Låg- och medelinkomstländer är inte de länder som mest har orsakat de klimatförändringar som vi ser idag. Trots detta så är det dessa länder som kommer att påverkas mest utav klimatförändringarna. Sambandet mellan klimatförändringar och ojämlikhet är det som denna uppsats ämnar undersöka. Mer specifikt kommer sambandet mellan förändrad temperatur och ginikoefficienten i låg- och medelinkomstländer att undersökas, och om detta samband påverkar kuznetskurvan. Detta genomförs genom en regressionsanalys av paneldata, som använder fixa effekter över enheter och tid. För att kontrollera för olika känsligheter som kan finnas inkluderas även BNP per capita och arbetslöshet i modellen. För att mäta förändringen i temperatur och BNP per capita används logaritmerade versioner av dessa variabler. Dessa logaritmerade variabler inkluderas även som kvadrerade variabler och tillsammans som en interaktionsvariabel. Ett statistiskt signifikant resultat gällande sambandet mellan klimatförändringar och inkomstfördelning för ett land finnes inte. Resultatet är känsligt för vilka variabler som inkluderas i analysen och därför kan inte ett samband etableras, denna uppsats påvisar därför inte ett samband mellan klimatförändringar och ojämlikhet.

<p> </p><p>This paper discusses whether the allocation of Swedish aid is dependent on absolute or relative poverty, and whether there is any difference in this respect between ODA and aid distributed through officially funded NGO’s. Given the Millennium Development Goals, and their overarching goal of halving extreme poverty by 2015, we should expect the aid allocation to be determined by absolute rather than relative poverty. We use OLS to estimate multiple linear regressions. We find that Swedish ODA has an absolute poverty focus, while the Swedish NGO aid rather seems to be concentrated on relative poverty.</p><p> </p>

This paper discusses whether the allocation of Swedish aid is dependent on absolute or relative poverty, and whether there is any difference in this respect between ODA and aid distributed through officially funded NGO’s. Given the Millennium Development Goals, and their overarching goal of halving extreme poverty by 2015, we should expect the aid allocation to be determined by absolute rather than relative poverty. We use OLS to estimate multiple linear regressions. We find that Swedish ODA has an absolute poverty focus, while the Swedish NGO aid rather seems to be concentrated on relative poverty.