The purpose of this study has been to investigate and analyze the factors that contribute toeconomic growth in Sub-Saharan Africa. Many previous studies done on my subject havecome to different results, as many factors may have either a positive or a negative effect oneconomic growth. The study has also applied appropriate macroeconomic theories to be ableto draw a connection between economic growth and growth factors. The study consists of a dependent variable which is growth and 7 independent variableswhich are as follows: corruption, education, health, trade, foreign direct investment (FDI),economic freedom, and population growth.In order to be able to explain the study's factors on economic growth, growth theories havebeen applied, i.e. Solow and Romer models as well as Kremerian models that explain theimpact which population growth, education, and health have on economic growth. Inaddition, the electrical paradigm (OLI), and institutional theory have been applied to explainthe effects of FDI, economic freedom, and corruption.The collected data applied in the study is taken from various types of databases, including The World Bank, Transparency International, UNDP, and the Fraser Institute. I will examine20 out of a total of 48 possible countries in Sub-Saharan Africa and the study is limited to athirteen-year time period between the years 2006-2019.In order to investigate how the studied factors affect the economic growth in Sub-Saharan,the study was based on a fixed effect model that is implemented in the econometric analysisof the panel data. The final results of the study demonstrate that economic freedom andcorruption are statistically significant for economic growth in sub-Saharan Africa. In contrast,FDI, health, education, trade, and population growth are all non-significant. / Syftet med denna studie har varit att undersöka samt analysera om de bidragande faktorernabidrar till den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara. I många tidigare studier inom mitt ämnehar man kommit fram till olika resultat, då många faktorer påverkar den ekonomiskatillväxten antingen positivt eller negativt. Studien har även tillämpat relevantamakroekonomiska teorier för att kunna dra ett samband mellan den ekonomiska tillväxtenoch tillväxtfaktorerna. Studien består utav en beroende variabel vilket är tillväxt samt 7 oberoende variabler vilket ärföljande: korruption, utbildning, hälsa, handel, utländska direktinvesteringar (FDI),ekonomisk frihet och befolkningstillväxt.För att kunna förklara de studerade faktorerna på den ekonomiska tillväxten har mantillämpat tillväxtteorier alltså Solow och Romer-modellen samt Kremerian modellen somförklarar vilken inverkan befolkningstillväxten, utbildning och hälsa har på den ekonomiskatillväxten. Därutöver har det elektriska paradigmet (OLI), institutionella teorin tillämpats föratt kunna förklara effekterna av FDI, ekonomisk frihet samt korruption.Den insamlade data som tillämpas i studien är hämtad från olika typer av databaser blandannat The World bank, Transparency international, UNDP och Fraser Institute. Jag kommeratt undersöka 20 av totalt 48 möjliga länder i Sub-Sahara Afrika och studien är avgränsad tillen tretton års tidsperiod mellan år 2006- 2019.För att kunna undersöka hur de studerade faktorerna påverkar den ekonomiska tillväxten iSub-Sahara har studien utgått från en fasta effekt modell som implementeras i denekonometriska analysen av paneldata. Studiens slutgiltiga resultat påvisar att ekonomiskfrihet och korruption är statistiskt signifikant för den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara.Däremot är FDI, hälsa, utbildning, handel, befolkningstillväxt icke-signifikanta.

Financial independence (FI) and the FIRE Movement have gained a lot of traction in recent years. Despite the growing popularity of this alternative lifestyle, it is largely absent from the literature with only a few previous studies or investigations found. The goal of this thesis is to see if people use entrepreneurship to help them achieve financial independence. The thesis uses the critical case sampling method and semi-structured qualitative interviews with 11 individuals who are working toward or have already achieved financial independence. The findings show that most of the interviewees rely on waged work as their primary occupation, although most of them supplement their income by engaging in some form of income-generating activities alongside their main occupation, which is known as hybrid entrepreneurship. The interviewees were classified as engaging in full-time entrepreneurship, hybrid entrepreneurship, or no entrepreneurship. The findings showed that the majority of this sample pool was engaged in hybrid entrepreneurship, which implies that the pursuit of FI is either appealing to those already with entrepreneurial tendencies or the pursuit of FI encourages individuals to be more entrepreneurial. Additionally, there are indications that some individuals may use financial independence to reduce risk before embarking on an entrepreneurial journey which aligns with established theory regarding hybrid entrepreneurship. / Ekonomiskt oberoende (FI) och FIRE-rörelsen har fått stor genomslag de senaste åren. Trots den växande populariteten för denna alternativa livsstil är den till stor del frånvarande i litteraturen med endast ett fåtal tidigare studier eller undersökningar hittade. Målet med denna avhandling är att se om människor använder entreprenörskap för att hjälpa dem att uppnå ekonomiskt oberoende. Avhandlingen använder den kritiska fallsurvalmetoden och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 11 individer som arbetar mot eller redan har uppnått ekonomiskt oberoende. Resultaten visar att de flesta av de intervjuade förlitar sig på lönearbete som sin primära sysselsättning, även om de flesta av dem kompletterar sin inkomst genom att ägna sig åt någon form av inkomstbringande aktiviteter vid sidan av sin huvudsakliga sysselsättning, som kallas hybridföretagande. Intervjupersonerna klassificerades som engagerade i heltidsföretagande, hybridföretagande eller inget företagande. Resultaten visade att majoriteten av denna urvalspool var engagerad i hybridföretagande, vilket innebär att strävan efter FI antingen tilltalar dem som redan har entreprenöriella tendenser eller att strävan efter FI uppmuntrar individer att bli mer entreprenöriella. Dessutom finns det indikationer på att vissa individer kan använda ekonomiskt oberoende för att minska risken innan de ger sig ut på en entreprenöriell resa som ligger i linje med etablerad teori om hybridföretagande.

This bachelor’s thesis examines the relationship between economic freedom and political freedom on economic growth. The main purpose of the thesis is to analyze the differences in how these freedom categories affect growth in per capita GDP using two data sets for OECD countries and middle-income countries, respectively. The analysis builds on a cross-national panel set of 72 countries for the period 2000-2019, i.e., 36 countries in each group. The findings show that gross capital formation, foreign direct investment and general government final consumption have had positive and statistically significant effects on economic growth in OECD countries during the above period. There is also a statistically significant and positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth among the OECD countries while this was not the case for the degree of political freedom. The results also indicate that economic freedom is positively related to per capita GDP growth in middle-income countries, but this relationship was not statistically significant. Thus, my main conclusions is that there is a positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth, at least in the OECD group. However, political freedom does not appear to help explain economic growth rates among middle-income countries. / Denna kandidatuppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet, politisk frihet och tillväxten i BNP per capita. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i hur dessa frihets kategorier påverkar tillväxt i BNP per capita med hjälp av två datamängder för OECD-länder respektive medelinkomstländer. Analysen bygger på en paneldataanalys med 72 länder för tidsperioden 2000–2019, det vill säga 36 länder i vardera grupp. Slutsatserna visar att inhemska bruttoinvesteringar, utländska direktinvesteringar och offentlig konsumtion hade en positiv och statistiskt avgörande effekt på den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna under den givna tidsperioden. Det fanns även ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita bland OECD-länderna medan detta inte var fallet för graden av politisk frihet. Resultaten indikerar också att ekonomisk frihet är positivt relaterad till tillväxt i BNP per capita i medelinkomstländer, dock var detta samband inte statistiskt signifikant. Således är mina huvudsakliga slutsatser att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita, åtminstone i OECD gruppen. Men politisk frihet verkar inte hjälpa till att förklara den ekonomiska tillväxttakten i medelinkomstländer.

This paper presents a critique of John Tomasi’s free market fairness: a theory that seeks to combine a robust conception of social justice with a thick conception of economic liberty. The main difference, according to Tomasi, between free market fairness and justice as fairness is that the former emphasizes the value of citizens’ agency, whereas the latter emphasizes the equal status of citizens. Focusing on the labor market and workplace governance, I argue that an argument for free market fairness cannot be made on agency grounds, and furthermore, that the theory is in fact damaging to the agency of workers. I do this by interpreting Elizabeth Anderson’s theory private government through the lens of agency, whereby I show how free market fairness fails to consider the agency – or lack of – after an employment contract has been entered. Moreover, I show how some of its principles conflict with strategies that are important for securing the agency of workers.