The purpose of this thesis is to analyze the impact of the EU’s Structural Fund (SF) policy between 2000-2007 on regional economic growth in Sweden. A regional convergence analysis is performed in order to examine if the SF policy’s overall aim of convergence is reached. Furthermore the study examines the growth of important Structural Fund goal indicators as employment, education and new firm formation in the Objective 1, 2 and 3 areas. The main growth- and convergence theories and their connection to regional policies such as the SF policy is used as the theoretical framework and form the study’s hypothesis. The results show that absolute β-convergence exists between the Swedish urban areas. The growth of the goal indicators show that the Objective 1 and 2 areas, which received most part of the SF support have achieved their aims in increasing employment and new firm creation. In addition the Objective 2 areas have increased their share of population with higher education compared to the areas that did not receive either Objective 1 or 2 support. The Objective 3 areas, which received the least part of the SF support had a lower mean growth in employment than the areas that received no direct Objective 3 support. In addition the urban areas that only received Objective 3 support had a lower growth in share of population with higher education. From the results we can reach the overall conclusion that the positive impact of the SF policy on the goal indicators seem to be the largest in the areas that received most part of the funding. The final conclusion is that the SF are effective in enhancing economic growth in the areas of intervention. / Syftet med denna uppsats är att analysera EU:s Strukturfondspolitiks inverkan på regional ekonomisk tillväxt i Sverige mellan 2000-2007. En regional konvergensanalys utförs för att undersöka om Strukturfondspolitikens övergripande konvergens mål uppnås. Vidare undersöker studien viktiga Strukturfondmålindikatorers tillväxt, såsom sysselsättning, utbildning och nyföretagande, i Mål 1, 2 och 3 områdena. De viktigaste tillväxt- och konvergensteorierna och deras koppling till regional politik, såsom Strukturfondspolitiken används som den teoretiska bakgrunden och formar studiens hypotes. Resultaten visar att absolut β-konvergens existerar mellan de svenska kommunerna. Resultaten för målindikatorernas tillväxt visar att Mål 1 och 2-områdena som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet har uppnått sina mål att öka sysselsättningen och starta nya företag. Dessutom har Mål 2-områdena haft en högre ökning av andelen av befolkningen med högre utbildning jämfört med områdena som inte mottog något Mål 1 eller 2-stöd. Mål 3- områdena som har mottagit den minsta delen av Strukturfondsstödet hade en lägre tillväxt av sysselsättning jämfört med de områden som inte mottog något direkt Mål 3-stöd. De områden som enbart mottog Mål 3-stöd hade dessutom en lägre tillväxt av befolkning med högre utbildning. Utifrån resultaten kan vi dra den övergripande slutsatsen att den positiva påverkan av Strukturfondspolitiken på målindikatorerna verkar vara störst i de områden som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet. Den slutgiltiga slutsatsen är att Strukturfondspolitiken sannolikt främjar den ekonomiska tillväxten i insatsområdena.

<p> </p><p>The purpose of this thesis is to analyze the impact of the EU’s Structural Fund (SF) policy between 2000-2007 on regional economic growth in Sweden. A regional convergence analysis is performed in order to examine if the SF policy’s overall aim of convergence is reached. Furthermore the study examines the growth of important Structural Fund goal indicators as employment, education and new firm formation in the Objective 1, 2 and 3 areas. The main growth- and convergence theories and their connection to regional policies such as the SF policy is used as the theoretical framework and form the study’s hypothesis.</p><p>The results show that absolute β-convergence exists between the Swedish urban areas. The growth of the goal indicators show that the Objective 1 and 2 areas, which received most part of the SF support have achieved their aims in increasing employment and new firm creation. In addition the Objective 2 areas have increased their share of population with higher education compared to the areas that did not receive either Objective 1 or 2 support. The Objective 3 areas, which received the least part of the SF support had a lower mean growth in employment than the areas that received no direct Objective 3 support. In addition the urban areas that only received Objective 3 support had a lower growth in share of population with higher education. From the results we can reach the overall conclusion that the positive impact of the SF policy on the goal indicators seem to be the largest in the areas that received most part of the funding. The final conclusion is that the SF are effective in enhancing economic growth in the areas of intervention.</p><p> </p> / <p>Syftet med denna uppsats är att analysera EU:s Strukturfondspolitiks inverkan på regional ekonomisk tillväxt i Sverige mellan 2000-2007. En regional konvergensanalys utförs för att undersöka om Strukturfondspolitikens övergripande konvergens mål uppnås. Vidare undersöker studien viktiga Strukturfondmålindikatorers tillväxt, såsom sysselsättning, utbildning och nyföretagande, i Mål 1, 2 och 3 områdena. De viktigaste tillväxt- och konvergensteorierna och deras koppling till regional politik, såsom Strukturfondspolitiken används som den teoretiska bakgrunden och formar studiens hypotes.</p><p>Resultaten visar att absolut β-konvergens existerar mellan de svenska kommunerna. Resultaten för målindikatorernas tillväxt visar att Mål 1 och 2-områdena som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet har uppnått sina mål att öka sysselsättningen och starta nya företag. Dessutom har Mål 2-områdena haft en högre ökning av andelen av befolkningen med högre utbildning jämfört med områdena som inte mottog något Mål 1 eller 2-stöd. Mål 3- områdena som har mottagit den minsta delen av Strukturfondsstödet hade en lägre tillväxt av sysselsättning jämfört med de områden som inte mottog något direkt Mål 3-stöd. De områden som enbart mottog Mål 3-stöd hade dessutom en lägre tillväxt av befolkning med högre utbildning. Utifrån resultaten kan vi dra den övergripande slutsatsen att den positiva påverkan av Strukturfondspolitiken på målindikatorerna verkar vara störst i de områden som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet. Den slutgiltiga slutsatsen är att Strukturfondspolitiken sannolikt främjar den ekonomiska tillväxten i insatsområdena.</p>