No description available.

I takt med att demokratiska system världen över möter alltmer komplexa utmaningar har frågan om demokratins effektivitet blivit alltmer ifrågasatt. Jason Brennans epistokratiteori som argumenterar för ett epistokratiskt samhälle, där politiskt inflytande bör baseras på kunskap istället för allmän rösträtt, har framkallat betydande intresse och debatt. Denna uppsats ska genom en idékritisk metod utvärdera Brennans argument och premisser som presenteras i hans bok Efter demokratin. Genom en noggrann analys av han epistokratiska grunder, dess praktiska implikationer och de etiska frågor den väcker, syftar studien till att bedöma dess rimlighet och önskvärdhet. Uppsatsen inkluderar även argument från framstående kritiker som utmanar Brennans syn på politisk kunskap, beslutsfattande, rättvisa och jämlikhet. Slutsatserna pekar på att även om epistokrati kan erbjuda intressanta insikter för att adressera vissa av demokratins brister, innebär den också betydande risker och problem, särskilt när det gäller politisk jämlikhet och frihet. Teorin innehåller dessutom motsägelser, vilket minskar dess kredibilitet. Studien bidrar till den pågående akademiska debatten om demokratins framtid och utforskar alternativa regeringsformer som kan komplettera eller reformera de nuvarande demokratiska systemen för att bättre hantera dagens och morgondagens politiska utmaningar.

The purpose of this thesis is to address the criticism of democracy put forward by the American philosopher Jason Brennan in his book, Against democracy (2017). Brennan questions the people´s influence on political issues based on epistemic grounds and dismisses arguments for democracy based on procedural and semiotic principles. My argument aims to defend the equal distribution of political freedom and to argue for how democracy´s procedural and semiotic value is expressed. Additionally, I address Brennan´s views on knowledge and competence from a value-theoretical perspective. My results show, among other things, that Brennan´s argumentation contains contradictions and unclear valuetheoretical reasoning. Drawing on Rawlsian principles of justice, I point out why political freedom should be considered as a primary good and therefore distributed equally. Furthermore, I present arguments for how procedural justice can be legitimized for instrumental reasons and highlight the importance of the public recognition expressed by democracy´s semiotics. / Syftet med denna uppsats är att bemöta den demokratikritik som den amerikanske filosofen Jason Brennan ger uttryck för i boken, Efter demokratin (2017). Brennan kritiserar, utifrån epistemiska bevekelsegrunder, folkets inflytande i politiska frågor samt avfärdar argument för demokrati som vilar på proceduriell och semiotisk grund. Min argumentation syftar till att försvara den jämlika distributionen av politisk frihet samt argumentera för hur demokratins proceduriella och semiotiska värde tar sig uttryck. Vidare bemöter jag Brennans syn på kunskap och kompetens med utgångspunkt i värdeteoretiska ståndpunkter. Mina resultat visar, bland annat, att Brennans argumentation rymmer motsägelser samt dunkla, värdeteoretiska resonemang. Med utgångspunkt i rawlsianska rättviseprinciper har jag pekat på varför politisk frihet bör betraktas som en primär nyttighet, och således fördelas jämlikt. Jag har vidare lagt fram argument för hur proceduriell rättvisa kan legitimeras av instrumentella skäl och också belyst vikten av det offentliga erkännande som demokratins semiotik uttrycker.