Låg- och medelinkomstländer är inte de länder som mest har orsakat de klimatförändringar som vi ser idag. Trots detta så är det dessa länder som kommer att påverkas mest utav klimatförändringarna. Sambandet mellan klimatförändringar och ojämlikhet är det som denna uppsats ämnar undersöka. Mer specifikt kommer sambandet mellan förändrad temperatur och ginikoefficienten i låg- och medelinkomstländer att undersökas, och om detta samband påverkar kuznetskurvan. Detta genomförs genom en regressionsanalys av paneldata, som använder fixa effekter över enheter och tid. För att kontrollera för olika känsligheter som kan finnas inkluderas även BNP per capita och arbetslöshet i modellen. För att mäta förändringen i temperatur och BNP per capita används logaritmerade versioner av dessa variabler. Dessa logaritmerade variabler inkluderas även som kvadrerade variabler och tillsammans som en interaktionsvariabel. Ett statistiskt signifikant resultat gällande sambandet mellan klimatförändringar och inkomstfördelning för ett land finnes inte. Resultatet är känsligt för vilka variabler som inkluderas i analysen och därför kan inte ett samband etableras, denna uppsats påvisar därför inte ett samband mellan klimatförändringar och ojämlikhet.

Ett centralt ämne i dagens debatt är hur klimatkrisen ska hanteras och målet om en 1,5 graders temperaturökning i världen ska uppnås. I denna uppsats undersöks om det finns ett negativt samband mellan humankapital och utsläpp av CO2 per capita i övre medelinkomstländer. Metoden består av en "two stage least squares”-regression som genomförs med hjälp av paneldata från 23 länder under perioden 1990-2015. Humankapital mäts i genomsnittligt antal utbildningsår och i syfte att isolera dess effekt på CO2-utsläpp implementeras en instrumentvariabel i regressionsanalysen. Resultatet tyder på att ett extra år av utbildning leder till en minskning med cirka 17 % i utsläpp av CO2 per capita, vilket ger en indikation om att det kan finnas ett negativt kausalt samband. Det anses vara av ekonomisk signifikans för både klimatet och samhället, vilket betonar nyttan som kan erhållas av att investera i humankapital.

The purpose of this study is to examine how the health care system in Babati meets the increasing need for control, treatment and prevention of diabetes and hypertension. By defining what kind of specific problems and obstacles that exists in this area, the result of the research can contribute to creation and adoption of improved policies and interventions. Field studies were conducted in Babati, Tanzania for three weeks in February and March 2014. This is a qualitative study with data collected through semi-structured interviews with informants from different levels of the health system, based on the pyramidal structure of Tanzania's health care system. The theoretical framework for the study is based on aspects that corresponding to critical functions of health systems. The type of problem being treated affects the adoption and diffusion of new health interventions and the extent to which they are integrated into critical health systems functions. The study shows that diabetes and hypertension is an increasing problem in Babati. In relation to the burden, resources are lacking at all investigated levels. Therefore it is difficult to meet the increasing needs for diabetes and hypertension. To meet the future challenges, a number of cost effective strategies with focus to improve the prevention, control and reduce modifiable risk factors is suggested. / Syftet med studien är att undersöka hur hälso-och sjukvården i Babati möter det ökande behovet för kontroll, behandling och förebyggande åtgärder för diabetes och högt blodtryck. Genom att definiera vilka typer av specifika problem och hinder som finns, kan resultat från studien bidra till att skapandet och antagandet av förbättrade strategier och åtgärder. Fältstudier genomföres i Babati, Tanzania under tre veckor i februari och mars 2014. Detta är en kvalitativ studie med data insamlat genom semistrukturerade intervjuer med informanter från olika nivåer inom sjukvårdsystemet baserat på den pyramidala struktur Tanzanias sjukvårdssystem bygger på. Det teoretiska ramverket för studien baseras på aspekter som motsvarar kritiska funktioner för sjukvårdssystem. Antagandet och spridning av nya hälsointerventioner och i vilken mån de är integrerade i kritiska hälso- systemfunktioner påverkas av den typ av problem som behandlas. Studien visar att diabetes och högt blodtryck är ett ökande problem i Babati. I relation till hur sjukdomsbördan ser ut, saknas det resurser på samtliga undersökta nivåer. Därför är det svårt att möta de ökande behov som finns för att hantera diabetes och högt blodtryck. För att möta de framtida utmaningarna i Babati har ett antal kostnadseffektiva strategier med fokus att förbättra förebyggande, kontroll och minska påverkbara riskfaktorer föreslagits.

The purpose of this study is to gain an in-depth understanding of the five institutional factors: democracy, rule of law, freedom to trade, education and corruption, and how they affect income inequality. The analysis covers a total of 20 different countries, 10 OECD countries, and 10 low to medium income countries between the time period of 2000-2017. The study´s dependent variable is the Gini index and the independent variables are different types of measurements for corruption, democracy, rule of law, freedom to trade, and education. Results from the regression analysis have been made in order to get a better understanding in what way these variables affect income inequality. The result of the regression analysis was that four of these five variables had a negative relation with income inequality. With the independent variable “Freedom to trade” stood for the outlying result. Something that is however in line with previous research where the two categories of countries were split into two different regression analyses and showed different results depending on the type of country. We did the same thing and also then we found the same result as the previous research. Our conclusion from this study is that there seems to be a negative connection between income inequality and the five institutional factors. / Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av de fem institutionella faktorerna: demokrati, rättsstatsprincipen, handelsfrihet, utbildning och korruption och hur de påverkar inkomst ojämlikheten. Analysen omfattar totalt 20 olika länder, 10 OECD-länder och 10 låg till medelinkomstländer mellan perioden 2000–2017. Studiens beroende variabel är Gini koefficienten och de oberoende variablerna är olika former av mått på korruption, demokrati, rättsstatsprincipen, handelsfrihet och utbildning. Resultaten från regressionsanalysen har gjorts för att få en bättre förståelse för på vilket sätt dessa variabler påverkar inkomst ojämlikheten. Resultatet av regressionsanalysen var att fyra av dessa fem variabler hade ett negativt samband med inkomstojämlikhet. Där den oberoende variabeln “handelsfrihet” stod för det udda resultatet. Något som dock går i linje med tidigare forskning där man dessutom delade upp de två kategorierna av länder i olika regressionsanalyser och kom fram till olika resultat beroende på typen av land. Detta gjorde vi också och fick även då samma resultat som den tidigare forskningen. Vår slutsats av studien är att det till synes finns ett negativt samband mellan inkomstojämlikhet och de fem institutionella faktorerna.

This bachelor’s thesis examines the relationship between economic freedom and political freedom on economic growth. The main purpose of the thesis is to analyze the differences in how these freedom categories affect growth in per capita GDP using two data sets for OECD countries and middle-income countries, respectively. The analysis builds on a cross-national panel set of 72 countries for the period 2000-2019, i.e., 36 countries in each group. The findings show that gross capital formation, foreign direct investment and general government final consumption have had positive and statistically significant effects on economic growth in OECD countries during the above period. There is also a statistically significant and positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth among the OECD countries while this was not the case for the degree of political freedom. The results also indicate that economic freedom is positively related to per capita GDP growth in middle-income countries, but this relationship was not statistically significant. Thus, my main conclusions is that there is a positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth, at least in the OECD group. However, political freedom does not appear to help explain economic growth rates among middle-income countries. / Denna kandidatuppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet, politisk frihet och tillväxten i BNP per capita. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i hur dessa frihets kategorier påverkar tillväxt i BNP per capita med hjälp av två datamängder för OECD-länder respektive medelinkomstländer. Analysen bygger på en paneldataanalys med 72 länder för tidsperioden 2000–2019, det vill säga 36 länder i vardera grupp. Slutsatserna visar att inhemska bruttoinvesteringar, utländska direktinvesteringar och offentlig konsumtion hade en positiv och statistiskt avgörande effekt på den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna under den givna tidsperioden. Det fanns även ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita bland OECD-länderna medan detta inte var fallet för graden av politisk frihet. Resultaten indikerar också att ekonomisk frihet är positivt relaterad till tillväxt i BNP per capita i medelinkomstländer, dock var detta samband inte statistiskt signifikant. Således är mina huvudsakliga slutsatser att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita, åtminstone i OECD gruppen. Men politisk frihet verkar inte hjälpa till att förklara den ekonomiska tillväxttakten i medelinkomstländer.

Recent breakthroughs within technology and data science have initiated talks of a new emerging industrial revolution, being the fourth of its kind. This revolution, titled as Industry 4.0, implies further digitalization with AI and machine learning helping pave the way for improved robotic interconnection, decentralized decisions and linking the physical world with the virtual world. An important enabler for the transformation is 5G which will allow higher data speed, lower latency of communication, and improved network resilience, compared to its precursor 4G. That being said, a successful 5G rollout and adoption is not an easy task, especially for low-middle income countries. The 5G technology and the innovations it enables, could act as major economical catalysts for these countries and thus it is important to understand the potential barriers they are facing. To help clarify the matter, this study included a conduction of semi-structured interviews with some of the most important actors in the Malaysian 5G ecosystem. The ambition was to uncover the biggest barriers impeding the adoption of 5G technologies, as well as key enabling factors accelerating it. The results showed that low fibre infrastructure development, obscure pricing of 5G spectrum, high trait of complexity among 5G technology and associated innovations, customer unawareness, potential hampering of innovation due to a Single Wholesale Network approach (SWN), and a “Chicken or Egg”-dilemma between infrastructure providers and 5G application providers, represent the main barriers for a successful 5G implementation in Malaysia. At the same time, enabling factors such as a strong governmental backing, increased demand amongst end-users, high competitiveness of the telecommunication industry, and the SWN potentially mitigating the "Chicken or Egg"-dilemma were also identified and presented. An external validity assessment showed that most of the barriers could also be applied to neighbouring countries within the Southeast Asia region, providing practical implications for policy makers and industry actors working with the adoption of 5G technology within low-middle income countries. / De senaste genombrotten inom teknik och datavetenskap har föranlett diskussioner om närmandet av en ny industriell revolution, som blir den fjärde av sitt slag. Denna revolution som har fått tituleringen ”Industry 4.0”, väntas innebära ytterligare framsteg inom digitalisering med hjälp av AI och maskininlärning, vilket banar vägen för förbättrad robotkoppling, decentraliserade beslut och sammanlänkning av den fysiska och virtuella världen. En viktig delkomponent för denna transformation är 5G som väntas möjliggöra högre datahastighet, lägre kommunikationsfördröjning och förbättrad nätverkselasticitet jämfört mot sin föregångare 4G. En framgångsrik utrullning av 5G är dock inte en lätt uppgift, särskilt för låg- och medelinkomstländer. Tekniken bakom 5G och de innovationer den möjliggör, kan agera viktiga ekonomiska katalysatorer för dessa länder och därför blir det viktigt att förstå de potentiella hinder som de står inför. För att bättre förstå problemet genomfördes i den här studien semistrukturerade intervjuer med några av de viktigaste aktörerna i Malaysias 5G-ekosystem. Ambitionen var att avslöja de största hindren som hämmar införandet av 5G-teknik, samt viktiga möjliggörande faktorer som påskyndar denna process. Resultaten visade att låg fiberutveckling, oviss prissättning av 5G-spektrum, hög komplexitet bland 5G-teknik och tillhörande innovationer, kundomedvetenhet, potentiella innovationshämningar till följd av en ”Single Wholesale Network”-strategi (SWN) samt ett "Kyckling eller ägg"-dilemma mellan infrastrukturleverantörer och leverantörer av 5G-applikationer, utgör de främsta barriärerna för en framgångsrik 5G-utrullning i Malaysia. Samtidigt identifierades de viktigaste möjliggörande faktorerna som statligt stöd, ökad efterfrågan bland slutanvändare, den höga konkurrenskraften inom telekommunikationsindustrin samt SWN-strategins potentiellt positiva påverkan på "Kyckling eller ägg"-dilemmat. En extern validitetsbedömning visade att de flesta av barriärerna även kunde tillämpas på närliggande inom Sydostasien, vilket genererade praktiska implikationer för beslutsfattare och branschaktörer som arbetar med införandet av 5G-teknik inom låg-och medelinkomstländer.