economic growth in Sub-Saharan Africa. To concretize this, a panel data and regression analysis have been applied to 36 countries in Sub-Saharan Africa during the period of 2006-2019. The thesis is composed of data over corruption index, foreign direct investment (FDI), GDP per capita growth, population growth, education, economic freedom, and socioeconomic indicators such as political rights. To investigate these factors various macroeconomics theories have been applied, such as the Solow, Romer and Kremerian model, which explains the impact of population growth andeducation on economic growth. Moreover, the Electric Paradigm (OLI), the Institutional theory and some previous studies have been used to explain the effect of corruption, FDI, economic freedom, and political rights on economic growth. A linear regression model was made in the econometric panel data analysis to investigate the selected factors. The result of this study shows that population growth and economic freedom have a significant impact on economic growth. Other factors, however, were statistically nonsignificant.

The purpose of this study has been to investigate and analyze the factors that contribute toeconomic growth in Sub-Saharan Africa. Many previous studies done on my subject havecome to different results, as many factors may have either a positive or a negative effect oneconomic growth. The study has also applied appropriate macroeconomic theories to be ableto draw a connection between economic growth and growth factors. The study consists of a dependent variable which is growth and 7 independent variableswhich are as follows: corruption, education, health, trade, foreign direct investment (FDI),economic freedom, and population growth.In order to be able to explain the study's factors on economic growth, growth theories havebeen applied, i.e. Solow and Romer models as well as Kremerian models that explain theimpact which population growth, education, and health have on economic growth. Inaddition, the electrical paradigm (OLI), and institutional theory have been applied to explainthe effects of FDI, economic freedom, and corruption.The collected data applied in the study is taken from various types of databases, including The World Bank, Transparency International, UNDP, and the Fraser Institute. I will examine20 out of a total of 48 possible countries in Sub-Saharan Africa and the study is limited to athirteen-year time period between the years 2006-2019.In order to investigate how the studied factors affect the economic growth in Sub-Saharan,the study was based on a fixed effect model that is implemented in the econometric analysisof the panel data. The final results of the study demonstrate that economic freedom andcorruption are statistically significant for economic growth in sub-Saharan Africa. In contrast,FDI, health, education, trade, and population growth are all non-significant. / Syftet med denna studie har varit att undersöka samt analysera om de bidragande faktorernabidrar till den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara. I många tidigare studier inom mitt ämnehar man kommit fram till olika resultat, då många faktorer påverkar den ekonomiskatillväxten antingen positivt eller negativt. Studien har även tillämpat relevantamakroekonomiska teorier för att kunna dra ett samband mellan den ekonomiska tillväxtenoch tillväxtfaktorerna. Studien består utav en beroende variabel vilket är tillväxt samt 7 oberoende variabler vilket ärföljande: korruption, utbildning, hälsa, handel, utländska direktinvesteringar (FDI),ekonomisk frihet och befolkningstillväxt.För att kunna förklara de studerade faktorerna på den ekonomiska tillväxten har mantillämpat tillväxtteorier alltså Solow och Romer-modellen samt Kremerian modellen somförklarar vilken inverkan befolkningstillväxten, utbildning och hälsa har på den ekonomiskatillväxten. Därutöver har det elektriska paradigmet (OLI), institutionella teorin tillämpats föratt kunna förklara effekterna av FDI, ekonomisk frihet samt korruption.Den insamlade data som tillämpas i studien är hämtad från olika typer av databaser blandannat The World bank, Transparency international, UNDP och Fraser Institute. Jag kommeratt undersöka 20 av totalt 48 möjliga länder i Sub-Sahara Afrika och studien är avgränsad tillen tretton års tidsperiod mellan år 2006- 2019.För att kunna undersöka hur de studerade faktorerna påverkar den ekonomiska tillväxten iSub-Sahara har studien utgått från en fasta effekt modell som implementeras i denekonometriska analysen av paneldata. Studiens slutgiltiga resultat påvisar att ekonomiskfrihet och korruption är statistiskt signifikant för den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara.Däremot är FDI, hälsa, utbildning, handel, befolkningstillväxt icke-signifikanta.