According to the theory of environmental Kuznets curve there is a relationship between carbon emissions and GDP. The relationship has an inverted U-shape. Carbon emissions rise initially and then decreases once a certain level of GDP is obtained. This essay interprets earlier studies in the field of environmental economics and uses public choice to seek answer on how the population acts on aggregate level. This essay analyses 115 countries in cross-sectional data. The analysis shows that there is a significant relationship between carbon dioxide emissions and GDP that is increasing at first and then decreases for a certain level of GDP. Democracy plays a significant role in the environmental Kuznets curve. For every level of GDP there is a lower emission of carbon as the degree of democracy increases while economic freedom is not significant in the analysis.

This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation. The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries. Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita. The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries. When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates. Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.

<p>This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation.</p><p>The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries.</p><p>Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita.</p><p>The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries.</p><p>When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates.</p><p>Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.</p>

Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling. Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader. Utan fri handel hindras förtroende att spridas då detta representerar värderingar om att alla inte är fria att välja, att det inte är relationsmässigt bra beteende som ligger till grund för handlingar på marknaden, eller att förtroende inte finns för vissa typer av människor. Detta ger normer om relationsmässigt dåligt beteende som korruption och räntesökande vilket inte är förenligt med ekonomisk utveckling. Genom att använda sekundärdata konstrueras en empirisk analys där möjliga faktorer som påverkar olika länders HDI-index undersöks. Variabler som inkluderas är förtroende, korruption, statliga utgifter, statliga bidrag och transfereringar, statliga företag och investeringar, rättssäkerhet och stabil äganderätt, stabilt penningvärde, frihet att handla internationellt samt reglering av marknad. Det empiriska resultatet visar i enhet med tidigare forskning att förtroende har en signifikant effekt på ekonomisk utveckling där länder som samtidigt har högt förtroendeklimat, fria marknader och stora statliga välfärdssystem tycks vara ekonomiskt utvecklade. Detta resultat tyder på att förtroendeklimat kommer utifrån individers upplevda möjligheter till att uppnå egna individuella syften.

In writing the history of the modernising of Sweden in the middle of the 19th century, the liberal editor and publisher Lars Johan Hierta has gotten a prominent role. His newspaper Aftonbladet founded in 1830 has become a symbol for the new classical liberal free press. One aspect of Hierta as a political figure that has been largely overlooked within previous research is that he was also a member of parliament in Riddarhuset, the state of the nobility in Sweden. Aftonbladet has within previous research also been described as a central institution in, what Habermas has described as, the new public sphere in Sweden. Riddarhuset can also be described as a part of the old representative culture that according to Habermas preceded the new public sphere.  This study aims to analyse how Hierta adjusted his advocation for social and economic freedom after Aftonbladet and Riddarhuset as contexts. In doing so the study also seeks to describe the state the new public sphere and the old representative culture in Sweden in the 1830s, a topic that has been frequently debated in previous historical research. The study finds that Hierta had to adjust to the aristocratic conception of virtue in Riddarhuset, while he described the nobility as the main villain of society when writing in Aftonbladet. The study also finds that the representative culture and the new public sphere were historical contexts that existed side by side in the 1830s. But actors like Hierta moved between the two spheres, and brought ideas and concepts from the new public sphere into Riddarhuset which can be seen as the beginning of the crumbling of the old representative culture.

Denna kvantitativa studie behandlar svensk exportprestanda och dess förhållande till de makroekonomiska determinanterna valutaväxelkurs, politiska reformer, ekonomisk frihet och BNP-tillväxt. Många tidigare studier inom området fokuserar på hur exportprestandan påverkas av valutaväxelkurser, dock finns begränsat med studier som berör de övriga makroekonomiska determinanterna och dess påverkan på svensk exportprestanda. Denna studie vill därmed utöka detta studieområde med forskningsfrågan “Vilken roll har valutaväxelkursen och andra makroekonomiska determinanter för att förklara svensk exportprestanda?”. Den teoretiska modellen beskriver Sveriges export samt tidigare teorier inom området till de fyra makroekonomiska variablernas relation till svensk exportprestanda. Hypoteser är utformade för att studera om svensk exportprestanda beror på de makroekonomiska determinanterna. Studien använder en deduktiv kvantitativ forskningsmetod med multipel regression som statistisk metod, med användning av sekundärdata. Resultatet visar att hypotesen till valutaväxelkursen kan förkastas. Ett positivt samband finns mellan exportprestanda och politiska reformer samt BNP-tillväxt. Ett negativt samband påvisas mellan exportprestanda och ekonomisk frihet. Samtidigt som studien visar betydelsen av de makroekonomiska variablerna för svensk exportprestanda så finns det fortfarande utrymme för vidare studier inom området, som med användning av andra forskningsmetoder. / This quantitative study examines Swedish export performance and its relationship to the macroeconomic determinants of exchange rates, policy reforms, economic freedom and GDP growth. Many previous studies in the field focus on how export performance is affected by currency exchange rates, but there are limited studies that concern the other macroeconomic determinants and their impact on Swedish export performance. This study therefore aims to expand this area of study with the research question "What is the role of the exchange rate and other macroeconomic determinants in explaining Swedish export performance?". The theoretical model describes Sweden's exports and describes previous theories in the field related to the four macroeconomic variables' relationship to Swedish export performance. Hypotheses are created to study whether Swedish export performance depends on the macroeconomic determinants. The study uses a deductive quantitative research method with multiple regression as the statistical method and use of secondary data. The results show that the hypothesis of the exchange rate can be rejected. A positive relationship is found between export performance and policy reforms and GDP growth. A negative relationship is found between export performance and economic freedom. While the study shows the importance of the macroeconomic variables for Swedish export performance, there is still room for further studies in the area, for instance with use of other research methods.

No description available.

<p><strong>Frågeställning</strong><strong>:</strong> Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.</p><p><strong>Metod: </strong>De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela.</p><p><strong>Data: </strong>De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World.</p><p><strong>Analys: </strong>Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.</p>

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt? Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet. Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela. Data: De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World. Analys: Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant. Slutsats: Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.

Previous studies raise debates on which factors significantly affect the economic growth in different countries in Sub-Saharan Africa. Therefore, the purpose of our study is to examine and analyze how the selected macroeconomic factors can have different effects on economic growth in Sub-Saharan Africa. To concretize this, a panel data and regression analysis have been applied to 36 countries in Sub-Saharan Africa during the period of 2006-2019. The thesis is composed of data over corruption index, foreign direct investment (FDI), GDP per capita growth, population growth, education, economic freedom, and socioeconomic indicators such as political rights. To investigate these factors various macroeconomics theories have been applied, such as the Solow, Romer and Kremerian model, which explains the impact of population growth andeducation on economic growth. Moreover, the Electric Paradigm (OLI), the Institutional theory and some previous studies have been used to explain the effect of corruption, FDI, economic freedom, and political rights on economic growth. A linear regression model was made in the econometric panel data analysis to investigate the selected factors. The result of this study shows that population growth and economic freedom have a significant impact on economic growth. Other factors, however, were statistically nonsignificant.