No description available.

The purpose of this thesis is to address the criticism of democracy put forward by the American philosopher Jason Brennan in his book, Against democracy (2017). Brennan questions the people´s influence on political issues based on epistemic grounds and dismisses arguments for democracy based on procedural and semiotic principles. My argument aims to defend the equal distribution of political freedom and to argue for how democracy´s procedural and semiotic value is expressed. Additionally, I address Brennan´s views on knowledge and competence from a value-theoretical perspective. My results show, among other things, that Brennan´s argumentation contains contradictions and unclear valuetheoretical reasoning. Drawing on Rawlsian principles of justice, I point out why political freedom should be considered as a primary good and therefore distributed equally. Furthermore, I present arguments for how procedural justice can be legitimized for instrumental reasons and highlight the importance of the public recognition expressed by democracy´s semiotics. / Syftet med denna uppsats är att bemöta den demokratikritik som den amerikanske filosofen Jason Brennan ger uttryck för i boken, Efter demokratin (2017). Brennan kritiserar, utifrån epistemiska bevekelsegrunder, folkets inflytande i politiska frågor samt avfärdar argument för demokrati som vilar på proceduriell och semiotisk grund. Min argumentation syftar till att försvara den jämlika distributionen av politisk frihet samt argumentera för hur demokratins proceduriella och semiotiska värde tar sig uttryck. Vidare bemöter jag Brennans syn på kunskap och kompetens med utgångspunkt i värdeteoretiska ståndpunkter. Mina resultat visar, bland annat, att Brennans argumentation rymmer motsägelser samt dunkla, värdeteoretiska resonemang. Med utgångspunkt i rawlsianska rättviseprinciper har jag pekat på varför politisk frihet bör betraktas som en primär nyttighet, och således fördelas jämlikt. Jag har vidare lagt fram argument för hur proceduriell rättvisa kan legitimeras av instrumentella skäl och också belyst vikten av det offentliga erkännande som demokratins semiotik uttrycker.

This bachelor’s thesis examines the relationship between economic freedom and political freedom on economic growth. The main purpose of the thesis is to analyze the differences in how these freedom categories affect growth in per capita GDP using two data sets for OECD countries and middle-income countries, respectively. The analysis builds on a cross-national panel set of 72 countries for the period 2000-2019, i.e., 36 countries in each group. The findings show that gross capital formation, foreign direct investment and general government final consumption have had positive and statistically significant effects on economic growth in OECD countries during the above period. There is also a statistically significant and positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth among the OECD countries while this was not the case for the degree of political freedom. The results also indicate that economic freedom is positively related to per capita GDP growth in middle-income countries, but this relationship was not statistically significant. Thus, my main conclusions is that there is a positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth, at least in the OECD group. However, political freedom does not appear to help explain economic growth rates among middle-income countries. / Denna kandidatuppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet, politisk frihet och tillväxten i BNP per capita. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i hur dessa frihets kategorier påverkar tillväxt i BNP per capita med hjälp av två datamängder för OECD-länder respektive medelinkomstländer. Analysen bygger på en paneldataanalys med 72 länder för tidsperioden 2000–2019, det vill säga 36 länder i vardera grupp. Slutsatserna visar att inhemska bruttoinvesteringar, utländska direktinvesteringar och offentlig konsumtion hade en positiv och statistiskt avgörande effekt på den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna under den givna tidsperioden. Det fanns även ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita bland OECD-länderna medan detta inte var fallet för graden av politisk frihet. Resultaten indikerar också att ekonomisk frihet är positivt relaterad till tillväxt i BNP per capita i medelinkomstländer, dock var detta samband inte statistiskt signifikant. Således är mina huvudsakliga slutsatser att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita, åtminstone i OECD gruppen. Men politisk frihet verkar inte hjälpa till att förklara den ekonomiska tillväxttakten i medelinkomstländer.