<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2007</p>

For decades the question regarding foreign aid’s effectiveness has been disputed. The ongoing debate concerning whether foreign aid yields or prevents economic growth has been discussed by different scholars, though with dissimilar outcomes. Foreign aid is often criticized for creating destruction rather than stimulating developing countries economic growth, though the fundamentals for aid is to create opportunities for developing countries to evolve and gain better socio-economic structures. Different forms of aid are supposed to create different outcomes, i.e. short- and medium-term aid ought to stimulate the country while long-term aid such as infrastructure and education should create growth for the recipient country. The problem of aid is mostly corruption, corrupted regimes hinders the natural development for aid that is to say it hampers the positive outcome aid can produce. So, does foreign aid have a positive impact on recipient countries growth? The aim of this study is to acknowledge the importance of foreign aid. In order to analyse whether foreign aid results in economic growth for developing countries in Sub-Saharan Africa, a crosssection regression analysis has been conducted. To sum up the results of this study foreign aid doesn’t have a significant effect on economic growth in the region Sub-Saharan Africa although other variables such as education and foreign direct investment has a significant effect on growth.

Föreliggande uppsats undersöker effekten av ojämlikhet i inkomstfördelning på ekonomisk tillväxt med hjälp av sekundär data på nationell nivå i de 34 OECD-länderna under tidsperioden 2000-2010. Effekten studeras i en multipel regressionsanalys där ojämlikhet i inkomstfördelning är en av de inkluderade förklarings-/kontrollvariablerna i en korrekt specificerad tvärsnitts-tillväxtmodell. Gini koefficienten är studiens huvudsakliga mått på ojämlikhet i inkomstfördelning; därtill analyseras även mått på ojämlikhet i botten- och toppändan av inkomstfördelningen. Resultatet från vår studie indikerar ett negativt och mestadels av tiden signifikant samband mellan ojämlikhet i inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt mätt med Gini koefficienten. Vid en gemensam analys av samtliga ojämlikhetsmått kvarstår det negativa och signifikanta sambandet mätt med Gini koefficienten; vi finner dock att ojämlikhet i toppändan av inkomstfördelningen är positivt och signifikant associerad med den genomsnittliga tillväxttakten i real BNP per capita, medan ojämlikhet i bottenändan av inkomstfördelningen – om än positivt relaterad till följande års tillväxttakt per capita - tappar all sin signifikans.

Purpose: The purpose of this thesis is to study the causal relationship between bank sector development and economic growth in four Nordic countries (Sweden, Finland, Denmark and Norway). Method: Our thesis is based on a quantitative method. The study consists of a compilation and analysis of key financial indicators that represent economic growth and bank sector development. A Granger causality test has been conducted on the time series in order to measure the causal link between economic growth and bank sector development. Theoretical framework: The study is based on the theory of endogenous growth and the causal relationship between bank sector development and economic growth also known as the demand following and supply leading hypothesis.  Results: The results of the four countries are ambiguous. Except for Denmark, that follows the supply leading hypothesis, the remaining countries do not show a unanimous result.

Several scholars have highlighted that energy consumption in general and consumption of renewable energy in particular may be a potential driver of economic growth. In this paper we examine the relationship between renewable energy production and economic activity in Canada, between May 1966 to December 2015, and in the U.S., between January 1973 to December 2015. By applying quantile causality, we take a nonlinear approach considering all quantiles of the distribution, analysing monthly data containing renewable energy production and Industrial Production Index. We find evidence of a nonlinear relationship in both Canada and the U.S., indicating that widely used linear models fail to describe important aspects of the renewable energy-economic growth nexus. The main Canadian results imply a unidirectional relationship from Industrial Production Index to renewable production in most quantiles of the distribution which supports the Conservation hypothesis. However, we also find weak evidence of a bi-directional relationship, which supports the Feedback hypothesis, for the lower and higher quantiles. This may indicate the renewable energy drives economic growth for some market conditions in Canada. For the U.S. we find evidence of a weak and negative feedback relationship between renewable energy and industrial production, indicating an inefficient production of renewable energy which not is well integrated in the overall energy system. Based on theory concerning the potential benefits of renewable energy, the minor role of renewable energy production in Canada and the U.S. could be a result of institutional barriers and absence of supporting infrastructure. Both countries need policies directed to overcome these barriers in order to benefit from the potential of renewable energy. / Tidigare studier har indikerat att energi generellt främjar ekonomisk tillväxt, förnybar energi i synnerhet. I den här uppsatsen undersöker vi sambandet mellan förnybar energi och ekonomisk aktivitet mellan maj 1966 till december 2015 i Kanada, och mellan januari 1973 till december 2015 i USA. Vi använder oss av månadsdata för produktionen av förnybar energi och industriell produktion. Genom att tillämpa Granger kausalitet i kvantiler kunde vi identifiera ickelinjära samband och analysera sambanden över hela distributionen. Våra resultat indikerar att sambandet mellan förnybar energi och industriell produktion förändras vid olika marknadslägen i båda länderna. Detta innebär att de linjära modeller som normalt använts i liknande studier missar viktiga aspekter av dessa samband. Våra modeller för Kanada implicerar i huvudsak att förändringar i industriell produktion leder förändringar i produktionen av förnybar energi, men vi fann även att förändringar i produktionen av förnybar energi påverkar industriell produktion i vissa kvantiler. Våra modeller för USA visar på ett svagt och negativt samband mellan förnybar energi och industriell produktion vilket kan tyda på att produktionen av förnybar energi i USA är ineffektiv och dåligt integrerad i det övergripande energisystemet. Utifrån att produktionen av förnybar energi har många teoretiska fördelar skulle dess begränsade roll i Kanada och USA kunna bero på institutionella barriärer och avsaknad av välanpassad infrastruktur. Om förnybar energi ska bli en drivande faktor för ekonomisk tillväxt i de studerade länderna krävs därför policys som stödjer en sådan utveckling.

No description available.

Economic growth from a globalisation point of view is seen as being impacted to a large extent by two phenomena – foreign direct investments (FDI) and trade. FDI brings many positive spillovers such as technological progress and increases in human capital. Trade can help improve the efficiency of production allocation in which the comparative advantage lies. According to David Nellor (2008) parts of sub-Saharan Africa today experience growth rates similar to those of the first five founding members of ASEAN in the beginning of the 1980’s: Singapore, Thailand, the Philippines, Malaysia and Indonesia. The purpose of this bachelor thesis is to analyse the role of FDI and trade openness in promoting economic growth in Africa and Asia. The contrast in how FDI and openness to trade affect growth rates in these regions in particular is something that has been left out from previous studies. It may give a hint of what factor(s) are important for Africa and Asia to focus on in order to stimulate economic growth. The effects of FDI and trade openness on economic growth are empirically tested using data on a sample of 82 countries in Africa and Asia over the years of 1999-2006. Regressions are conducted using the total sample as well as the regions separately to show on differences of the importance and effects of the explanatory variables in each of the two regions. The regression results most often indicate a positive relationship between FDI, trade and their combined effect on economic growth. Despite this the results are weaker than expected and in general insignificant. A possible explanation for the unexpected results may be due to additional forces driving economic growth such as macroeconomic stability, human capital, taxes and inflation all of which have been left out from the estimated model. / Ekonomisk tillväxt påverkas ur ett globaliseringsperspektiv, av två fenomen: utländska direktinvesteringar och handel. Utländska direktinvesteringar medför många positiva tillskott, som tekniska framsteg och högre nivåer av humankapital. Handel gör länder mer effektiva, då de kan fokusera sin produktion på varor där de har komparativa fördelar. Enligt David Nellor (2008) kan delar av tillväxtnivåer i sub-Sahara jämföras med grundarna av ASEAN:s under tidigt 1980-tal: Singapore, Thailand, Filippinerna, Malaysia och Indonesien. Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera utländska direktinvestingar och frihandels roll för att gynna ekonomisk tillväxt i Afrika och Asien. Effekten av utländska direktinvesteringar och frihandel på tillväxtnivåer i dessa två regioner är något som utelämnats i tidigare studier. Resultaten kan indikera vilken eller vilka faktor(er) är viktiga för att stimulera ekonomisk tillväxt i Afrika och Asien. Uppsatsen fokuserar på 82 länder i Afrika och Asien under åren 1999-2006. Analysen är genomförd på afrikanska och asiatiska länder tillsammans, men också för kontinentalspecifika effekter. Resultaten visar i hög grad positiva samband mellan utländska direktinvesteringar, frihandel och dess kombinerade effekt på ekonomisk tillväxt. Resultaten är svagare än förväntat och en möjlig förklaring kan vara de komplexa samband av krafter som driver ekonomisk tillväxt, till exempel makroekonomisk stabilitet, humankapital, skatter och inflation som är utelämnande från den estimerade modellen.

Previous studies raise debates on which factors significantly affect the economic growth in different countries in Sub-Saharan Africa. Therefore, the purpose of our study is to examine and analyze how the selected macroeconomic factors can have different effects on economic growth in Sub-Saharan Africa. To concretize this, a panel data and regression analysis have been applied to 36 countries in Sub-Saharan Africa during the period of 2006-2019. The thesis is composed of data over corruption index, foreign direct investment (FDI), GDP per capita growth, population growth, education, economic freedom, and socioeconomic indicators such as political rights. To investigate these factors various macroeconomics theories have been applied, such as the Solow, Romer and Kremerian model, which explains the impact of population growth andeducation on economic growth. Moreover, the Electric Paradigm (OLI), the Institutional theory and some previous studies have been used to explain the effect of corruption, FDI, economic freedom, and political rights on economic growth. A linear regression model was made in the econometric panel data analysis to investigate the selected factors. The result of this study shows that population growth and economic freedom have a significant impact on economic growth. Other factors, however, were statistically nonsignificant.

The purpose of this study has been to investigate and analyze the factors that contribute toeconomic growth in Sub-Saharan Africa. Many previous studies done on my subject havecome to different results, as many factors may have either a positive or a negative effect oneconomic growth. The study has also applied appropriate macroeconomic theories to be ableto draw a connection between economic growth and growth factors. The study consists of a dependent variable which is growth and 7 independent variableswhich are as follows: corruption, education, health, trade, foreign direct investment (FDI),economic freedom, and population growth.In order to be able to explain the study's factors on economic growth, growth theories havebeen applied, i.e. Solow and Romer models as well as Kremerian models that explain theimpact which population growth, education, and health have on economic growth. Inaddition, the electrical paradigm (OLI), and institutional theory have been applied to explainthe effects of FDI, economic freedom, and corruption.The collected data applied in the study is taken from various types of databases, including The World Bank, Transparency International, UNDP, and the Fraser Institute. I will examine20 out of a total of 48 possible countries in Sub-Saharan Africa and the study is limited to athirteen-year time period between the years 2006-2019.In order to investigate how the studied factors affect the economic growth in Sub-Saharan,the study was based on a fixed effect model that is implemented in the econometric analysisof the panel data. The final results of the study demonstrate that economic freedom andcorruption are statistically significant for economic growth in sub-Saharan Africa. In contrast,FDI, health, education, trade, and population growth are all non-significant. / Syftet med denna studie har varit att undersöka samt analysera om de bidragande faktorernabidrar till den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara. I många tidigare studier inom mitt ämnehar man kommit fram till olika resultat, då många faktorer påverkar den ekonomiskatillväxten antingen positivt eller negativt. Studien har även tillämpat relevantamakroekonomiska teorier för att kunna dra ett samband mellan den ekonomiska tillväxtenoch tillväxtfaktorerna. Studien består utav en beroende variabel vilket är tillväxt samt 7 oberoende variabler vilket ärföljande: korruption, utbildning, hälsa, handel, utländska direktinvesteringar (FDI),ekonomisk frihet och befolkningstillväxt.För att kunna förklara de studerade faktorerna på den ekonomiska tillväxten har mantillämpat tillväxtteorier alltså Solow och Romer-modellen samt Kremerian modellen somförklarar vilken inverkan befolkningstillväxten, utbildning och hälsa har på den ekonomiskatillväxten. Därutöver har det elektriska paradigmet (OLI), institutionella teorin tillämpats föratt kunna förklara effekterna av FDI, ekonomisk frihet samt korruption.Den insamlade data som tillämpas i studien är hämtad från olika typer av databaser blandannat The World bank, Transparency international, UNDP och Fraser Institute. Jag kommeratt undersöka 20 av totalt 48 möjliga länder i Sub-Sahara Afrika och studien är avgränsad tillen tretton års tidsperiod mellan år 2006- 2019.För att kunna undersöka hur de studerade faktorerna påverkar den ekonomiska tillväxten iSub-Sahara har studien utgått från en fasta effekt modell som implementeras i denekonometriska analysen av paneldata. Studiens slutgiltiga resultat påvisar att ekonomiskfrihet och korruption är statistiskt signifikant för den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara.Däremot är FDI, hälsa, utbildning, handel, befolkningstillväxt icke-signifikanta.

The aim of this study is to investigate the relation between venture capital and the number of high growth firms. Previous research has covered the relation at the firmlevel where the positive effect of venture capital on innovation, firm growth and economic growth has been established. However, the research field have been lacking a more aggregated approach. With a fixed effects panel regression with the number of high growth firms as the dependent variable and the amount of venture capital as the key independent variable, this study is conducted at the country-level with a panel of 20 countries. The study yield no significant results except the positive effect of GDP per capita. The conclusion is that the data available today is not ready for this level of aggregation as it captures to much noise with regards to other factors affecting firm growth in a country. Growth in employment might also be an outdated proxy to measure firm growth as today's modern firms are not as dependent on a large number of employees to scale as in the past. / Målet med denna studie är att undersöka relationen mellan riskkapital och snabbväxande företag. Tidigare studier har undersökt relationen på företagsnivå där riskkapitalets positiva effekt på innovation, firmatillväxt och ekonomisk tillväxt har påvisats. Dock har forskningsfältet saknat ett tillvägagångssätt på en mer aggregerad nivå. Med en fixed effects-modell applicerad på paneldata med en beroende variabel bestående av antalet snabbväxande företag och en oberoende variabel bestående av mängden riskkapital, undersöks relationen på landnivå med ett urval av 20 länder. Studien visar inga signifikanta resultat bortsätt från kontrollvariabeln BNP per capita som är positiv och signifikant. Slutsatsen i arbetet är att den data som finns tillgänglig idag inte är mogen för studier på en aggregerad landnivå då brus i form av andra faktorer som påverkar snabbväxande företag i ett land fångas upp. Företagstillväxt mätt i tillväxt i antalet anställda i ett företag kan även vara en föråldrad metod. Dagens moderna företag präglade av affärsmodeller som inte kväver arbetskraft för att skala upp verksamheten på samma sätt som företag traditionellt gjort historiskt.