<p>Efter upplösningen av Sovjetunionens starka maktkontroll över sina satellitstater den 9:e november 1989, kunde de Centrala och Östeuropeiska länderna (förkortning CEEC på engelska) påbörja sin övergång till marknadsekonomi. Sättet att närma sig en fri marknad är indelat i två olika tillvägagångssätt – chockterapi och gradualism. Den förstnämda metoden genomförs med fokus på snabbhet och en samverkande engångsförvandling av de ekonomiska sektorerna medan den sistnämnda beaktar en grad- och stegvis omvandling. Omvandlingsprocessen i sig består av flera variabler, exempelvis privatisering av statligt ägd egendom, makroekonomisk stabilitet samt liberalisering av priser och handel. Beroende på vilken metod som valdes genomfördes de ovan nämnda variablerna vid olika tidpunkter och med varierande hastighetsgrad. Åsikterna bland ekonomer rörande vilken metod som uppnått bäst resultat är omdebatterad. Följaktligen är syftet med denna uppsats att undersöka vilken av omvandlingsmetoderna som har uppnått högst BNP per capita tillväxt i de valda CEEC under perioden 1992-2003. Tio CEEC valdes ut för att få en rättvis delning mellan de två tillvägagångssätten, med tillhörande fem länder i varje grupp. Därtill valdes fem referensländer ut, för att i en grafisk analys kunna relatera utvecklingen i omvandlingsländer till redan etablerade marknadsekonomier. De erhållna resultaten visar att val av tillvägagångssätt inom omvandlingsprocessen inte har någon signifikant inverkan på BNP per capita utvecklingen. Ländernas grundförutsättningar samt i vilken ordning variablerna implementerades visar sig troligen ha större inverkan på BNP per capita tillväxten. Dessutom visar de empiriska resultaten klara indikationer på att det finns en skillnad mellan CEEC och referensländerna.</p> / <p>After the resolution of the Soviet Unions strict control over its satellite with beginning on the 9th of November 1989, the Central and Eastern European Countries (CEEC) began their transition towards a market economy. How to approach the economic system of a free market has been divided into two major policies – shock therapy and gradualism. The first policy is implemented with speed and one-shock change within the economic sectors as a focus while the second constitutes of slow and gradual implementations. The transformation process in itself consists of several variables, for e.g. privatization of state-owned properties, macroeconomic stabilization and liberalization of prices and trade. Depending on what policy chosen, the variables were implemented at different times and with different speed. The views among economists regarding which of the two models that achieve the best result when transforming differs widely. Hence, the purpose of this thesis is to investigate which of the two models that have had the best effect upon the GDP per capita growth in the chosen CEEC. Ten CEEC were picked to have a fair representation for each policy, with five countries representing each policy group and the years measured were 1992-2003. In addition, for a graphical analysis to be performed and to distinct CEEC from already established market economies, five reference countries were included. The results obtained indicate that the policy choice has no impact on average GDP per capita growth. Instead we concure with earlier research that claim that preconditions and sequential order of the market reforms have a larger impact on GDP per capita growth. Additionally, empirical results indicated that there is a significant difference in the GDP growth over the last decade between our CEEC and the reference countries.</p>

<p> </p><p>The purpose of this thesis is to analyze the impact of the EU’s Structural Fund (SF) policy between 2000-2007 on regional economic growth in Sweden. A regional convergence analysis is performed in order to examine if the SF policy’s overall aim of convergence is reached. Furthermore the study examines the growth of important Structural Fund goal indicators as employment, education and new firm formation in the Objective 1, 2 and 3 areas. The main growth- and convergence theories and their connection to regional policies such as the SF policy is used as the theoretical framework and form the study’s hypothesis.</p><p>The results show that absolute β-convergence exists between the Swedish urban areas. The growth of the goal indicators show that the Objective 1 and 2 areas, which received most part of the SF support have achieved their aims in increasing employment and new firm creation. In addition the Objective 2 areas have increased their share of population with higher education compared to the areas that did not receive either Objective 1 or 2 support. The Objective 3 areas, which received the least part of the SF support had a lower mean growth in employment than the areas that received no direct Objective 3 support. In addition the urban areas that only received Objective 3 support had a lower growth in share of population with higher education. From the results we can reach the overall conclusion that the positive impact of the SF policy on the goal indicators seem to be the largest in the areas that received most part of the funding. The final conclusion is that the SF are effective in enhancing economic growth in the areas of intervention.</p><p> </p> / <p>Syftet med denna uppsats är att analysera EU:s Strukturfondspolitiks inverkan på regional ekonomisk tillväxt i Sverige mellan 2000-2007. En regional konvergensanalys utförs för att undersöka om Strukturfondspolitikens övergripande konvergens mål uppnås. Vidare undersöker studien viktiga Strukturfondmålindikatorers tillväxt, såsom sysselsättning, utbildning och nyföretagande, i Mål 1, 2 och 3 områdena. De viktigaste tillväxt- och konvergensteorierna och deras koppling till regional politik, såsom Strukturfondspolitiken används som den teoretiska bakgrunden och formar studiens hypotes.</p><p>Resultaten visar att absolut β-konvergens existerar mellan de svenska kommunerna. Resultaten för målindikatorernas tillväxt visar att Mål 1 och 2-områdena som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet har uppnått sina mål att öka sysselsättningen och starta nya företag. Dessutom har Mål 2-områdena haft en högre ökning av andelen av befolkningen med högre utbildning jämfört med områdena som inte mottog något Mål 1 eller 2-stöd. Mål 3- områdena som har mottagit den minsta delen av Strukturfondsstödet hade en lägre tillväxt av sysselsättning jämfört med de områden som inte mottog något direkt Mål 3-stöd. De områden som enbart mottog Mål 3-stöd hade dessutom en lägre tillväxt av befolkning med högre utbildning. Utifrån resultaten kan vi dra den övergripande slutsatsen att den positiva påverkan av Strukturfondspolitiken på målindikatorerna verkar vara störst i de områden som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet. Den slutgiltiga slutsatsen är att Strukturfondspolitiken sannolikt främjar den ekonomiska tillväxten i insatsområdena.</p>

This dissertation consists of four chapters. Chapter 1: Introduction and summary of the thesis. This thesis consists of three essays (chapters 2-4) within the field of macroeconomics and development. The purpose of this first chapter is to provide an overview of the issues covered and the results obtained. Chapter 2: Life cycles, oil cycles, or financial reforms? Private savings rates in Indonesia. What goes steady with private savings? This chapter investigates reasons for the sustained growth in private savings in Indonesia between 1970 and 1994, in a period characterised by economic growth, demographic changes, terms of trade movements, and some financial reforms. The main finding is that predictions from a simple life cycle model do well in as much as the growth in private savings rates is associated with a fall in the dependency ratio. This suggests that the a reduction in the number of children relative to working age population has alleviated houshold budget constraints, thereby boosting savings rates. Chapter 3: Incredibly helpful? Foreign aid and stabilisation reforms in sub-Saharan Africa. What is the role of foreign aid in macroeconomic stabilisation? This study addresses the ambiguous impact of aid on stabilisation reforms in the Gambia, Ghana, Guinea-Bissau, Kenya, Tanzania, Uganda, Zaire and Zambia. These countries have all received significant amounts of aid in connection with stabilisation attempts, but differ in their respective achievements. One important reason for the discrepancies appears to be that reform commitment as well as aid conditionality is more credible in some circumstances tha others. A review of factors with potential influence on reforms suggests that stabilisation aid has been less effective in countries with a history of high levels of aid, and that stabilisation has followed on comprehensive reform programs which have not been undermined by preceding failed reform attemts. Chapter 4: Foreign Direct Investment and Structural Adjustment Lending. The recent surge in FDI flows to developing countries has been attributed to liberalisation efforts. Using data on World Bank structural adjustment lending for a sample of developing countries, this chapter looks at the impact of the design and outcome of structural adjustment programs on multinational firms’ investments. An important finding is that there are considerable changes before and after reforms regarding the characteristics which attract FDI, with an increased importance of the economic environment of host countries. While we find no convincing relationship between the results of reforms and an increase in FDI inflows, there is evidence that countries that undertook consecutive reform programs experienced higher growth in FDI. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

I denna C-uppsats med fördjupning företagsekonomi, har förhållandet mellan Sveriges bostadspriser och aktieindex studerats. Vidare undersökts huruvida bankernas utlåning och Sveriges ekonomiska tillväxt kan komma att fungera som en indikator på OMXS30. I uppsatsen diskuteras metodval och en presentation genomförs av diverse teorier som kan ligga till grund för analysen. Dessutom sammanfattas tidigare studier inom detta område och resultaten analyseras. Denna studie är begränsad till att analysera kvartalsvis data med ett tidsintervall på 23 år, från 1996 till 2019 i Sverige. Författarna ämnade att studera kvartalsvis data för att undersöka förekomsten av trender. Dessa trender kan sedan komma att nyttjas av framtida investerare. Data har analyserats i en korrelationsanalys och i en multipel linjär regressionsanalys. Resultaten visar att det på lång sikt finns en positiv korrelation mellan variablerna “bostadspriser” och “OMXS30”, dock visar resultaten också att sambandet mellan variablerna är negativt, det vill säga att när bostadspriserna ökar, minskar aktieindexet i värde. Bostadspriserna och OMXS30 långsiktiga korrelation kan förklaras av variablerna “bankernas utlåning” och “den ekonomiska tillväxten”, som i stor utsträckning har en positiv inverkan på OMXS30. Resultaten visar även på att det finns en långsiktig positiv korrelation mellan variablerna “bankernas utlåning” och “aktieindexet” enligt studiens korrelations- analys. Dock är sambandet negativt mellan variablerna “bankernas utlåning” och “aktieindexet”, enligt den multipla linjära regressionsanalysen. Utfallet innebär att en ökad bankutlåning, leder till att OMXS30 minskar i värde. Den ekonomiska tillväxten har däremot ett positivt signifikant samband med OMXS30, enligt korrelationsanalysen och den multipla regressionsanalysen. / In this bachelor thesis in business economy, the relationship between the Swedish stock market and real estate prices has been studied. Further an examination was conducted on whether bank lending and the economic growth in Sweden may act as an indicator on OMXS30. The thesis holds a discussion regarding the method of choice, a presentation of the chosen theories that could be used as a foundation for the analysis. Besides that, a summary is conducted on earlier studies on this field and an analysis based on the results was made. This study is limited to analyse quarterly data with a time interval on 23 years, between the years 1996 and 2019 in Sweden. Quarterly data was chosen in order to investigate the presence of different trends, which future investors could use. The data was analysed using a correlation analysis as well as a multiple regression analysis. The result showed an existence of a positive correlation between the variables “real estate prices” and “OMXS30” in the long run, but the result also shows a negative connection which means that a rise in real estate prices will result in a price fall on OMXS30. The long run correlation between real estate prices and OMXS3, can be explained by the variables “bank lending” and “economic growth”, with to a large extent har a positive impact on the OMXS30. The result also show evidence of the existence of positive correlation between bank lending and OMXS30 in the long run, but the connection is negative which means that a rise of bank lending will result in a fall on OMXS30. Contrariwise, according to both the regression and the correlation analysis, there is evidence of a positive significant connection between the economic growth and OMXS30.

Det finns stora skillnader i nivån av BNP per capita mellan länder som inte går att förklara med nuvarande teorier om konvergens, det vill säga att fattiga länder kommer att komma ifatt rika länder på lång sikt. I stället verkar skillnaderna i länders inkomstnivå bestå. Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, en del av skillnaden mellan BNP per capita i olika länder kan förklaras genom demokrati. Studien utgår huvudsakligen från två teorier, endogen tillväxtteori och moderniseringsteori. Som metod kommer multipel regressionsanalys av paneldata att användas med samtliga världens länder mellan 2010 och 2019. Sambandet söks för hela populationen men också uppdelat på världsdel, inkomstnivå och typ av regim. Studien visar att det finns ett positivt samband mellan demokrati och BNP per capita sett till hela populationen men i olika hög grad i urval baserat på världsdel, inkomstnivå och demokratiindex. Endast för gruppen höginkomstländer var sambandet negativt, men när auktoritära höginkomstländer uteslöts fanns ett positivt samband även för den gruppen. / There are big differences in the level of GDP per capita between countries, that cannot be explained by differences in the current capital stock levels or workforce according to theories on convergence. This study aims to examine if, and to what extent, a part of the difference in GDP can be explained by democracy. The study takes its theoretical frame of reference from endogenous growth theory and modernization theory. The method used is multiple regression analysis of panel data with all countries between 2010 and 2019. The regressions analysis is performed on the whole population as well as divided based on continents, income groups and type of regime. The study shows that there is a positive correlation between democracy and GDP per capita, but to different extents in the different samples. Only for high income countries where there a negative correlation, but that turned positive when authoritarian high-income countries were excluded from the sample.

Aging populations in Europe is a fact and it will affect everything from welfare systems and consumption patterns to the wealth of whole countries. The life expectancy has increased at the same time as the birth rate has decreased which has led to the population growth to cease in many countries. This means that a smaller workforce needs to uphold the nation’s production and provide for the part of the population not working. This study aims to examine the interconnection between the old age dependency ratio and GDP growth in the EU. The question is answered by multiple regressions using panel data from 27 countries in the EU between the years 1960 to 2020. The results show that there is a negative correlation between the old age dependency ratio and GDP growth in the EU and this result is possibly generalisable. An increase of one unit in the old age dependency ratio causes a decrease in the GDP growth by ca. 0,26-0,32 percentage points. This is an effect of economic significance that will have noticeable consequences for the economies within the EU in the foreseeable future. However, this effect is not statistically significant if time fixed effects are included in the model which makes the connection between the old age dependency ratio and GDP growth in the EU questionable. / Åldrande befolkningar i Europa är ett faktum och det påverkar allt från välfärdssystem och konsumtionsmönster till hela länders välstånd. Den förväntade livslängden ökar samtidigt som det föds färre barn och befolkningstillväxten har därmed avstannat i många länder. Det gör att ett allt mindre antal förvärvsarbetande måste upprätthålla landets produktion och försörja den del av befolkningen som inte arbetar. Denna studie syftar till att undersöka vilket samband som finns mellan äldreförsörjningskvoten och ekonomisk tillväxt i EU. Frågeställningen besvaras genom ett flertal regressioner som genomförs med paneldata över 27 stycken EU-länder från år 1960-2020. Resultaten visar att det finns ett negativt samband mellan äldreförsörjningskvoten och BNP-tillväxt i EU och att detta resultat antagligen också är generaliserbart. En enhetsökning i äldreförsörjningskvoten ger en genomsnittlig minskning av BNP-tillväxten med ca. 0,26-0,32 procentenheter. Det är en effekt av ekonomisk signifikans som kommer ha kännbara effekter för EU-ländernas ekonomier inom en överskådlig framtid. Emellertid blir effekten inte statistiskt signifikant när tidsfixa effekter inkluderas i modellen vilket innebär att sambandet mellan äldreförsörjningskvoten och BNP-tillväxt i EU kan ifrågasättas.

Sedan upptäckten av endogen ekonomisk tillväxt under senare delen av 1980-talet har det gång på gång visats i studier att tillväxt uppstår inifrån ekonomin, där FoU är en medverkande faktor. På samma sätt har forskning och utveckling visats bidra till tillväxten med produktivitetshöjande kunskap som överförs till ekonomin. Den här uppsatsen fokuserar på digitaliseringens roll i FoU och hur den kan fungera som ett verktyg för innovation. / Since the adoption of the endogenous growth theory in the late 1980s it has time and again been shown that growth is an endogenous effect of an economic system, in which knowledge and innovation are common contributing factors. Likewise, investments conducted in Research and Development has also been demonstrated to contribute to economic growth with productivity increasing knowledge spilling over in the economy. This study focuses on the role of digtalisation in R&amp;D and how it could be an important tool for innovation development.

In this thesis we examined the validity of Okun’s law across four Nordic countries (Sweden,Norway, Finland and Denmark) using the gap version of Okun's law. Our method foranalyzing the Okun’s law for Nordic countries in this study is time series. We performed anAugmented-Dickey fuller test in order to test for stationarity, to which the result yielded allvariables stationary. Our result, after running the regression of the gap version of Okun’s law,confirms the existence of a negative relationship between unemployment rate and economicgrowth. However, the outcome indicates different Okun coefficients for the four Nordiccountries within the time period of 1989-2018. In conclusion we can affirm that according toour result, the basic assumptions made by Okun regarding a negative correlation betweenunemployment rate and output still holds true today for Nordic countries, with the exceptionthat the percentage decrease in unemployment rate when output increases by one percentvaries across Nordic countries. / I denna uppsats undersökte vi validiteten av Okuns lag för fyra nordiska länder (Sverige, Norge, Finland och Danmark) hjälp av Okuns lag gap modellen. Vår metod för att analyseraOkuns lag för de nordiska länderna i denna studie är tidsserier. Vi testade stationariteten ivåra resultat från tidsserie regressionen via ett Augmented-Dickey fuller test, vilketindikerade att alla variabler var stationära. Vårt resultat, efter att ha utfört regressionen av gapversionen av Okuns lag, bekräftar förekomsten av ett negativt samband mellan arbetslöshetoch ekonomisk tillväxt. Utfallet indikerar dock olika Okun-koefficienter för de fyra nordiskaländerna inom tidsperioden 1989-2018. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att enligt vårtresultat gäller de fundamentala antagandena för Okuns lag fortfarande idag för de nordiskaländerna, med undantaget att den procentuella minskningen av arbetslösheten närproduktionen ökar med en procent varierar mellan de nordiska länderna.

denna textanalys har författarna Jackson (2009) Prosperity without growth – economics for a finite planet och Wallerstein (2004) World system analysis – an introduction analyserats. Syftet med textanalysen är att jämföra Wallersteins och Jacksons texter utifrån deras syn på det nuvarande ekonomiska systemet och möjlighet till ekonomisk frikoppling. Resultat: Ingen av författarna anser att det finns någon möjlighet till ekonomisk frikoppling men anledningarna till detta skiljer sig mellan författarna. Jackson menar att fortsatt ekonomisk utveckling bland annat är viktigt för att finansiera välfärdsinstitutioner. Vissa former av utveckling har oundvikliga inslag av materiellt behov, exempelvis utbyggnad av infrastrukturer. Därav är ekonomisk frikoppling inte möjlig. Enligt Jackson måste mänskligheten söka mening i andra värden än det ekonomiska. Wallerstein menar att det nuvarande ekonomiska systemet är i grunden orättvist och exploaterar bland annat människor i periferin. Det här systemet kan inte repareras, det är först när det nuvarande ekonomiska systemet, som han kallar världskapitalistismen, försvinner som vi vet vilket system som reser sig ur dess aska. / In this text analysis the authors Jackson (2009) Prosperity without growth – economics for a finite planet and Wallerstein (2004) World system analysis – an introduction have been analyzed. The purpose of the text analysis was to compare Wallerstein and Jacksons texts upon their views of the current economic system and its ability to decouple. Result: Either authors believes that there exist a possibility to decouple but the reach this conclusion in different ways. Jackson claims that furtherer economic growths is important to finance welfare institutions. Some forms of development have inherent materiel need such as further development of infrastructure. This is why decoupling isn’t possible. Humankind have to seek different values other the economic ones. Wallerstein claims that the current economic system in its foundation is unfair and exploit people in the periphery and this system can’t be repaired. First when the world capitalistic economy disappears a new system will arise from the ashes.

Global raw material extraction has accelerated since the 1950s, causing resource depletion, ecosystem degra- dation, pollution, and climate change. To reduce such impacts, the economic drivers of material use must be addressed. Although economic growth often drives material use to increase, this increase can be counter- acted by dematerialization. This study explores whether dematerialization can achieve sustainable material footprints in Sweden by 2050, considering different scenarios of economic growth. Environmentally extended multi-regional input-output analysis was used to calculate the Swedish material footprint from 1995 to 2011. Structural decomposition analysis was used to quantify how much dematerialization, economic growth, con- sumption and trade patterns, and population drove the changes in the material footprint. Based on previous literature, 6 tons of materials per person was used as a sustainability target in three backcasting scenarios, reflecting degrowth, growth, and growth with ambitious shifts towards less material intensive consumption and trade patterns, respectively. The Swedish material footprint increased from 211 to 279 Mt from 1995 to 2011. While relative dematerialization did occur, economic growth caused material use to grow. If the economy degrows, the 2050 target can be reached with dematerialization rates of 0.7 times the previous rates. To reach the target under continued economic growth, dematerialization rates must increase by a factor of 1.8-2.7, depending on the extent of shifts to less material intensive consumption and trade patterns. Although further research is needed to examine whether such unprecedented rates of dematerialization are feasible, the results suggest that degrowth must be considered. / Råvaruutvinningen i världen har ökat kraftigt sedan 1950-talet, vilket leder till resursbrist, degraderade ekosystem, föroreningar och klimatförändringar. För att minska den miljöpåverkan behöver drivkrafterna bakom samhällets materialanvändning angripas. Ekonomisk tillväxt driver på råvaruutvinningen, men resurseffektivisering kan minska den. Den här studien undersöker hur resurseffektivisering,dematerialization på engelska, kan uppnå en hållbar materialanvändning i Sverige 2050, beroende på hur den ekonomiska tillväxten utvecklas. Data på nationella och internationella ekonomiska flöden och deras miljöeffekter, environmentally extended multi-regional input-output data på engelska, användes för att räkna ut Sveriges materialanvändning ur ett konsumtionsperspektiv från 1995 till 2011. Strukturell dekomponering användes för att kvantifiera hur mycket resurseffektivisering, ekonomisk tillväxt, konsumtions- och handelsmönster och befolkningsstorlek drev förändringarna i materialanvändningen. Baserat på den befintliga litteraturen användes 6 ton material per person som ett hållbarhetsmål i tre scenarier, som representerade nerväxt, tillväxt och tillväxt där konsumtionen samtidigt blir mindre materialintensiv. Den svenska materialanvändningen ökade från 211 till 279 Mt mellan 1995 och 2011. En viss resurseffektivisering skedde under perioden, men den ekonomiska tillväxten bidrog till att materialanvändningen ändå ökade. Om ekonomins storlek minskar kan hållbarhetsmålet nås 2050 med en resurseffektiviseringstakt som är 0,7 gånger takten från 1995 till 2011. För att nå målet med ekonomisk tillväxt behöver takten i resurseffektiviseringen öka med en faktor mellan 1,8 och 2,7, beroende på hur stora skiftena till mindre materialintensiva konsumtions- och handelsmönster är. Mer forsknings behövs för att undersöka huruvida en så snabb resurseffektiviseringstakt är realistisk, men resultaten visar att nerväxt kan vara ett alternativ.