During the latter half of the 20th century many cities have been characterized by a shiftfrom an industrial city to a knowledge based city, and so has also Malmö. Strategies toaccomplish this knowledge based community has under the last decades to a large extentbeen influenced by the theories of the creative class by Richard Florida. These theoriesconcern the creative class as the foundation of urban development and growth, which playsa big role in today’s prominent competition between cities and regions. The concept of thecreative class and the impacts it has on the city has been widely criticized, and this thesisaims to build on that critique.In today’s discourse we have identified the fourth place to be an important componentof the creative knowledge city. The fourth place is a development in the creative classpolicy and this thesis demonstrates what kind of public space is produced in this creativecity. Public spaces has an important history as a democratic arena and we believe that theconcept and implementation of the fourth place is changing that conception discursively.If the historical, democratic aspect of the public space is lost it is a matter of democraticloss for citizens and their right to the city.The thesis is based on a discourse analysis of a report that describes the fourth placein Malmö city. Features of the fourth place like the ambiguous boundaries and theinnovative atmosphere is recognized in Malmö Live, which is why we also have conductedobservations there. In this thesis we show that the public spaces in the knowledge city hasdifferent core values than the traditional ones we know, which also affects who feel theyhave access to them, and ultimately who has the right to the city.

Denna uppsats analyserar länders fertilitet i relation till deras ekonomi och arbetslöshet med anledning av den stora mängd rapportering i media om rekordlågt barnafödande i rika länder. Studiens syfte var att bidra med ökad förståelse kring drivkrafterna bakom trenderna i fertiliteten som förenas med teorin om rationella val där beslut om att skaffa barn antas vara ett resultat av rationella överväganden samt den demografiska transitionsteorin som kan förklara populationsförändringar baserat på historiska skeenden. Sambandet studeras genom linjär regressionsmodell som tillämpas för att undersöka sambandet för år 2020 för att se effekten av länders ekonomiska nivå och nivå av arbetslöshet på barnafödandet, men även över tid för att se effekten av ekonomiska förändringar och arbetslöshetsförändringar från år 2010 till 2020 och dess inverkan på förändringar i barnafödandet. Båda analyserna gjordes först för länderna ogrupperat samt för länderna uppdelat baserat på deras värde på FN:s index för mänsklig utveckling för att undersöka om effekterna skiljer sig. Resultaten av undersökningarna visade att variabeln som bäst förklarar variationerna i barnafödandet år 2020 är ekonomisk nivå medan arbetslöshetförändringar är bättre på att predicera förändringar över tid vilket visas i den longitudinella analysen. Till sist visade studien att effekterna skiljer sig mellan grupperna av länder men att en stor del av resultaten inte kan fastställas statistiskt och skillnaderna bör tolkas med försiktighet.

Dollarn har nästan alltid betraktats som en av världens starkaste valutor, vilket har gjort den till ett stabilt parallellt betalningsmedel i utvecklingsländer vid tid av kris. Vissa länder har till och med tagit ytterligare steg och ersatt sin valuta med dollarn. Processen att ersätta sin valuta med en utländsk kallas dollarisering. Konsekvenserna av en dollarisering har varit omdiskuterade sedan millennieskiftet, särskilt med avseende på tillväxten. Med detta som bakgrund har uppsatsen ägnats åt att undersöka sambandet mellan dollarisering och ekonomiskt tillväxt, samt vilken effekt dollariseringen har på inflationen. Två olika metoder för paneldataregression har använts för att analysera sambandet. En med tidsspecifika fasta effekter och en med både landspecifika och tidsspecifika fasta effekter. I samtliga regressioner har tillväxttakten agerat som beroendevariabel och totalt 11 förklaringsvariabler har använts. Dollariseringen har fungerat som dummyvariabel, 1 om landet har dollariserat och 0 om det inte har dollariserat. Regressionerna är gjorda med data från 39 länder från 1990–2019, varav fyra länder har genomfört en dollarisering. De fyra dollariserade länderna är Ecuador, El Salvador, Montenegro och Zimbabwe, vilka även har analyserats djupare. Resultatet av regressionerna visar på ett tvetydigt samband mellan dollarisering och ekonomisk tillväxt, med en låg förklaringsgrad. När endast tidspecifika fasta effekter används påvisas inget statistiskt signifikant samband mellan dollariseirng och ekonomisk tillväxt. Däremot när både fasta tid- och landspecifika effekter inkluderas finns det ett positivt statistiskt signifikant samband. Vidare påvisar tre av de dollariserade länderna, Ecuador, Montenegro och Zimbabwe, en tydlig positiv ekonomisk tillväxt sedan dollariseringen. Den ekonomiska tillväxten i El Salvador sedan deras dollarisering är inte lika tydlig. Inflationsutvecklingen i de fyra dollariserade länderna har även undersökts, vilket visade på en tydlig minskning och en mer stabil utveckling av inflationsnivån för Ecuador och Zimbabwe. För El Salvador och Montenegro går det, återigen, inte att se samma tydliga trend efter dollariseringen. Sammantaget visar uppsatsen att dollarisering ändå bör övervägas som ekonomisk åtgärd för svagare ekonomier i syfte att öka den ekonomiska tillväxten och minska inflationen. Däremot behövs ytterligare forskning för att fördjupa förståelsen kring dess fulla effekt och lämplighet.

I denna uppsats testar jag kausalitet mellan marknadsskapande institutioner och tillväxtrelaterade variabler samt omvänt. Detta görs på en panel bestående av 15 länder i Central- och Östeuropa (CEE) under perioden mellan år 1996 och 2019. Metoden bygger på test för Granger-kausalitet i paneldata, SY-GMM med faktoriserade instrument och kvantilregression. Resultaten indikerar svagt på en utbytesrelation men är inte robust och slutsatser är därför att kausalitet ej kan påvisas i någon riktning. AI har använts för att extrahera test för unit root och sätta asterisker på regressionskoefficienterna. / In this thesis I apply methods for panel data analysis in order to test the causal relationship between market engaging instituions and economic growth. The panel consists of data gathered from multiple institutional indices and covers 15 countries in Central and Eastern Europe (CEE) between the years 1996 and 2019. The methods include panel Granger-causality tests, SY-GMM with factorized instruments and panel quantile regression. The findings are inconclusive but suggests a feedback relation between institutional measures and growth related variables. The conclusion however, is that causality can not be indentified in any direction. AI has been used to extract p-values from tests for unit root and to add asterisks to the regression coefficients.

Bakgrund och problem: Mindre företag är en viktig del av Sveriges ekonomi, därmed blir frågan om mindre företags överlevnad och tillväxtproblem relevant att se till. Studien undersöker därmed hur och varför företagsstyrning utvecklas i små företag, och hur förändrad företagsstyrning förebygger ytterligare tillväxt. Syfte: Rapportens övergripande syfte är att visa på vilket sätt ett företags ekonomistyrning, organisationsstyrning och strategistyrning förändras under tillväxtprocessen, samt redogöra för de bakomliggande orsakerna till varför styrningen förändras. Studien undersöker även vilken påverkan dessa faktorer har haft på företagets tillväxt. Metod: Baserat på studiens frågeställning och syfte ansågs fallstudien vara det mest lämpade metodvalet. Därmed valdes enfallsstudien ut. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer, med kompletterande information från ytterligare dokument och tidningsartiklar. Slutsats: Tillverkningsföretaget AD-Trä har genomgått en framgångsrik tillväxtprocess sedan början av 1990-talet. Denna studie söker att finna hur strategistyrningen, ekonomistyrningen samt organisationstyrningen har förändrats under tillväxtprocessen, samt lokalisera de bakomliggande orsakerna till varför styrningen har förändrats. / Background and problem: Small business enterprises is a substantial part of the Swedish economy, therefore is it relevant to research what makes smaller enterprises survive on the market how smaller enterprises must adapt during economic growth. This study examines how and why control systems is developed, and used, in small business enterprises and how they change during economic growth. Purpose: The overall purpose of the study is to show how a company’s management control system, organization and strategy change during economic growth, and why it changes. The study also examines the impact that these factors have on the company’s growth. Method: Based on the framing of question and the purpose of the study a case study was considered the best option, where one company was specifically selected. The empirical material was gathered through semi-structured interviews, which was supplemented with secondary documents and articles. Conclusion: The manufacturing company AD-Trä has gone through a successful period of economic growth since the beginning of the 1990s. This study examines how strategic, economic and organizational management control has changed during this growth, and also locate the reasons behind why the control systems has changed. <img src="file:///page8image14280" />

Hållbar utveckling har blivit ett begrepp på allas läppar under det senaste 60 åren. Långt ifrån alla är överens om vad en hållbar utveckling innebär men samhällets uppbyggnad, utveckling och förnyelse måste ske på ett hållbart sätt. Globaliseringen påverkar det hållbara utvecklingsarbetet på en global, nationell och lokal nivå. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara tillväxtperspektivet i relation till ekonomiska och ekologiska värden inom Malmö kommun. Arbetet ser till översiktsplanen där målet om en hållbar utveckling ska förhållas till. Studien ser även till att utforska hur den sociala hållbarheten kommer till uttryck i den fysiska planeringen. Den teoretiska referensram som studien förhåller sig till består av teorier och tidigare forskning som genom sina polariserade synsätt beskriver hållbar utveckling och hur dessa ska appliceras i planeringen. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där primärdata samlats in i form av intervjuer. Genom ett målstyrt urval har endast relevanta planerare valts för empirisk insamling. Ett induktivt tillvägagångsätt har använts för studien där slutsatser arbetats fram utifrån det empiriska materialet. Efter analys av insamlad empiri påvisar studiens slutsats att det ekologiska hållbarhetsperspektivet påverkas av ekonomisk tillväxt genom exploatering och ökade arbetstillfällen. Det visar sig att grönstrukturen och höga naturvärden åsidosätts när det finns mål för staden att växa och bli attraktiv. Beträffande hur det sociala hållbarhetsvärdet speglas i planeringsarbetet visar resultatet att den sociala dimensionen har en primär prioritering. Detta kommer till uttryck i planeringsarbetet genom aktiva medborgardialoger, skapande av nya arbetstillfällen och utvecklingsarbetet för en funktionsblandad stad. / The term sustainable development has become an important concept during the recent decades. Far from everyone agrees on what sustainable development entails, however,society’s growth, development and renewal should take pace in a sustainable way.Globalization impacts on the work within sustainable development on a global, national and local level. The purpose of this study is to describe and explain the growth perspective in relation to the economic and ecological values within the municipality of Malmö. The study reviews the comprehensive plan where the goal of sustainable development should be addressed. The study also looks at how the social sustainability is described in the spatial planning. The theoretical frame of reference that this study relates to consists of theories and previous research which through their opposed views describes sustainable development and how these should be applied in the planning process. This study has a qualitative basis where primary data has been collected in the form of interviews. Only relevant planners have been selected through a targeted selection, for the empirical collection. An inductive approach has been used for this study in which the conclusions have been developed based upon on the empirical material. The study’s conclusion was based upon analysis of the empirical material, which showed that the ecological sustainability perspective is affected by economic growth through exploitation and increased job opportunities. The conclusion also shows that green structures and places with high natural values are neglected when there are goals for the city to grow and become more attractive. As to how the social sustainability is reflected in the planning process, the results shows how the social dimension has primary priority. This is reflected in the planning through active citizen dialogues, the creation of new jobs and the development of a mixed functioning city.

In light of the global climate crisis and the worldwide focus on ecological economy policies, this study aims to analyze what role the economy has in the quest for a sustainable future in Uppsala. How do urban planning documents as well as regional and municipality employees interpret and value economic sustainability in relation to ecological sustainability? The methodology includes two different types of document analysis as well as qualitative interviews. Finally, an ideal type analysis has been used to place the urban planning policies of Uppsala on a scale between ecological modernization theory and degrowth theory. The thesis shows a view of an economic sustainability in terms of economic growth as being the prerequisite for a sustainable development. Furthermore, the analysis shows an ambiguous portrayal of the relationship between the ecological and economic dimensions of sustainable development. The documents and employees depict the urban planning policies of Uppsala as being ecologically modernized. Despite relatively advanced climate policies, Uppsala has yet to articulate more bold views of a sustainable future.

The purpose of this thesis is to analyze the impact of the EU’s Structural Fund (SF) policy between 2000-2007 on regional economic growth in Sweden. A regional convergence analysis is performed in order to examine if the SF policy’s overall aim of convergence is reached. Furthermore the study examines the growth of important Structural Fund goal indicators as employment, education and new firm formation in the Objective 1, 2 and 3 areas. The main growth- and convergence theories and their connection to regional policies such as the SF policy is used as the theoretical framework and form the study’s hypothesis. The results show that absolute β-convergence exists between the Swedish urban areas. The growth of the goal indicators show that the Objective 1 and 2 areas, which received most part of the SF support have achieved their aims in increasing employment and new firm creation. In addition the Objective 2 areas have increased their share of population with higher education compared to the areas that did not receive either Objective 1 or 2 support. The Objective 3 areas, which received the least part of the SF support had a lower mean growth in employment than the areas that received no direct Objective 3 support. In addition the urban areas that only received Objective 3 support had a lower growth in share of population with higher education. From the results we can reach the overall conclusion that the positive impact of the SF policy on the goal indicators seem to be the largest in the areas that received most part of the funding. The final conclusion is that the SF are effective in enhancing economic growth in the areas of intervention. / Syftet med denna uppsats är att analysera EU:s Strukturfondspolitiks inverkan på regional ekonomisk tillväxt i Sverige mellan 2000-2007. En regional konvergensanalys utförs för att undersöka om Strukturfondspolitikens övergripande konvergens mål uppnås. Vidare undersöker studien viktiga Strukturfondmålindikatorers tillväxt, såsom sysselsättning, utbildning och nyföretagande, i Mål 1, 2 och 3 områdena. De viktigaste tillväxt- och konvergensteorierna och deras koppling till regional politik, såsom Strukturfondspolitiken används som den teoretiska bakgrunden och formar studiens hypotes. Resultaten visar att absolut β-konvergens existerar mellan de svenska kommunerna. Resultaten för målindikatorernas tillväxt visar att Mål 1 och 2-områdena som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet har uppnått sina mål att öka sysselsättningen och starta nya företag. Dessutom har Mål 2-områdena haft en högre ökning av andelen av befolkningen med högre utbildning jämfört med områdena som inte mottog något Mål 1 eller 2-stöd. Mål 3- områdena som har mottagit den minsta delen av Strukturfondsstödet hade en lägre tillväxt av sysselsättning jämfört med de områden som inte mottog något direkt Mål 3-stöd. De områden som enbart mottog Mål 3-stöd hade dessutom en lägre tillväxt av befolkning med högre utbildning. Utifrån resultaten kan vi dra den övergripande slutsatsen att den positiva påverkan av Strukturfondspolitiken på målindikatorerna verkar vara störst i de områden som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet. Den slutgiltiga slutsatsen är att Strukturfondspolitiken sannolikt främjar den ekonomiska tillväxten i insatsområdena.

Efter upplösningen av Sovjetunionens starka maktkontroll över sina satellitstater den 9:e november 1989, kunde de Centrala och Östeuropeiska länderna (förkortning CEEC på engelska) påbörja sin övergång till marknadsekonomi. Sättet att närma sig en fri marknad är indelat i två olika tillvägagångssätt – chockterapi och gradualism. Den förstnämda metoden genomförs med fokus på snabbhet och en samverkande engångsförvandling av de ekonomiska sektorerna medan den sistnämnda beaktar en grad- och stegvis omvandling. Omvandlingsprocessen i sig består av flera variabler, exempelvis privatisering av statligt ägd egendom, makroekonomisk stabilitet samt liberalisering av priser och handel. Beroende på vilken metod som valdes genomfördes de ovan nämnda variablerna vid olika tidpunkter och med varierande hastighetsgrad. Åsikterna bland ekonomer rörande vilken metod som uppnått bäst resultat är omdebatterad. Följaktligen är syftet med denna uppsats att undersöka vilken av omvandlingsmetoderna som har uppnått högst BNP per capita tillväxt i de valda CEEC under perioden 1992-2003. Tio CEEC valdes ut för att få en rättvis delning mellan de två tillvägagångssätten, med tillhörande fem länder i varje grupp. Därtill valdes fem referensländer ut, för att i en grafisk analys kunna relatera utvecklingen i omvandlingsländer till redan etablerade marknadsekonomier. De erhållna resultaten visar att val av tillvägagångssätt inom omvandlingsprocessen inte har någon signifikant inverkan på BNP per capita utvecklingen. Ländernas grundförutsättningar samt i vilken ordning variablerna implementerades visar sig troligen ha större inverkan på BNP per capita tillväxten. Dessutom visar de empiriska resultaten klara indikationer på att det finns en skillnad mellan CEEC och referensländerna. / After the resolution of the Soviet Unions strict control over its satellite with beginning on the 9th of November 1989, the Central and Eastern European Countries (CEEC) began their transition towards a market economy. How to approach the economic system of a free market has been divided into two major policies – shock therapy and gradualism. The first policy is implemented with speed and one-shock change within the economic sectors as a focus while the second constitutes of slow and gradual implementations. The transformation process in itself consists of several variables, for e.g. privatization of state-owned properties, macroeconomic stabilization and liberalization of prices and trade. Depending on what policy chosen, the variables were implemented at different times and with different speed. The views among economists regarding which of the two models that achieve the best result when transforming differs widely. Hence, the purpose of this thesis is to investigate which of the two models that have had the best effect upon the GDP per capita growth in the chosen CEEC. Ten CEEC were picked to have a fair representation for each policy, with five countries representing each policy group and the years measured were 1992-2003. In addition, for a graphical analysis to be performed and to distinct CEEC from already established market economies, five reference countries were included. The results obtained indicate that the policy choice has no impact on average GDP per capita growth. Instead we concure with earlier research that claim that preconditions and sequential order of the market reforms have a larger impact on GDP per capita growth. Additionally, empirical results indicated that there is a significant difference in the GDP growth over the last decade between our CEEC and the reference countries.

Economic growth in a country can be explained by numerous variables, both positive and negative. Increasing levels of education, investment and openness are examples of factors generally believed to have positive effects on the economic progress, while corruption is one of the factors often regarded as detrimental to economic growth. The purpose of this thesis is to measure and analyze if the levels of perceived corruption in a cross-section of countries have affected their economic growth rates over the years 2004-2008. The study is carried out with four regressions on a sample of 123 countries and eight variables for the time period in question. The models are constructed on the basis of both the neoclassical growth theory and the endogenous growth theory. The found result contradicts the expected outcome; it shows that the perceived levels of corruption are significantly and positively correlated with economic growth. It is however found that countries with widespread corruption, in general developing countries, have experienced high economic growth over these years. A correlation the authors argue can explain the unexpected sign of the corruption variable.