<p>I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.</p><p>Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat. För att fullt ut kunna införa rättvisande bild krävs en tydligare definition av begreppet från EU.</p>

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen. Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat. För att fullt ut kunna införa rättvisande bild krävs en tydligare definition av begreppet från EU.

Bakgrund: En uppmärksammad debatt om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar ligger som grund för denna studie. I samband med den tvingande övergången för Sveriges företag att tillämpa K-regelverken i redovisningen, uppstod oklarheter kring rätten att tillämpa avskrivningsmetoden. Problemet är ursprungligen en tolkningsfråga, eftersom ÅRL tillsammans med K-regelverken kan tolkas och uppfattas på olika sätt. 28 april 2014, fattade BFN ett beslut att förbjuda den progressiva avskrivningsmetoden vid tillämpning av K2. Syfte: Studiens syfte var att undersöka involverade parters uppfattningar och åsikter kring avskrivningsmetoden i bostadsrättsföreningar. Med involverade parter menas revisorer, byggföretag, bostadsrättsorganisationer samt bostadsrättsföreningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes med informanter vid deras respektive arbetsplats, och två intervjuer via mailkontakt. Slutsats: Av intervjuerna framkom hur de olika aktörerna uppfattade avskrivningsmetoden. Genom att reflektera kring informanternas uppfattningar kunde vi se hur informanterna huvudsakligen instämde med varandra, men kring några frågor inte var eniga. Enligt vår uppfattning är den viktigaste slutsatsen med studien, att frågan är komplex genom att enstaka parametrar som avskrivningsmetod, inte kan isoleras från andra påverkande faktorer i en bostadsrättsförenings ekonomi. Problemet bör istället ses ur ett helhetsperspektiv, vilket innebär att hänsyn även måste tas till bostadsrättsföreningars amorteringar, kassaflöde och underhållsplan.

Det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning i Sverige. Sambandet ärgrundläggande i inkomstslaget näringsverksamhet eftersom resultatet ligger till grund för denskattemässiga inkomstberäkningen. Avsättningar är ett exempel på ett redovisningsområde därdet finns flera frågeställningar kopplade vid beskattningen och har blivit uppmärksammat irättspraxis, doktriner samt i viss utsträckning lagstiftningen. I en skatteprocess är det denskatteskyldige som har bevisbörda när det kommer till avdrag, vilket innebär att denskatteskyldige skall visa att denne med stor sannolikhet har följt god redovisningssed vid enavsättning. Den problematik som finns kring ett starkt samband mellan redovisning ochbeskattning har sin grund i de olika syftena hos de två regelverken. Skatteverket kan inteifrågasätta bolagets redovisning endast utifrån sitt egna synsätt, utan måste visa att bolagetsredovisning inte är i överensstämmelse med god redovisningssed. Eftersom det finns flera frågorpå redovisningsområdet som är oreglerade, kan det ofta leda till att fler än en lösning ärgodtagbar.Syftet är att utifrån rättsfall bidra till en djupare förståelse för vilka argument som väger tyngstför att bedöma vad som är god redovisningssed gällande avsättningar och därmed för att uppfyllade krav som ställs på ett bolag för att vara berättigad att redovisa en avsättning.Uppsatsen har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsmetod där dethar skett en tolkning av det insamlade materialet kring god redovisningssed och avsättningar. Vihar endast använt oss av sekundärdata bestående av relevant litteratur, regelverk samt rättsfall.Urvalet av rättsfallen har gått till genom att endast välja de rättsfall där god redovisningssed harvarit avgörande för att göra en avsättning. Utgångspunkten har varit en abduktiv arbetsmetod dåvi hela tiden pendlat mellan vår referensram och vår empiri, bestående av rättsfall, för att se hurgod redovisningssed har fastställts gällande avsättningar.Argumentationsanalysen betonar vikten av att de olika parternas argument visar på en höghållbarhet och relevans i förhållande till den angivna tesen. De grundlägganderedovisningsprinciperna har i vissa fall varit avgörande för att ett bolag skall få göra en avsättningdå de utgjort starka argument för att stärka eller försvaga den angivna tesen. Skatteverket ställerstora krav på bolagen där grundförutsättningen för att en avsättning skall godkännas, är att deuppfyller de krav som finns i RR 16 för att redovisa en avsättning. Det måste alltså finnas etttillfredställande underlag för avsättningen vid bokslutet. Det är viktigt med minimering avsubjektiviteten i bedömningarna och framförallt utnyttja tidigare erfarenheter av liknandetransaktioner. BFN tillmäts stor betydelse i rättspraxis där den parts argument som bästöverensstämmer med BFN:s yttrande, är oftast hänförligt till god redovisningssed.

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att många frågor inom redovisningen är obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och därför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebär att det finns särskilda skatterättsliga regler där redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar både balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen där skatteeffekterna elimineras såsom de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel på sambandets effekter är värdering av pågående arbeten där juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att välja mellan dessa två metoder för redovisning av en transaktion väljer företagenofta den metod som är mer förmånlig från ett skatteperspektiv, vilket sedan får genomslag iredovisningen. Från en samordningssynpunkt är detta problematiskt då innehållet i dejuridiska personerna måste justeras till de regler som finns vid upprättande avkoncernredovisningen.Syfte: Här vill vi få en förståelse av den företeelsen som uppstår inom det formella sambandetoch dess betydelse på redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebära.Metod: Vi har utgått ifrån en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vår teoretiska start har vi använt oss gällande regler och normer angåendesambandet mellan beskattning och redovisning för upprättandet av års- ochkoncernredovisningen. Den empiriska delen består av kvalitativa intervjuer med revisorer ochrättsfall som beskriver problematiken inom pågående arbeten och räkenskapsenligaavskrivningar p.g.a. det formella sambandet.Slutsatser: Avskaffandet av det formella sambandet är mycket komplicerat bl.a. för attnormgivarnas syfte att förenkla för de mindre bolagen. En gradvis avskaffande är nogoundviklig med tanke på den internationella redovisningen samt den utveckling av godredovisningssed som eftersträvas av lagstiftaren. / Uppsatsnivå: C

Avsättningar är ett område inom redovisning som sedan en lång tid tillbaka harbehandlats i flertalet rättsfall. I den svenska redovisningslagstiftningen har regleringenav avsättningar inte funnits länge utan tillkom inte förrän under slutet av 1990-talet.Avsättningar har dock utförts i företagen långt innan denna reglering tillkom.Utgångspunkten för att bedöma om en avsättning var korrekt när det saknadesreglering var om den var förenlig med god redovisningssed där tidigare praxis hade enavgörande roll. Det är även en av utgångspunkterna idag men med skillnaden att detfinns detaljerad reglering som skall följas. Definitionen av en avsättning ges i RR 16som en skuld som är oviss till belopp eller tidpunkt.Syftet med vår studie var att undersöka hur argumentationen kring godredovisningssed har förändrats gällande rättsfall som berör avsättningar under 1980-talet samt 2000-talet. För att uppfylla studiens syfte har vi studerat sex referatmål, trefrån respektive årtionde, hämtade från Regeringsrättens årsbok. Ifrån dessa har visedan plockat fram de framförda argumenten som har legat till grund förRegeringsrättens slutliga dom. Dessa argument har sedan framställts i enargumentationsanalys där varje argument har diskuterats var för sig. Vi har dådiskuterat vilken hållbarhet samt relevans som respektive argument har. Därefter harvi studerat vilka argument som haft störst vikt i de olika instanserna men med fokuspå Regeringsrätten.Utifrån vår argumentationsanalys besvarade vi vår forskningsfråga och kom fram tillföljande resultat. Vi har inte identifierat någon stor skillnad årtalen emellan utanRegeringsrättens domskäl har baseras på en argumentation som vi anser har en visslikhet med varandra. Det som vi tydligt kunde se var att argumentationen under 2000-talet var mer utförlig och detaljerad än den från 1980-talet. Vi anser att en orsak kanvara att det just under 2000-talet fanns mer reglering medan det under 1980-talet intefanns lika många lagar att hämta stöd ifrån.

<p>Bakgrund och problemformulering: Begreppet rättvisande bild har sedan införande i svensk lagstiftning varit svårt att definiera. En anledning till detta är att Sverige tillhör den kontinentala redovisningstraditionen medans begreppets hemland, Storbritannien, tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen. USA använder sig av samma redovisningstradition som Storbritannien och har en liten annorlunda definition av begreppet än vad vi har i Sverige. Här i Sverige krockar även begreppet rättvisande bild med det gamla begreppet god redovisningssed. Detta har lett till funderingar och följande forskningsfrågor:  Hur kan begreppet rättvisande bild definieras enligt enhetsteorin respektive ägarteorin? Syftet med denna fråga är att få en förståelse för varför det är svårt att definiera begreppet.  Kan redovisningsskillnader mellan länderna förklaras utifrån rättvisande bild? Syftet med denna fråga är att kunna tydligare se skillnader mellan USA och Sverige vad gäller rättvisande bild.  Vad är begreppsskillnaden mellan rättvisande bild och god redovisningssed? Syftet med denna fråga är att ifrågasätta om verkligen dessa två begrepp behövs eller om man skulle kunna ta bort en ur lagstiftningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kontextuell tolkning av rättvisande bild. Principer och värderingar formar uttrycket rättvisande bild och ligger till grund för det. Dessa ska jag ta upp för att få fram en större förståelse i vad som ligger till grund i konstitution av rättvisande bild. Lagtexten går bara ytligt in på vad rättvisande bild innebär. Detta ska nu undersökas. Läsaren ska även få en insikt i skillnader mellan Sverige och USA vad gäller rättvisande bild och vad som kan vara relevant referenspunkt när det kommer till detta begrepp. Metod: Studien består av en litteraturstudie med ett hermeneutiskt tolkningssätt. Genom att tolka olika texter önskar jag få fram en ökad förståelse för vad begreppet rättvisande bild innebär. Studien använder sig utav lagtext, forskningsrapporter, läroböcker samt artiklar för att få en så bred och objektiv bild som möjligt av begreppet. Rättvisande bild är ett levande begrepp som rekonstrueras och dekonstrueras hela tiden i samhället och har därmed fått olika betydelser, vilket jag fördjupar mig i några av dessa i studien. Resultat: Genom studiens gång har det visat sig att begreppet rättvisande bild kan definieras som att om man följer riktlinjer och principer inom enhetsteorin eller ägarteorin, beroende på vilken teori man använder, så får man en rättvisande bild. Årsredovisningens resultat måste vara lika sann som fair, vilket inte alltid är så lätt. I USA är fair value och present fairly tydligare förklarat än rättvisande bild i Sverige, vilket kan sägas bero på att både USA och Storbritannien har samma redovisningstradition. Fair value är en utvecklad variant av marknadsperspektivet av rättvisande bild medans present fairly är en utvecklad variant av det etiska perspektivet av begreppet. Teoretiska skillnader mellan begreppet rättvisande bild och god redovisningssed finns, men enligt tidigare studier verkar det inte finnas någon praktisk sådan. Detta leder till slutsatsen att om något av begreppet ska tas bort så blir det rättvisande bild, då god redovisningssed är befäst inom redovisningen.</p>

Bakgrund och problemformulering: Begreppet rättvisande bild har sedan införande i svensk lagstiftning varit svårt att definiera. En anledning till detta är att Sverige tillhör den kontinentala redovisningstraditionen medans begreppets hemland, Storbritannien, tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen. USA använder sig av samma redovisningstradition som Storbritannien och har en liten annorlunda definition av begreppet än vad vi har i Sverige. Här i Sverige krockar även begreppet rättvisande bild med det gamla begreppet god redovisningssed. Detta har lett till funderingar och följande forskningsfrågor:  Hur kan begreppet rättvisande bild definieras enligt enhetsteorin respektive ägarteorin? Syftet med denna fråga är att få en förståelse för varför det är svårt att definiera begreppet.  Kan redovisningsskillnader mellan länderna förklaras utifrån rättvisande bild? Syftet med denna fråga är att kunna tydligare se skillnader mellan USA och Sverige vad gäller rättvisande bild.  Vad är begreppsskillnaden mellan rättvisande bild och god redovisningssed? Syftet med denna fråga är att ifrågasätta om verkligen dessa två begrepp behövs eller om man skulle kunna ta bort en ur lagstiftningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kontextuell tolkning av rättvisande bild. Principer och värderingar formar uttrycket rättvisande bild och ligger till grund för det. Dessa ska jag ta upp för att få fram en större förståelse i vad som ligger till grund i konstitution av rättvisande bild. Lagtexten går bara ytligt in på vad rättvisande bild innebär. Detta ska nu undersökas. Läsaren ska även få en insikt i skillnader mellan Sverige och USA vad gäller rättvisande bild och vad som kan vara relevant referenspunkt när det kommer till detta begrepp. Metod: Studien består av en litteraturstudie med ett hermeneutiskt tolkningssätt. Genom att tolka olika texter önskar jag få fram en ökad förståelse för vad begreppet rättvisande bild innebär. Studien använder sig utav lagtext, forskningsrapporter, läroböcker samt artiklar för att få en så bred och objektiv bild som möjligt av begreppet. Rättvisande bild är ett levande begrepp som rekonstrueras och dekonstrueras hela tiden i samhället och har därmed fått olika betydelser, vilket jag fördjupar mig i några av dessa i studien. Resultat: Genom studiens gång har det visat sig att begreppet rättvisande bild kan definieras som att om man följer riktlinjer och principer inom enhetsteorin eller ägarteorin, beroende på vilken teori man använder, så får man en rättvisande bild. Årsredovisningens resultat måste vara lika sann som fair, vilket inte alltid är så lätt. I USA är fair value och present fairly tydligare förklarat än rättvisande bild i Sverige, vilket kan sägas bero på att både USA och Storbritannien har samma redovisningstradition. Fair value är en utvecklad variant av marknadsperspektivet av rättvisande bild medans present fairly är en utvecklad variant av det etiska perspektivet av begreppet. Teoretiska skillnader mellan begreppet rättvisande bild och god redovisningssed finns, men enligt tidigare studier verkar det inte finnas någon praktisk sådan. Detta leder till slutsatsen att om något av begreppet ska tas bort så blir det rättvisande bild, då god redovisningssed är befäst inom redovisningen.

Datum: 29 maj, 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, ESTMälardalens Högskola Författare: Lezan Abdlwafa, Anita Balci &amp; Awat Safari Titel: Bokföringsbrott – Ett resultat av oaktsamhet i bokföring? Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Bokföringsbrott, oaktsamhet, bokföringsskyldighet, god redovisningssed, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, konkursförvaltare Frågeställning: På vilket sätt leder näringsidkarens oaktsamhet i bokföring till bokföringsbrott? Vilka faktorer bidrar till detta? Syfte: Att undersöka hur näringsidkarens oaktsamhet i bokföringen kan vara en av orsakerna till bokföringsbrott. Metod: För att uppnå syftet så använde vi oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av ämnet. Vi inhämtade vårt material till referensramen från litteratur samt lagar såsom bokföringslagen, årsredovisningslagen och brottsbalken. Material till empirin var hämtad från tre intervjuer med personer som besitter relevant kunskap, en skattebrottsutredare, en konkursförvaltare och en åklagare. Slutsats: Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att oaktsamhet i bokföring är en orsak till bokföringsbrott, främst i mindre företag som inte har resurser till att upprätta bokföring på ett sätt som ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.

Sammanfattning Datum: 31 Maj 2023. Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi. Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet. Författare: Reem Ahmad, Aya Ghassan Allahham and Zomorud Alobaidi.                                                 Titel:  Sambandet mellan redovisning och beskattning- En kvalitativ studie av 12 intervjuer Handledare: Leanne, Johnstone. Nyckelbegrepp: Skatteflykt, god redovisningssed, legitimitet, frikoppling och transparens. Forskningsfråga: 1-Hur påverkar externa faktorer sambandet mellan redovisning- beskattning och god redovisningssed? Syftet: Syftet med studien är att undersöka relevansen av kopplingen eller frikopplingen mellan redovisning och beskattning, hur förändrade skatteregler beror på god redovisningssed, och att undersöka sambandets inverkan på förbättringar av redovisningsstandarderna. Därför utformades en konkret frågeställning, som ledde till en intressant undersökningsfråga. Metod: Utgår studien utifrån en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna omfattar Redovisningsekonomer, redovisningskonsulter, auktoriserade revisorer och redovisningsassistenter. Slutsats: Slutsatsen visar att koppling mellan redovisning och beskattning är mer fördelaktig än frikoppling. Där bidrar externa faktorer att visa kopplingens förmåga att hantera ekonomiska fenomen och stärker företagets förmåga gällande problemhantering på ett optimalt sätt. / Abstract  Date: 31 Maj 2023. Level: Bachelor thesis. Institution: School of Business, Society and Engineering, Malardalens University  Authors: Reem Ahmad (960124), Aya Ghassan Allahham ( 920521) and Zomorud Alobaidi (940806).  Title: The relationship between accounting and taxation- A qualitative study of 12 interviews Tutor: Leanne, Johnstone. Keywords: Tax evasion, good accounting practice, legitimacy, decoupling and transparency. Research question: 1-How do external factors affect the relationship between accounting and taxation and good accounting practice? Purpose: The aim of the study is to investigate the relevance of the connection or disconnection between accounting and taxation, how changed tax rules depend on good accounting practice, and to investigate the impact of the connection on improvements in accounting standards. Therefore, a concrete question was formulated, which led to an interesting research question. Method:  The study is based on a qualitative method, where semistructured interviews were conducted. The respondents include accountants, accounting consultants, authorized auditors and accounting assistants. Conclusion:  The conclusion is the connection between accounting and taxation is more beneficial than decoupling. External factors help to determine the connection's ability to handle economic phenomena and strengthen the company's ability regarding problem solving in an optimal way.