Ekonomisk tillväxt intresserar såväl politiker som forskare och definieras som ökningen av ett lands bruttonationalprodukt (BNP) från en period till en annan. Då BNP anses vara ett mått på välstånd är ekonomisk tillväxt önskvärt (Investopedia, 2016). Forskningen kring sambandet mellan ekonomisk tillväxt och andra samhällsfenomen är gedigen. Ämnet har intresserat forskare länge och är än idag ett aktuellt forskningsområde. Utbildningens påverkan på den ekonomiska tillväxten är ett samband som analyserats flitigt inom nationalekonomin. Enligt teorin bör utbildning ha en positiv påverkan på den ekonomiska tillväxten. Empiriska studier har dock inte visat några konsekventa resultat och slutsatserna är skilda och många (Kyriacou, 1991; Pritchett, 2001). I dagsläget skiljer sig de ekonomiska förutsättningarna och levnadsstandarden mellan världens länder avsevärt. Skillnaderna bland annat i ekonomisk utveckling delar in länderna i industriländer respektive utvecklingsländer där det sistnämnda har sämre förutsättningar. Detta är problematiskt ur en rad olika synpunkter såväl ekonomiskt som socialt (Sida, 2009; Unicef, 2016). Syftet med denna uppsats är att analysera om det finns ett positiv samband mellan utbildning och den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländer under en tioårsperiod. Hypotesen är att ju högre utbildningsnivå mätt i antal skolår desto högre tillväxt. Sambandet förväntas därför vara positivt. Utifrån uppsatsens syfte har följande frågeställningar formulerats:   Finns det ett positiv samband mellan antalet skolår oavsett utbildningsnivå och den ekonomiska tillväxten? Finns det ett positivt samband mellan antalet skolår på eftergymnasial nivå och den ekonomiska tillväxten?   För att besvara frågeställningen användes en regressionsanalys av typen Minsta kvadratmetoden. Data som inhämtades var tvärsnittsdata och analysen är därmed en tvärsnittanalys. Enligt regressionsresultatet finns det delvis positivt signifikanta samband redovisade som är kopplade till första frågeställningen. Även positivt signifikanta samband som är kopplade till andra frågeställningen är funna i denna undersökning.

<p>Abstrakt</p><p>Tillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt.</p><p>Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer.</p><p>Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal.</p><p>Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt.</p>

No description available.

<p>Investeringar i utlandet blir allt vanligare och många svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utländska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta på den ekonomiska tillväxten i de olika länderna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan den ekonomiska tillväxten har på aktieavkastningen. På grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, när jag korrigerar för detta får jag ett negativ samband men får då med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar även på ett negativt samband. En positiv ekonomisk tillväxt är viktig när man ska investera i utlandet, men en hög tillväxt i jämförelse med andra länder behöver inte betyda en högre avkastning.</p>

Abstrakt Tillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt. Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer. Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal. Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt.

Investeringar i utlandet blir allt vanligare och många svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utländska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta på den ekonomiska tillväxten i de olika länderna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan den ekonomiska tillväxten har på aktieavkastningen. På grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, när jag korrigerar för detta får jag ett negativ samband men får då med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar även på ett negativt samband. En positiv ekonomisk tillväxt är viktig när man ska investera i utlandet, men en hög tillväxt i jämförelse med andra länder behöver inte betyda en högre avkastning.

No description available.

Denna studie söker ta reda på på vilket sätt den ekonoiska tillväxten presenteras i läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. Frågeställningarna är: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillväxt i de studerade läroböckerna för samhällskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa läroböcker kring begreppet ekonomisk tillväxt? Den metod som använt är textanalys. Med hjälp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillväxten studeras fyra läroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktär. Därmed har det gått att spåra om läroböckerna problematiserar kring begreppet ekonomisk tillväxt eller inte. Resultatet visar att samtliga läroböcker har flera olika infallsvinklar och de flesta fokuserade på de ekonomiska fördelarna med den ekonomiska tillväxten. På frågan huruvida läroböckerna problematiserade begreppet eller inte visade det sig att en lärobok inte alls gjorde det, en annan gjorde det i ganska liten utsträckning, en tredje lärobok problematiserade i större utsträckning och den fjärde läroboken hade en genomgående problematiserande hållning till begreppet ekonomisk tillväxt.

Denna studie undersöker sambandet mellan korruption och ekonomisk tillväxt för perioden 2004-2014. Regressionsanalys tillämpas med data från 102 länder i vilken beroende variabeln är förändring i real BNP per capita och används som mått på ekonomisk tillväxt. Oberoende variabler är humankapital, privata investeringar, statlig konsumtion, handelsöppenhet och politisk instabilitet. Dessa variabler representerar överföringskanaler. Andra oberoende variabler är korruption, populationstillväxt och initial BNP per capita. Syftet med uppsatsen är att göra en tydlig skillnad mellan direkt och indirekt effekt av korruption på ekonomisk tillväxt. Indirekt effekt av korruption på tillväxt sker genom överföringskanaler. Särskilt fokus ligger på betydelsen av olika överföringskanaler. Resultat från regressionsanalysen visar ett signifikant negativt direkt samband mellan korruption och tillväxt, till skillnad från tidigare forskning. De viktigaste överföringskanalerna genom vilka korruption påverkar tillväxten negativt, är privata investeringar och handelsöppenhet. Resultatet visar även positiva indirekta effekter av korruption på tillväxt genom statlig konsumtion och politisk instabilitet. Total inverkan av en enhetsökning på korruptionsskalan resulterar i 0,086 % lägre tillväxttakt.

Den här uppsatsen undersöker relationen mellan ekonomisk tillväxt och sjukdomsepidemin HIV/AIDS i 47 afrikanska länder. Den empiriska undersökningenär utförd med hjälp av regressionsanalys med paneldata. Genom att använda data från olika välkända källor har BNP/capita för varje land undersökts. Olika faktorer som förväntas påverka utvecklingen i BNP/capita undersöks. BNP/capita har logaritmeratsi modellen för att fånga den procentuella förändringen. De inkluderade oberoende variablerna i undersökningen är andelen smittade iHIV/AIDS i åldrarna 15-49, förväntad livslängd vid födseln, inflation, befolkningstillväxt, internetanvändare, utländska investeringar samt den släpande logaritmerade BNP/capita under åren 1990-2013. Den empiriska undersökningen visar att HIV-epidemin har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten. Effekten är troligen indirekt då en ökad andel sjuka leder till större efterfrågan på arbete inom sjukvårdssektorn och arbete som täcker upp för de som har insjuknat eller inte kan arbeta på grund av sin sjukdom. Undersökningensresultat är inte i linje med de flesta tidigare undersökningar som säger att HIV/AIDSär negativ för den ekonomiska tillväxten.