Uppsatsens syfte är att, med hänsyn till närliggande gemenskapsrätt och gemenskapsrättslig praxis, utreda hur begreppet ”tvingande hänsyn till allmänintresset” skall uppfattas i svensk upphandlingsrätt. Uppsatsen syftar således till att utreda när tvingande hänsyn till allmänintresset motiverar att felaktigt tilldelade offentliga kontrakt upprätthålls. Sammanfattningsvis kan syftet sägas vara att utreda medlemsstaternas möjligheter till flexibilitet beträffande tillämpningen av ogiltighetssanktionen.

Problemformulering. Varför valde ledningen att outsourca? Hur påverkas de anställdas av att företaget outsourcat? Vilka skyldigheter har arbetsgivare och anställd gentemot varandra? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de anställda påverkas av att ledningen beslutar sig för att outsourca, genom att definiera skyldigheter i det psykologiska kontraktet. Teorin definierar outsourcing. Outsourcing innebär att tjänster och varor som tidigare producerats internt övertas av en extern leverantör. Teorin presenterar även de vanligaste motiven till att ledningen väljer att outsourca och vilka risker som företaget utsättas för när de väljer att lägga ut aktiviteter hos en extern leverantör. Teorin behandlar förändrade förutsättningar i organisationsstrukturen och hur dessa påverkar den anställde. För att kunna fastställa hur de anställda påverkas av att företaget outsourcat görs en djupdykning i det psykologiska kontraktet.  Metoden som använts för att genomföra studien är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med ett fenomenlogiskt förhållningssätt. Sex fastighetsskötare, VD:n för företaget och två personer från administrationen intervjuades. Urvalet för de sex fastighetsskötarna baserades på antal år de arbetat som fastighetsskötare, 1-6 år eller 25-30 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Analysen av textmaterialet gjordes genom meningskoncentrering. Slutsatsen. Ledningens huvudmotiv till att outsourca var för att minska kostnaderna och för att entreprenörerna har en bättre kunskap inom just sitt arbetsområde. Ytterligare motiv var att få en jämnare arbetsbelastning och fokusera på kärnkompetensen. Fastighetsskötarna påverkas genom att de förlorar helhetssynen över sitt område och ansvarar för någon annans arbete. Fastighetsskötaren förlorade inte sin kunskapsbas i med att företaget outsourcade och arbetet fortsatte att vara varierande, men vissa arbetsuppgifter hade blivit enklare. I fastställandet av skyldigheter utmärkte sig skillnaden mellan fastighetsskötarnas förväntningar och entreprenörernas utförande. Fastighetsskötarna är ansvariga för någon annans arbete och måste medla mellan kund och entreprenör, om kunden är missnöjd med entreprenörens utförande. Nyckelord outsourcing, psykologiskt kontrakt

Zugl.: Leipzig, Univ., Diplomarbeit, 2006

Zugl.: Hamburg, Helmut-Schmidt-Univ., Diss., 2008

No description available.

År 2014 trädde tre upphandlingsrättsliga direktiv i kraft, LOU-direktivet 2014/24/EU, LUF- direktivet 2014/25/EU och LUK-direktivet 2014/23/EU. I samtliga direktiv har det införts bestämmelser om ändring i kontrakt under löptiden. Vid väsentlig ändring krävs att nytt upphandlingsförfarande genomförs. Det är inte självklart när en ändring i kontrakt är att se som väsentlig. Organisatoriska förändringar hos leverantören kan i vissa fall betraktas som ändring i kontrakt. När en organisatorisk förändring av betydelse genomförts, betraktas det som ett byte av avtalspart. Ett byte av avtalspart är vanligen att se som en sådan förändring som kräver nytt upphandlingsförfarande. I direktiven har det införts bestämmelser om leverantörsbyte, vari några organisatoriska förändringar är uppräknade som godtagbara. Liknande bestämmelser om byte av beställare saknas. Vid organisatoriska förändringar är det viktigt att identiteten för den part som genomgår förändringen förblir densamma, eller i stort densamma, som den ursprungliga identiteten. Om det säkerställts att identiteten är densamma, eller kan liknas vid den ursprungliga identiteten, bör vidare en bedömning göras i enlighet med väsentlighetskriteriet. Att en bedömning genomförs i enlighet med väsentlighetskriteriet är avgörande för huruvida nytt upphandlingsförfarande krävs. Väsentlighetskriteriet framtogs av EU-domstolen genom Pressetext-målet. Kriteriets tre huvudfaktorer ska beaktas, dessa är (1) nya införda villkor som hade ändrat utgångsläget för andra anbudsgivare vid upphandlingstillfället, (2) betydande utökning av kontraktet och (3) om den ekonomiska balansen skiftat till förmån för leverantören. I uppsatsen påvisas att det finns en yttre ram avseende vilka ändringar som är att betrakta som väsentliga. Denna yttre ram utgörs av de grundläggande EU-rättsliga principerna om transparens och likabehandling. Vidare bör även proportionalitetsprincipen beaktas. även kontraktets komplexitet och löptid är av betydelse, eftersom dessa kan vidga ramen för tillåtna ändringar i kontrakt.

På arbetsplatsen sker mänsklig interaktion och det är oundvikligt att konflikter uppstår. Syftet var att utifrån individers upplevelse av en arbetsplatsrelaterad konflikt se på vilka faktorer som påverkar och förekomsten av dessa. En intervjustudie med åtta deltagare och en enkätundersökning med 40 deltagare genomfördes. Studie 1 visade att upplevelsen av asymmetri i konflikten förekom och att kommunikation, socialt stöd och stöd i åsikt upplevdes vara viktigt. Socialt stöd upplevdes ha en modererande effekt på negativa reaktioner av konflikten och praktisk stöd efterfrågades. Studie 2 visade att socialt stöd och stöd i åsikt fanns och att kommunikationen fungerade. Reaktionerna skiljde sig åt beroende på vem motparten i konflikten var. I studierna framkom att de som känt sig mobbade i samband med konflikten upplevde fler negativa reaktioner. Upplevelserna och reaktionerna av en konflikt skiljer sig mellan individer men aspekterna av arbetsplatsrelaterade konflikter tycks dock vara sammanflätade, varför helheten av upplevelsen bör beaktas.

<p>Nästan all marknadsföring är bortkastad på grund av det mycket aktuella problemet med övermarknadsföring, att konsumenten blir överöst med meddelanden. E-postmarknadsföring är på frammarsch men har speciellt drabbats av problematiken kring övermarknadsföring i och med enkelheten att nå ut till många konsumenter. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka aspekter som är av vikt för konsumentens utvärdering av tillåtelsebaserad e-postmarknadsföring samt hur tidigare upplevelser påverkar konsumenters attityder gentemot densamma. Genom att betrakta e-postmarknadsföring som en form av utbyte mellan marknadsföraren och konsumenten sammanställs faktorer som kan anses vara viktiga för beslutet att ta emot och ta del av e-postreklam.</p><p>En omfattande enkätundersökning bland studenter vid Uppsala Universitet visar att mottagaren i överlag är negativ gentemot denna typ av marknadsföring och öppnar endast en liten del av de meddelanden som de tar emot. Oavsett hur respondenterna såg på e-postmarknadsföring har de mycket starka åsikter och behandlingen av personlig information är av yttersta vikt. När intresset väl har väckts är rabatter och produktinformation viktigt och erfarenhet underlättar tillgodogörandet av information. Överträdelser från företagets sida, av förväntat eller önskat beteende, ses som mycket allvarliga. Det som krävs från företagets sida är alltså flexibilitet i agerandet gentemot sina potentiella kunder. Mottagaren är tveksam men nyfiken och därför anser författarna är att en väl genomförd e-postmarknadsföring kan få gensvar även hos de mer negativa mottagarna. Detta påvisar tydligt den framtida potentialen hos e-postmarknadsföring.</p>

Nästan all marknadsföring är bortkastad på grund av det mycket aktuella problemet med övermarknadsföring, att konsumenten blir överöst med meddelanden. E-postmarknadsföring är på frammarsch men har speciellt drabbats av problematiken kring övermarknadsföring i och med enkelheten att nå ut till många konsumenter. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka aspekter som är av vikt för konsumentens utvärdering av tillåtelsebaserad e-postmarknadsföring samt hur tidigare upplevelser påverkar konsumenters attityder gentemot densamma. Genom att betrakta e-postmarknadsföring som en form av utbyte mellan marknadsföraren och konsumenten sammanställs faktorer som kan anses vara viktiga för beslutet att ta emot och ta del av e-postreklam. En omfattande enkätundersökning bland studenter vid Uppsala Universitet visar att mottagaren i överlag är negativ gentemot denna typ av marknadsföring och öppnar endast en liten del av de meddelanden som de tar emot. Oavsett hur respondenterna såg på e-postmarknadsföring har de mycket starka åsikter och behandlingen av personlig information är av yttersta vikt. När intresset väl har väckts är rabatter och produktinformation viktigt och erfarenhet underlättar tillgodogörandet av information. Överträdelser från företagets sida, av förväntat eller önskat beteende, ses som mycket allvarliga. Det som krävs från företagets sida är alltså flexibilitet i agerandet gentemot sina potentiella kunder. Mottagaren är tveksam men nyfiken och därför anser författarna är att en väl genomförd e-postmarknadsföring kan få gensvar även hos de mer negativa mottagarna. Detta påvisar tydligt den framtida potentialen hos e-postmarknadsföring.

This study explores employees subjective experience of their employment relation before and during an outsourcing process and has its starting point in the concept of the psychological contract. Eight employees, in the process of being outsourced, were interviewed. The focus was on ‘the employees’ individual experiences and stories about the subjective and perceived employment relationship. Data were analyzed using basic qualitative analysis. The results indicate that a perceived breach of the psychological contract had a profound negative impact on the employment relationship and caused profound negative attitudes and emotional reactions towards the employer. The importance of a well established and mutually formulated psychological contract for the parties involved in the employment relationship, and in an extended perspective for the organization as such, is discussed.