Sammanfattning Vad beror det på att vissa anställda erbjuds karriärmöjligheter och andra typer av utvecklingsmöjligheter av sin arbetsgivare på en arbetsplats och andra inte? Att en anställd söker en tjänst internt och besitter en lång erfarenhet eller högre utbildning men en nyligen anställd som nyligen börjat får jobbet, eller att en anställd helt plötsligt inte får stanna kvar på sin arbetsplats utan rimlig förklaring? Dessa händelser är exempel av situationer som uppstår dagligen inom olika organisationer och arbetsplatser, där anställda och arbetsgivare har olika uppfattningar om vilka förväntningar och löften de har gentemot varandra. Syftet med denna studie är att undersöka dessa komplexa förväntningar närmare med utgångspunkt i teoretiska antaganden om så kallade psykologiska kontrakt (även kallad informella och osynliga kontrakt). Dessa kontrakt är motsatsen till formella skriftliga kontrakt där titel, befattning och lön framgår. Psykologiska kontrakt handlar om vilka outtalade löften, åtaganden och förväntningar som finns mellan arbetsgivare och anställd, vad man tror att man är överens om men som forskningen visar att vi oftast inte är. Vad får det för konsekvenser när de psykologiska kontrakten bryts? Psykologiska kontrakt finns i alla relationer, mellan familjemedlemmar, inom vänskapsrelationer, på arbetsplatsen osv. I denna studie fokuserar vi på att undersöka de psykologiska kontrakten ur en arbetstagares synvinkel gällande karriärutveckling och utvecklingsmöjligheter hen upplever sig ha på sin nuvarande, eller hade på en tidigare arbetsgivare. Med hjälp det teoretiska ramverket kring psykologiska kontrakt som utgångspunkt genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma tjänstemän inom Human Resources (HR). Resultaten visar att flera av respondenterna har haft erfarenheter utav brutna psykologiska kontrakt genom arbetslivet, på både låg och hög nivå. Det visar sig även att våra respondenter har väldigt liknande åsikter om hur deras karriärutveckling leds i första hand personligen av dem själva som högst ansvariga men att det även måste ske med en känsla av trygghet till chefen och dess stöd i en växelverkan. Att chefen håller det hen lovar och att den anställde känner sig rättvis behandlad framhölls av respondenterna som mycket betydelsefullt för deras välbefinnande.

<p>Offentlig upphandling är idag ett hett debatterat ämne där det finns avvikande åsikter om dess lämplighet. Vissa är av åsikten att offentlig upphandling är det enda sättet för att en rättvis konkurrens ska ske mellan företagen i anbudsgivningen till statliga-, landstings- och kommunala upphandlingar. Andra är av åsikten att som lagen om offentligupphandling är utformad idag medför det att vissa kriterier inte kan värderas i upphandlingsprocessen, exempelvis får kvalité en undanskymd roll. Vidare ses lagen om offentlig upphandling som en begränsande faktor för en effektiv utveckling mellan organisationer, avtalen hindrar dem från att ta till sig innovationer.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det används några relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna Karlstadbuss och Swebus. Eftersom Karlstadbuss är en kommunal organisation måste de tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av leverantör. Eftersom avtalet med Swebus har uppkommit ur en offentlig upphandling vill vi även undersöka hur det påverkar relationen mellan organisationerna.</p><p>För att nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ undersökning av de två organisationerna. Intervjuer har skett med respondenter på Karlstadbuss och Swebus. Totalt har fyra intervjuer genomförts, tre på Karlstadbuss och en på Swebus. Det medför att det kan vara svårt att skilja mellan respondenternas personliga åsikter och vad som är representativt för organisationen.</p><p>Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det används en rad relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna. Det verkar som Karlstadbuss och Swebus är på våg åt rätt håll och att de relationsfrämjande ätgärderna som gjorts har stärk relationen. Angående huruvida den offentliga upphandlingen har påverkat relationen kan inga klara slutsatser dras, dock kan vi konstatera att den begränsar utvecklingen av relationen till viss del. Resultaten vi har kommit fram till presenteras mer djupgående i kapitel sju.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares uppfattningar om god matematikundervisning samt hur lärares uppfattningar och undervisningspraktiker förhåller sig till den traditionella bilden av matematikundervisning. Kvalitativa intervjuer med fem matematiklärare har genomförts, för att undersöka deras uppfattningar om vad som utgör god matematikundervisning, huruvida deras undervisning är reforminriktad eller traditionell, och vilka hinder eller stöd de upplever för att bedriva den matematikundervisning de önskar. Lärarna i urvalet uttrycker, i varierande utsträckning, en uppfattning om att reforminriktad matematikundervisning är önskvärd, men det är endast tre av fem som också bedriver en reforminriktad undervisning. Gemensamt för de med en reforminriktad undervisningspraktik är bl.a. att de har skapat praktiska förutsättningar för att lyckas väl med att påverka sina elevers uppfattningar om matematik i önskad riktning och därför varit framgångsrika i att förhandla om de sociala och sociomatematiska normerna i klassrummet.

Redovisningsområdet bearbetas ständigt för att moderniseras och förbättras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP håller IASB och FASB på att arbeta med ett gemensamt projekt för att förändra regelverket för redovisning av intäkter. Samarbetet tog fart år 2002 och sedermera år 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmänheten att kommentera. Arbetet fortskred och år 2010 var man följaktligen redo att utfärda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga år 2011.Syftet med denna studie är att undersöka vad revisionsbyråer och normgivande organ har för åsikter om 2011 års förslag till standard gällande redovisning av intäkter från kontrakt med kunder. Vi vill också jämföra dessa åsikter de båda grupperna emellan för att se om de skiljer sig åt. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där den empiriska datan består utav remissvar från 22 stycken respondenter jämnt fördelade mellan revisionsbyråer och normgivande organ.Att döma av remissvaren från respondenterna har IASB och FASB mycket arbete kvar att göra innan standarden kan anses vara redo att utfärdas. De flesta respondenter är förvisso nöjda med att IASB och FASB utvecklar en ny gemensam standard gällande intäkter från kontrakt med kunder, även om ingen är helt nöjd med förslaget som lagts fram. Endast två respondenter är helt eller delvis emot förslaget, då de istället tycker att det hade räckt med att förbättra nuvarande standarder. Vid en jämförelse mellan revisionsbyråerna och de normgivande organen ser vi att revisionsbyråerna generellt varit lite mer positiva till IASB och FASBs förslag till standard, även om det inte är någon markant skillnad dem emellan. / Program: Civilekonomprogrammet

<p> </p><p>Krav på flexibilitet har bidragit till att tidsbegränsade anställningar har ökat och bemanningsbranschen expanderat de senaste åren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anställda när inte längre anställningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som påverkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda på heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys. Resultatet indikerade att bemanningskonsulterna utvecklar dubbla organisatoriska engagemang som påverkas av olika faktorer. De kritiska faktorerna är karriärmöjlighet, arbetskrav och inflytande, anställningsotrygghet, lön och förmåner, sociala aktiviteter och stöd, organisatorisk insyn samt personalsammansättning. Resultatet kopplas till forskning inom det psykologiska kontraktet. Studien visar att framtida forskning kvantitativt bör mäta huruvida de identifierade faktorerna på olika sätt påverkar organisatoriskt engagemang till bemanningsföretag och klientföretag.</p><p> </p>

<p>Tidigare ombesörjde organisationen karriär och karriärutveckling för den anställde och karriärkontraktet byggde på livslånga anställningar. Det nya karriärkontraktet bygger istället på en så kallad proteisk karriär (Hall, 1996), vilket utmärks av att individen ser sig själv som ansvarig för och drivande av sin karriär, att egna värderingar får styra samt att psykologisk utveckling är främsta mål. Studiens frågeställning var att undersöka om personlighetsfaktorer i termer av self-efficacy, självkänsla, locus of control samt neuroticism kan predicera proteiska karriärattityder. I studien användes kvantitativ metod och en enkätundersökning genomfördes på studenter. Korrelationsberäkningar visade att samliga personlighetsfaktorer samt proteiska karriärattityder var korrelerade. Vid beräkning av multipel regressionsanalys visade resultatet att intern locus of control kan predicera proteiska karriärattityder. Kunskap om att personlighet, i termer av intern locus of control, verkar kunna predicera proteiska karriärattityder, kan vara av betydelse för anställd och för organisation, då det rätt hanterat kan bidra till utveckling och välbefinnande.</p>

<p>Undersökningen grundar sig på att det i Sverige inte har gjorts så många studier på om anställda upplever att arbetsgivaren brutit mot det psykologiska kontraktet när en omorganisation har genomförts. Om anställda upplever brott mot det psykologiska kontraktet har visat sig vara en viktig faktor att undersöka för att förstå hur förändringar på arbetsplatsen påverkar de anställdas känslor, attityder och beteende. Föreliggande studie är baserad på enkätsvar från 63 personer som är anställda vid Solna tingsrätt. Resultatet från envägs oberoende variansanalyser och hierarkiska regressionsanalyser pekar mot att anställda som är berörda av en omorganisation upplever brott mot det psykologiska kontraktet samt att brott mot det psykologiska kontraktet och anställningsotrygghet är relaterat till lägre generell arbetstillfredsställelse och sämre psykisk hälsa. Studien visar vikten av att ledningen ger de anställda en möjlighet att utveckla ett nytt psykologiskt kontrakt som passar de nya anställningsförhållanden som en omorganisation medför.</p>

<p>Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet.</p><p>Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen.</p><p>Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav. För de personer vars arbeten innefattar oflexibla krav krävs istället en tillförsel av resurser för att förbättra förutsättningarna i arbetet.</p>

<p>Bakgrund: Vid komplexa tjänstetransaktioner är det svårt för köparen att i kontraktet specificera vad som förväntas av tjänsteleverantören vilket ofta leder till konflikter mellan parterna.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera kontraktets betydelse som styrmedel i relationen mellan köpare och säljare av komplexa tjänster.</p><p>Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en fallstudie där vi har analyserat kontraktets betydelse som styrmedel hos tre tjänsterelationer inom Landstinget i Östergötland. Empiri har samlats in genom intervjuer med representanter för både köpare och säljare för respektive relationen samt genom granskning av de avtal som reglerar relationerna. En av de undersökta relationerna är mellan Landstinget i Östergötland och en privat vårdgivare, Specialistläkarna, de två andra är relationer mellan Landstinget och de landstingsinterna enheterna Barn- och Kvinnocentrum och Rekonstruktionscentrum. Vår teoretiska hypotes var att kontraktets betydelse som styrmedel minskar ju mer komplex tjänsten är som avtalet har för avsikt att reglera. För att testa denna hypotes började vi med en grundlig analys av komplexiteten hos de tjänster som kontrakterades för att slutligen analysera kontraktets betydelse som styrmedel för de tre relationerna.</p><p>Resultat: Den empiriska studien bekräftade inte vår teoretiska hypotes om att kontraktets betydelse som styrmedel minskar med ökad komplexitet hos tjänsten. Anledningen till detta kan vara att skillnaden i komplexitet visade sig vara mindre än vad vi trott från början i kombination med att den främsta förklaringsvariabeln till de olika styrstrukturerna visade sig vara huruvida enheten är intern respektive extern snarare än dess komplexitet. Även hälso- och sjukvårdens mycket specifika kontext visade sig ha betydande inverkan på styrningen. Istället för att möta problematiken med att specificera ett komplext åtagande har man valt att endast definiera ett ramverk för relationen. Vi menar att man vågar undvika att specificera tjänsten beroende på den speciella kontext som sjukvården utgör med de lagar och bestämmelser som finns kombinerat med den medicinska professionens stora inflytande.</p> / <p>Background: Complex service transactions make it hard for the buyer to specify in the contract what is expected from the service supplier, this often leads to conflicts between the parties.</p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to evaluate the significance of the contract as a means of control in the relationship between buyer and seller of complex services.</p><p>Method: We have executed a case study where we have analysed the significance of the contract as a means of control in three service relationships within Landstinget i Östergötland. Data has been gathered through interviews with representatives from buyer and seller both for each relationship as well as through review of the contracts that regulate the relationships. On of the examined relationships is between Landstinget i Östergötland and a private care institution, Specialistläkarna, the other two are relationships between Landstinget and the internal units Barn- och Kvinnocentrum and Rekonstruktionscentrum. Our theoretical hypothesis was that the significance of the contract as a means of control decreases with the complexity of the service that it is supposed to regulate. In order to test this hypothesis we made a thorough analysis of the complexity of the contracted services and then analysed the significance of the contract as a means of control in the three relationships.</p><p>Result: The empirical study did not confirm our theoretical hypothesis that the significance of the contract as a means of control decreases with an increasingly complex service. This might be because that the difference in complexity proved to lesser than we had estimated and that the primary explanatory variable to the different control mechanisms proved to be whether the unit was internal or external rather than its complexity. The particular context surrounding health care and medical service also proved to have a significant influence on the control. Instead of facing the problems with specifying a complex commitment only the framework for the relationship is defined. We mean that they dare avoid specifying the service because of the context that the medical service consists of: rules and regulations in combination with the great influence of the medical profession.</p>

<p>Människors motivation till en högre prestation är ett problemområde för många organisationer. Traditionellt har detta problem angripits genom att man sökt finna motiven och behoven hos de anställda samt relatera dessa till de motiv och belöningar som organisationen erbjuder. Allteftersom undersökningarna har ökats har det för en del forskare blivit uppenbart att problemet är mer komplicerat och bättre kan förstås med begreppet ”psykologiskt kontrakt”, som godkänts av både individen och organisationen. Begreppet psykologiskt kontrakt innebär att individen har en mängd förväntningar på organisationen, och att organisationen har en mängd förväntningar på individen. Det psykologiska kontraktets inverkan på organisationen och ledarskapet blir troligen mer viktig än någonsin när allt fler organisationer upplever att de befinner sig i en omvärld som är mer oförutsägbar än tidigare. Omfattande förändringar på det tekniska, politiska och sociala området äger rum i en snabbare takt. Det ligger i människans natur att försöka förstå och utforska sin omgivning. För att uppnå detta försöker vi ofta ständigt att ändra våra fokus, verktyg och modeller. De teorier som denna uppsats behandlar är valda för att ge en förklaringsgrund till hur goda psykologiska kontrakt kan skapas.</p>