Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningsansvariga på företag inom fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gäller redovisning av uppskjuten skatt som uppstår på grund av att beskattningen är delvis frikopplad från redovisning av fastigheter.   Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.   Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns flera förklaringsvariabler som både enskilt och tillsammans påverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt.   Förslag till framtida forskning: Då denna studie bygger på respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagsläget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. Likaså undersöker inte denna studie alla tänkbara förklaringsvariabler som kan påverka utfallet. En ny studie kan därför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jämföra utfallet från ett sådant perspektiv.

Sammanfattning Datum: 31 Maj 2023. Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi. Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet. Författare: Reem Ahmad, Aya Ghassan Allahham and Zomorud Alobaidi.                                                 Titel:  Sambandet mellan redovisning och beskattning- En kvalitativ studie av 12 intervjuer Handledare: Leanne, Johnstone. Nyckelbegrepp: Skatteflykt, god redovisningssed, legitimitet, frikoppling och transparens. Forskningsfråga: 1-Hur påverkar externa faktorer sambandet mellan redovisning- beskattning och god redovisningssed? Syftet: Syftet med studien är att undersöka relevansen av kopplingen eller frikopplingen mellan redovisning och beskattning, hur förändrade skatteregler beror på god redovisningssed, och att undersöka sambandets inverkan på förbättringar av redovisningsstandarderna. Därför utformades en konkret frågeställning, som ledde till en intressant undersökningsfråga. Metod: Utgår studien utifrån en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna omfattar Redovisningsekonomer, redovisningskonsulter, auktoriserade revisorer och redovisningsassistenter. Slutsats: Slutsatsen visar att koppling mellan redovisning och beskattning är mer fördelaktig än frikoppling. Där bidrar externa faktorer att visa kopplingens förmåga att hantera ekonomiska fenomen och stärker företagets förmåga gällande problemhantering på ett optimalt sätt. / Abstract  Date: 31 Maj 2023. Level: Bachelor thesis. Institution: School of Business, Society and Engineering, Malardalens University  Authors: Reem Ahmad (960124), Aya Ghassan Allahham ( 920521) and Zomorud Alobaidi (940806).  Title: The relationship between accounting and taxation- A qualitative study of 12 interviews Tutor: Leanne, Johnstone. Keywords: Tax evasion, good accounting practice, legitimacy, decoupling and transparency. Research question: 1-How do external factors affect the relationship between accounting and taxation and good accounting practice? Purpose: The aim of the study is to investigate the relevance of the connection or disconnection between accounting and taxation, how changed tax rules depend on good accounting practice, and to investigate the impact of the connection on improvements in accounting standards. Therefore, a concrete question was formulated, which led to an interesting research question. Method:  The study is based on a qualitative method, where semistructured interviews were conducted. The respondents include accountants, accounting consultants, authorized auditors and accounting assistants. Conclusion:  The conclusion is the connection between accounting and taxation is more beneficial than decoupling. External factors help to determine the connection's ability to handle economic phenomena and strengthen the company's ability regarding problem solving in an optimal way.

Sverige har under lång tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebär att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen är att ett samband gör det relativt enkelt att upprätta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav på sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband även goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen är korrekt.Sambandet är dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig på redovisningen, krävs det att redovisningens principer överensstämmer med beskattningens mål. Dessutom kan sambandet ge upphov till att redovisningen styrs av beskattningen, med avsikt att redovisa ett så lågt skattemässigt resultat som möjligt. Det inverkar negativt på redovisningens kvalitet.Med hänsyn till problematiken som en nära koppling mellan redovisning och beskattning innebär, kom det i september 2008 ett förslag om att sambandet bör avskaffas.Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om vilka konsekvenser ett avskaffande av sambandet mellan redovisning och beskattning kan få. Syftet är även att visa hur Skatteverkets kontroll av företagens beräknade skattemässiga resultat påverkas, samt vilka effekter en frikoppling kan få för revisorernas granskning av de finansiella rapporterna.För att besvara forskningsfrågorna har en empirisk studie med fem respondenter genomförts. Tre av respondenterna representerar revisionsbyråer. Syftet är att bidra med information om hur revisionsbyråns arbetssätt kan påverkas vid en frikoppling. Två av respondenterna representerar Skatteverket. Syftet är att ge en bild av hur Skatteverket påverkas vid en frikoppling.Studien visar att ett avskaffande av sambandet ger upphov till negativa konsekvenser på kort sikt. Under en övergångsperiod kommer bland annat rättsläget vara osäkert. De positiva konsekvenserna visar sig främst på lång sikt. Det går dock att diskutera hur värdefulla de långsiktiga konsekvenserna är. Slutsatsen är att det i dagsläget går att ifrågasätta den praktiska nyttan med ett avskaffande. Det är dock inte orimligt att det i framtiden kan krävas att sambandet avskaffas. Förslaget till en frikoppling kan med fördel istället utgöra grunden för en vidare diskussion, vilket slutligen kan leda till att ett avskaffande av sambandet kan genomföras, följt av ett minimum negativa konsekvenser.

Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som ärsammankopplat på flera olika sätt. Det råder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna där det råder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre områden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett ämnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvåutredningar för att undersöka sambandets dåvarande form. I dagsläget håller en statligutredning på att undersöka i vilken utsträckning sambandet bör finnas kvar och utifrån det härkomma med lagförslag på nya skatteregler. Utredningen beräknas vara klar den 30 juni 2008.Det finns både fördelar och nackdelar med ett samband som får kvalitativa effekter påårsredovisningar.Uppsatsen avser att besvara hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning kommeratt påverka kvaliteten i årsredovisningar.Uppsatsen har arbetats fram genom ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har samlat inteoretiskt material genom litteratur, tidigare utredningar samt artiklar. Det empiriskamaterialet har genomförts med en kvalitativ ansats som har bestått av intervjuer med kunnigarespondenter inom vårt valda ämnesområde.Våra slutsatser är att kvaliteten påverkas olika beroende på om det är stora eller små företag.En frikoppling skulle medföra positiva effekter på kvaliteten hos stora företag då det är viktigtmed en pålitlig redovisning, som inte är vinklad, för att tillgodose de olika intressenterna somhar ett behov av få en korrekt bild av företaget. För de små företagen är en frikopplingfortfarande att föredra med hänsyn till den administrativa bördan vid separata bokslut. / Uppsatsnivå: C

<p>The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled.</p><p>The authors’ aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditor´s work.</p><p>A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor’s works could be affected. The aim of the interviews is not to give a general assessment of the type of business as a whole, rather to give the study important opinions.</p><p>A decoupling is a current issue since Sweden is under an international pressure of doing so. This study will show that the auditors’ work will be affected by a decoupling. Their work will however be affected differently depending on the companies, i.e. the auditor’s clients’, size.</p>

The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled. The authors’ aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditor´s work. A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor’s works could be affected. The aim of the interviews is not to give a general assessment of the type of business as a whole, rather to give the study important opinions. A decoupling is a current issue since Sweden is under an international pressure of doing so. This study will show that the auditors’ work will be affected by a decoupling. Their work will however be affected differently depending on the companies, i.e. the auditor’s clients’, size.

Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning – Införandet av verkligt värde och dess påverkan på dubbelbeskattningen Lärosäte: Mälardalens högskola Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprätthållas vid införandet av verkligt värde i företagens redovisning? 2. I och med upprätthållandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt värde, hur kan: a) den administrativa bördan förhindras att öka? b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrån detta? 3. Varför har inte ett enat beslut gällande sambandet mellan redovisning och beskattning kunnat tas? Syfte: Syftet med denna studie är att ge en överblick över problematiken som uppkommer med upprätthållande av dubbelbeskattningen vid införande av verkligt värde då ett samband mellan redovisning och beskattning råder, samt hur detta påverkar den administrativa bördan och hindrar utvecklingen av redovisningens kvalitet. Vidare är syftet att undersöka varför en lagändring ännu inte har skett som tillåter redovisning till verkligt värde. Metod: Uppsatsen är en deduktiv studie som har utförts genom att primärdata har samlats in via kvalitativa intervjuer med fyra olika personer som är insatta i ämnet. Sekundärdata har insamlats från böcker, vetenskapliga artiklar samt från SOU 2008:80. Analysens struktur har utgått från de intervjufrågor som ställts till intervjupersonerna och slutsatser har sedan dragits utifrån de problemformuleringar som uppsatsen grundats på. Slutsats: Dubbelbeskattningen kommer att kunna lösas oavsett om det föreligger ett samband eller inte. För att den administrativa bördan ska hållas nere är det bäst med ett samband. Dock för att redovisningens kvalitet ska kunna utvecklas är det bäst med en frikoppling. En prioritering mellan dessa måste ske. Oenighet råder kring vilket alternativ som är det bästa, varför inte ett enat beslut kunnat tas. Nyckelord: Administrativ börda, beskattning, dubbelbeskattning, frikoppling, redovisning, redovisningens kvalitet, Sverige, SOU 2008:80

Icke-monetära belöningar har på senare tid uppmärksammats mer och mer och börjat användas av företag i allt större utsträckning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur just icke-monetära belöningar upplevs av anställda och effekten de har på motivation. Är ökningen av icke-monetära belöningar verkligen berättigad? Tidigare studier har ofta kommit fram till att icke-monetära belöningar har en positiv påverkan på motivation men inte varför de har det och det är här vår studie har sitt bidrag. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer på en bank som i princip endast använder icke-monetära belöningar. För att ha en god grund att diskutera fallstudiens resultat, har tre teorier använts; teorin om frikoppling, Maslows behovstrappa samt Herzbergs tvåfaktorteori. Med hjälp av teorin om frikoppling har en diskussion förts kring den frikoppling som setts mellan de olika hierarkiska nivåerna. Motivationsteorierna har gett sitt bidrag i att stödja inre och yttre motivationskrafter. Både Maslow och Herzberg förespråkar vikten av icke-monetära belöningar men att de först uppskattas då grundläggande behov är uppfyllda. I intervjuerna nämndes ofta monetära belöningar i ett första skede som bra motivationsfaktorer men vidare sågs den betydelse de icke-monetära belöningarna verkligen har. Studien har bekräftat innebörden av icke-monetära belöningar där främst utvecklingsmöjligheter uppskattas. Varför dessa icke-monetära belöningarna fungerar är för att de kan bidra till att skapa en kultur som på ett indirekt sätt motiverar de anställda. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att en god företagskultur där det exempelvis erbjuds goda utvecklingsmöjligheter, olika förmåner och en semla på semmeldagen skapar en trivsel vilket leder till att de anställda motiveras i det långa loppet och blir lojala till sina arbetsgivare. / Recently non-monetary rewards have been receiving more and more attention which have led to an increase in the usage of them by multiple companies. The purpose of this paper is therefore to investigate how non-monetary rewards are perceived by the employees and consequently how it affects the motivation of the employees. Is the increase justified or is it only a trend passing by? Prior research has identified that non-monetary rewards have a positive effect on the motivation of the employees. Why it has a positive effect is, however, uncertain and that is how our study will contribute to the field of study. The study was conducted through a series of qualitative semi-structured interviews on a single bank which basically only use non-monetary rewards. In order to be able to discuss the result of the case study, three theories have been used, decoupling theory, Maslow’s hierarchy of needs and Herzberg’s two-factor theory. By using the decoupling theory, a discussion about decoupling between the different levels of hierarchy has been held. Both motivation theories used in the study have contributed with support to both the internal and external forces of motivation. Maslow and Herzberg both describe the importance of non-monetary rewards and how they only can be fully appreciated once the basic needs are fulfilled. Monetary rewards were often mentioned in the beginning of the interviews as important first motivating factors but later in (in the interviews) the meaning of non-monetary rewards was emphasized. The study has also confirmed the appreciation of non-monetary rewards and especially developing opportunities within the company. A reason why these non-monetary rewards work in practice are because they can create a culture that indirectly motivate the employees. Based on the result of the study a conclusion can be made. By creating a good corporate culture that promote developing opportunities, benefits and by offering a Swedish cream bun on a special day, it results in a well-being which eventually leads to motivated and long-term committed employees.

No description available.

Sammanfattning/Abstract Lindberg, Nina &amp; Otteby Eriksson, Louise. (2022). Specialpedagogens (icke) roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Utifrån några specialpedagogers och rektorers tankar kring specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet syftar studien till att bidra med kunskaper kring specialpedagogers nuvarande och möjliga roll och funktion i arbetet med kvalitetsutveckling. Ett annat viktigt kunskapsbidrag som framkommit ur undersökningen är hur specialpedagogisk kompetens kan bli ett naturligt bidrag i det systematiska kvalitetsarbetet.   Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap kring systematiskt kvalitetsarbete genom att analysera specialpedagogers och rektorers beskrivningar kring specialpedagogens olika roller och funktioner i det systematiska kvalitetsarbetet. För att kunna hitta förklaringar till den funktion det systematiska kvalitetsarbetet får i verksamheterna anses det föreligga ett behov av att undersöka detta utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.  Utifrån undersökningens syfte framträder följande frågeställningar: 1.     Hur kan systematiskt kvalitetsarbete förstås utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv?  2.     Hur beskriver specialpedagogen sitt nuvarande deltagande, samt sitt önskvärda deltagande i systematiskt kvalitetsarbete? 3.     Hur beskriver rektorer specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet?   Teori Det systemteoretiska perspektivet användes som teoretisk ram för att förstå och tolka undersökningens resultat. En förståelsebaserad syn på organisationsutveckling och New Public Management användes som eventuella förklaringsmodeller till resultaten.  Metod Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats där frågeformulär med öppna frågor använts i insamlandet av data. Den teoretiska delen av arbete har använts för att tolka och analysera informanternas svar. Resultat Undersökningens resultat visar att rektorer i stor utsträckning påverkar den roll som specialpedagogen får i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogernas svar antyder att rektorers brist på förståelse för den specialpedagogiska kompetensen begränsar deras delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten visar att specialpedagoger deltar i det systematiska kvalitetsarbete på organisationsnivå och att deras deltagande är av åtgärdande karaktär. Vidare belyser specialpedagogerna att deras deltagande kan se annorlunda ut om de haft ett större inflytande över sin roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Då hade arbetet skett i nära samarbete med annan skolpersonal och på så sätt hamnat på gruppnivå och haft en främjande och förebyggande karaktär.    Specialpedagogiska implikationer En god förståelse för specialpedagogens uppdrag från rektor är en förutsättning för att specialpedagogens kompetens tas tillvara på i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att ta vara på specialpedagogens kunskaper inom organisationsutveckling, ledarskaps- och kommunikativ kompetens kan effekten av det systematiska kvalitetsarbetet få en reell påverkan på utvecklingen av verksamhetens kvalitet.