The existence of income inequality between individuals in a society is a constant source of debate. There are many ways in which it is conceivable that the income inequality in a country can affect economic growth. The driving force behind, for example, undergoing higher education may be that it is expected to provide a future higher income. If the wage gap between unskilled and educated labor is too small, this drive can be lost and the level of education in the country will be low, which may lower the possibility of more efficient production and higher future economic growth. The purpose of this thesis is to investigate the effect of income inequality on economic growth in OECD-countries. The thesis also aims to investigate why this effect arises by analyzing whether the income distribution has an impact on the growth savings ratio, population growth, human capital and productivity. This is conducted with a panel data approach on the OECD countries with data over the period 1990-2010.

Det här är en historieekonomiskt studie som mäter frakt via olika transportmedel till/frånBilleruds bruk i Säffle 1895 – 1908 samt mellan 1920 – 1921 samt för år 1923. Det finns tvåstora vägar till Säffle under tiden, järnväg och vattenväg. Vattenvägen och Säffle Kanal harlegat i Säffle en längre stund och färdvägen är ungefär 50 år gammal vid bebyggelsen avBillerud. Transporten mäts genom att noga studera transportlängder skrivna av Säfflekanalbolag och Bergslagernas tågbolag samt av Billerud själva. En transportlängd är tabellerdär det står dokumenterat hur respektive färdvägs gods såg ut.Studiens syfte är att utläsa både fraktvolymer från Billeruds bruk under de bådaundersökningsåren för att komma fram till hur frakten såg ut, vilket färdsätt som lämpade sigmest för vilken typ av vara eller för import och export. Även transport av gods utrikes ärnågonting som utläses. Informationen från transportlängderna presenteras i tabeller. Studienssyfte är också att utläsa om ekonomisk tillväxt har skett mellan eller under de tvåundersökningsperioderna. Med ekonomisk tillväxt syftas på nya massakokare eller ökadetransporter av varor. Det räknas ut genom att korsa resultaten från transportlängderna med dentidiga forskningen, då mestadels boken Papper och massa i Värmland av Lennart Stolpe menäven annan litteratur förekommer.Underökningens resultat är att Billerud mestadels transporterade färdiga produkter viavattenvägen och tog emot gods i form av råmaterial via järnvägen. Även en viss utrikes exportupptogs under 1923 då pappersfabriken blev färdigställd. Även ekonomisk tillväxt bevisas ioch med att bruket ökar sin produktionskapacitet samt vidgar utbudet av produkter som detillverkar samt exporterar. / This study is a history study with a focus on economic growth and transport of gods from thefactory Billerud AB in the town named Säffle during the years 1895 – 1908 as well as 1920 –1923. There were 2 ways for the goods to come to Billerud, the waterway which includes thelocal channel and the Swedish railroad network. The first purpose of the study is to see whatgoods were transported using the different means of transport and where it was transported to.The second purpose is to see how Billerud evolved economically during the period, and that istracked through studying the factory’s local economic growth. The study is based on thearchived material of Säffle kanalbolag, the company who ran the channel, Berslagernasjärnvägar, the railway company that ran the railway witch Billerud used as well as Billerud’sown archived material on the subject.With the help of 2 African studies on economic growth in Africa the method is legitimized.Both proves that economic growth and infrastructure that support it is closely related. Bystudying the goods that were transported to and from Billerud, it is possible to see if economicgrowth in fact happened. The goods are presented in easy red charts.The result is that the raw materials the factory needed to produce their product, wood pulp,where driven to the factory via the railroad. The pulp itself were shipped on the waterway,through the channel. Paper was exported to many diverse places in Europe, mainly GreatBritain. Billerud did evolve the production. The max production capacity of pulp expandedduring the year 1900. A paper factory was built 1923 and started producing paper the sameyear. All in all, Billerud was successful during the years 1895 – 1908 and 1920 – 1921 as wellas the year 1923.

No description available.

Den omtvistade frågan om ekonomisk ojämlikhet är ständigt på den politiska agendan. Ponera att det önskvärda vore att klyftorna i samhället skulle minska. Kommer i så fall de regleringar som krävs för att uppnå detta med negativa konsekvenser i form av lägre ekonomisk tillväxt? Att saknaden av incitament skulle avskräcka enskilda individer från att satsa på karriär och innovationer är vanliga argument i hur tillväxttakten skulle påverkas negativt. Denna studie har undersökt hur sambandet mellan ojämlikhet i inkomst och ekonomisk tillväxt ser ut i OECD-länder samt i afrikanska länder mellan åren 1966-2014. Ett positivt samband kunde påvisas i båda grupperna vilket är i enighet med tidigare studier. Det intressanta är den eventuellt existerande Kuznetskurvan där sambandet mellan ojämlikhet och tillväxt blir det motsatta efter en viss nivå i landets utvecklingsfas. Inga konkreta bevis på detta hittas men tendenser kan urskiljas hos OECD-länderna när ojämlikhet och BNP per capita plottas mot varandra i ett punktdiagram. Denna studie lyckas inte heller med en icke-linjär regressionsmodell påvisa denna Kuznetskurvas existens, men detta skulle kunna bero på en del extremvärdens inverkan på resultatet. Ett diagram där höga värden på gini-index exkluderas visar nämligen hur sambandet mellan ojämlikhet i inkomst och ekonomisk tillväxt efter en viss nivå vänds och således blir negativt.

<p>Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt. Ur de estimerade resultaten kan även utläsas att effekten är större när urvalet begränsas till att endast gälla OECD länderna jämfört med när samtliga 92 länder ingår.</p>

Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt. Ur de estimerade resultaten kan även utläsas att effekten är större när urvalet begränsas till att endast gälla OECD länderna jämfört med när samtliga 92 länder ingår.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och fler regioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och med detta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxt anses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar lika mycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmland där Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så som landsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionala utvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt där det inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer. Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxt på regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en mer inkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionala perspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta. Detta har jag gjort genom att utgå från två frågeställningar: Hur kan en inkluderande tillväxt arbetas in i den regionala kontexten och användas inom Värmlands regionala utvecklingsarbete? och vilka är effekterna som kan uppkomma om en inkluderande tillväxtstrategi arbetas in i det regionala utvecklingsarbetet i Värmland? Den hermeneutiska vetenskapsansatsen genomsyrar studiens teori, analys och bearbetning av empirin. Mitt perspektiv är socialkonstruktivistiskt. I min studie har jag utgått ifrån ett teoretiskt ramverk som har behandlat ämnena tillväxt, regionalism, regional utveckling, inkluderande tillväxt samt strategier för inkluderande tillväxt. I mitt empiriska material har jag fått tillhandahållit en enkätundersökning rörande tillväxt och utveckling i Värmland som är utformad inför en studie om ett interreg-projekt, samt kompletterat med redan bearbetat material från den värmländska SOM-undersökningen. Detta för att kunna skapa en förståelse för hur en inkluderande tillväxt kan arbetas in i en regional kontext och användas inom det regionala utvecklingsarbetet i Värmland. Det jag har kommit fram till i min studie är framförallt att det finns ett behov av att bredda tillväxtbegreppet så att det blir mer inkluderande, och att denna inkluderande tillväxten bör arbeta mer med sociala faktorer. För att kunna arbeta in detta i det regionala utvecklingsarbetet i Värmland bör det först och främst skapas en förståelse för att länet är så mycket mer än Karlstad samt att de måste se till hela befolkningens behov. Görs detta den största effekten bli att det skapas en mer geografiskt jämn utveckling i hela Värmland.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler. Dessa variabler är; handel, initial BNP per capita år 2000, kapital, förväntat antal år i skolan, befolkningstillväxt samt hur stor andel av befolkningen som är med i arbetskraften. För att ge en teoretisk förståelse för det valda problemområdet har flertalet teorier rörande ekonomisk tillväxt och handel behandlats. Merparten av tidigare studier och teorier pekar på att graden av öppenhet har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. Till detta ges flera förklaringar men en av de vanligast återkommande är att en större öppenhet resulterar i en ökad interaktion som leder till kunskapsspridning och teknologiöverföringar. Resultatet från regressionsanalysen uppvisade dock inte några signifikanta resultat för handelsvariabeln. Således är det inte möjligt att fastslå hur ett lands ekonomiska tillväxt påverkas av dess handelsöppenhet baserat på denna studie.

This dissertation is an attempt to interpret a critical period of Swedish history, the first wave of industrialization, from 1871 to 1890. The questions raised have been important issues in Swedish history. What accounts for the growth during the period? What determined agricultural development? Did the falling world market price on grain really play a depressive role, or were there other offsetting forces? What explains emigration and what was its influence on the Swedish economy? These questions are still debated. Yet while the issues discussed in this dissertation are old, the methods are not. The author applies a non-linear computable general equilibrium model to these problems. The model is designed to describe Swedish demo-economic development during its first phase of industrialization. Through counterfactual simulations the different questions are addressed. The results indicate the importance of a general equilibrium approach rather than a partial one. The role of certain strategic variables changes when the interactions between sectors and markets are taken into account. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

För en alltmer globaliserad värld innebär potentiella virusutbrott större sårbarhet, vilket ökar vikten av fortsatt forskning på pandemiers samhällsekonomiska effekter. Syftet med denna studie är att studera ekonomiska effekter av SARS-utbrottet och dess smittskyddsåtgärder på Beijing med hjälp av syntetisk kontrollmetod. Utifrån ett urval av kinesiska regioner skapas ett utfall för hur Beijings ekonomiska tillväxt hade sett ut om viruset inte brutit ut och politiska åtgärder för smittskydd aldrig införts. Resultatet visar på en svagt negativ effekt i den observerade utvecklingen efter SARS inträde, däremot kan ingen statistisk signifikans utläsas. Det faktum att tidigare studier har lyckats visa på negativa ekonomiska effekter från SARS, bidrar till uppfattningen om att kvartalsvis data möjligen hade kunnat ge mer precisa resultat. Att inkludera en längre tidsperiod innan inträdet av SARS hade ökat trovärdigheten hos resultatet och genererat ett mer precist mått för effekternas signifikans.