I denna uppsats testar jag kausalitet mellan marknadsskapande institutioner och tillväxtrelaterade variabler samt omvänt. Detta görs på en panel bestående av 15 länder i Central- och Östeuropa (CEE) under perioden mellan år 1996 och 2019. Metoden bygger på test för Granger-kausalitet i paneldata, SY-GMM med faktoriserade instrument och kvantilregression. Resultaten indikerar svagt på en utbytesrelation men är inte robust och slutsatser är därför att kausalitet ej kan påvisas i någon riktning. AI har använts för att extrahera test för unit root och sätta asterisker på regressionskoefficienterna. / In this thesis I apply methods for panel data analysis in order to test the causal relationship between market engaging instituions and economic growth. The panel consists of data gathered from multiple institutional indices and covers 15 countries in Central and Eastern Europe (CEE) between the years 1996 and 2019. The methods include panel Granger-causality tests, SY-GMM with factorized instruments and panel quantile regression. The findings are inconclusive but suggests a feedback relation between institutional measures and growth related variables. The conclusion however, is that causality can not be indentified in any direction. AI has been used to extract p-values from tests for unit root and to add asterisks to the regression coefficients.

The main objective of this thesis is to find information of how, or if, the selected macroeconomic variables consumer price index, interest rate, exchange rate, industrial production, oil price and money supply have affected the Swedish stock market (OMXafgx) during the time-period 1973-2017. Findings in this research proves that all variables are co-integrated with the Swedish stock market, but only one of the variables selected, industrial production, have a short- and a longrun relationship affecting the Swedish stock market. A negative long run relation is also identified for money supply. / Huvudsyftet med denna uppsats är att finna information om hur, eller om, de utvalda makroekonomiska variablerna konsumentpris index, ränta, växelkurs, industriproduktion, oljepris och penningmängd har någon påverkan på den svenska aktiemarknaden (OMXafgx) från 2973-2017. Resultaten från denna undersökning visar att alla variablerna är samintegrerade med den svenska aktiemarknaden. Dock är det endast industriproduktion som har en kort- och långsiktig relation som påverkar den svenska aktiemarknaden. En negativ långsiktig relation identifieras även för penningmängd.

Bakgrund: Prognoser för den framtida konjunkturutvecklingen är av värde för såväl allmänheten som beslutsfattare i många led. De förlitar sig på olika former av ekonomiska prognoser för att justera sina förväntningar på efterfrågan och prissättning därefter.Forskningen kring transportsektorn som en konjunkturindikator har visat olika resultat beroende på flera faktorer men Tyskland som har en liknande transportsektor som Sverige introducerade nyligen ett nytt konjunktursmått som var baserat på tunga transporter. Syfte: Uppsatsen syftar till att med statistiska metoder undersöka om det finns eventuella samband mellan efterfrågan på transport genom tunga fordon och hela eller delar av den ekonomiska utvecklingen i Sverige som är av sådant slag att olika variabler kopplat till godstransport kan användas för att prognostisera ekonomisk upp- och nedgång. Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har sekundärdata samlats in från OECD samt SCB & Trafa. Variablerna som hämtats är BNP, IPI, transportarbete & nyregistreringar. För att klargöra huruvida variablerna samspelar på kort & lång sikt så testar vi för kointegration och Granger-Kausalitet. Slutsats: Vi finner inga bevis på att transportarbete eller nyregistreringar innehåller värdefull information för att prognosticera framtida konjunkturvärden. Vi finner samband mellan BNP & IPI och nyregistreringar både på kort och lång sikt men tvärtom från vad studien syftade till visar vi att BNP och IPI föregår nyregistreringar i testet för Granger-kausalitet. / Background: Predicting economic growth is valuable for both the general public and decision makers in different parts of society. They rely on different kinds of econometric predictions to adjust their expectations related to price and demand. Studies based around the ability of transportation to predict future values of economic growth has shown differing results depending on various factors but Germany, who has a relatively similar transportation sector as Sweden, has recently implemented a new economic growth measure based on road freight. Aim: Through econometrical methods we aimed to study the relationship between the transportation sector, more specifically the road freight part, and economic growth and study road freights ability to predict future economic growth in Sweden. Completion: To fulfill the aim of the study we collected secondary data from SCB and OECD & Trafa. Our data collection consisted of four variables which was GDP and IPI as economic growth proxies and new registrations for road freight vehicles and road freight per kilometer were chosen as variables for the road freight sector. To understand how road freight could predict future economic growth for both short- and long term we tested for Granger-causality and cointegration. Conclusion: Our study shows no evidence for road freight being a valuable indicator for predicting future economic growth. Relationships were found between GDP & IPI and new registrations on short- and long term but in contradiction to our studies purpose the relationship was found to be from GDP & IPI to new registrations and not the other way around.

This thesis has studied short and long-term dependence structures between European stock markets. Johansen's test for cointegration and Granger's test for non-causality have been applied in order to measure the degree of financial integration in Europe. The cointegration analysis has employed a comparative perspective in which different countries with different institutional adaptation to the economic cooperation within Europe have been considered. The study finds strong support for the existence of cointegration between the Belgian, Norwegian, Swiss and British stock markets in the period after the launch of the euro. This result indicates that financial integration has increased in Europe since no cointegration was identified prior to the introduction of the euro. However, it is more difficult to determine to what extent the European financial cooperation has affected the degree of integration because of the difficulties with isolating formal treaties contribution to the stationary equilibrium. Both the EU and the euro's importance may have affected the integration process, but this thesis finds that this is not the only explanation. Thus, it is more likely that the liberalization of financial markets and the overall integration process best explain the increase in financial integration. The most significant finding is that the cointegrated stock markets in the long-term can be regarded as a regional financial market characterized by similar systematic risk factors. This has implications for both policy-makers who adjust existing policies in Europe and investors looking to allocate portfolios in an efficient manner.

Purpose: The purpose of this thesis is to study the causal relationship between bank sector development and economic growth in four Nordic countries (Sweden, Finland, Denmark and Norway). Method: Our thesis is based on a quantitative method. The study consists of a compilation and analysis of key financial indicators that represent economic growth and bank sector development. A Granger causality test has been conducted on the time series in order to measure the causal link between economic growth and bank sector development. Theoretical framework: The study is based on the theory of endogenous growth and the causal relationship between bank sector development and economic growth also known as the demand following and supply leading hypothesis.  Results: The results of the four countries are ambiguous. Except for Denmark, that follows the supply leading hypothesis, the remaining countries do not show a unanimous result.

Several scholars have highlighted that energy consumption in general and consumption of renewable energy in particular may be a potential driver of economic growth. In this paper we examine the relationship between renewable energy production and economic activity in Canada, between May 1966 to December 2015, and in the U.S., between January 1973 to December 2015. By applying quantile causality, we take a nonlinear approach considering all quantiles of the distribution, analysing monthly data containing renewable energy production and Industrial Production Index. We find evidence of a nonlinear relationship in both Canada and the U.S., indicating that widely used linear models fail to describe important aspects of the renewable energy-economic growth nexus. The main Canadian results imply a unidirectional relationship from Industrial Production Index to renewable production in most quantiles of the distribution which supports the Conservation hypothesis. However, we also find weak evidence of a bi-directional relationship, which supports the Feedback hypothesis, for the lower and higher quantiles. This may indicate the renewable energy drives economic growth for some market conditions in Canada. For the U.S. we find evidence of a weak and negative feedback relationship between renewable energy and industrial production, indicating an inefficient production of renewable energy which not is well integrated in the overall energy system. Based on theory concerning the potential benefits of renewable energy, the minor role of renewable energy production in Canada and the U.S. could be a result of institutional barriers and absence of supporting infrastructure. Both countries need policies directed to overcome these barriers in order to benefit from the potential of renewable energy. / Tidigare studier har indikerat att energi generellt främjar ekonomisk tillväxt, förnybar energi i synnerhet. I den här uppsatsen undersöker vi sambandet mellan förnybar energi och ekonomisk aktivitet mellan maj 1966 till december 2015 i Kanada, och mellan januari 1973 till december 2015 i USA. Vi använder oss av månadsdata för produktionen av förnybar energi och industriell produktion. Genom att tillämpa Granger kausalitet i kvantiler kunde vi identifiera ickelinjära samband och analysera sambanden över hela distributionen. Våra resultat indikerar att sambandet mellan förnybar energi och industriell produktion förändras vid olika marknadslägen i båda länderna. Detta innebär att de linjära modeller som normalt använts i liknande studier missar viktiga aspekter av dessa samband. Våra modeller för Kanada implicerar i huvudsak att förändringar i industriell produktion leder förändringar i produktionen av förnybar energi, men vi fann även att förändringar i produktionen av förnybar energi påverkar industriell produktion i vissa kvantiler. Våra modeller för USA visar på ett svagt och negativt samband mellan förnybar energi och industriell produktion vilket kan tyda på att produktionen av förnybar energi i USA är ineffektiv och dåligt integrerad i det övergripande energisystemet. Utifrån att produktionen av förnybar energi har många teoretiska fördelar skulle dess begränsade roll i Kanada och USA kunna bero på institutionella barriärer och avsaknad av välanpassad infrastruktur. Om förnybar energi ska bli en drivande faktor för ekonomisk tillväxt i de studerade länderna krävs därför policys som stödjer en sådan utveckling.

No description available.

The study investigates the linkages between government policies and the real estate sector via a case study that was carried out on the Japanese market. The applicability of the results were then discussed in terms of whether similar trends could be seen in other economies facing similar demographic and economic issues as Japan. While the real estate sector linkages with the overall economy are relatively well studied topic, there are less studies regarding the links between government policies and the real estate market. The studies in the field furthermore in general conclude that the results are country and location dependent, thus illustrating there to be a research gap. Given that real estate sector is linked with the overall performance of the economy, and fluctuations within the sector can magnify ups and downs of the overall economy, it is of importance to investigate the topic in order to, for example, illustrate the effect that policy changes will have on the real estate sector and thus potentially also on the overall market. The approach of the study was to carry out quantitative analysis through the use of econometric analysis methods such as cointegration and Granger causality. The robustness of the econometric analysis results were then further discussed through the use of qualitative analysis tool of expert interviews. The applicability of the econometric results to other economies was analyzed with simple comparison of key variables. The results of the study indicate that government policies have very little effect on the real estate sector. The econometric analysis suggests that neither monetary nor fiscal policy had notable effect on the real estate sector, especially price development. On the other hand, interest rates were seen as a most notable government policy tool to have an effect on the real estate sector in the expert interviews. As a conclusion, it was argued that the low level of cointegrations and lack of causalities could be due to government policies having an indirect effect on the real estate market via altering the demand and supply for real estate rather than leading to changes within the sector directly. For the comparison, some of the Nordic countries and Germany were noted to be facing similar issues as Japan in terms of ageing population, urbanization trend, notable government debt levels, and low interest rates. It was however noted, that the econometric analysis results could not be mirrored to these markets directly due to the rather straightforward comparison, but rather the results could act as a guideline. / Den här studien utreder kopplingarna mellan regeringspolitiken och fastighetssektorn genom en fallstudie som utfördes på den japanska marknaden. Tillämpligheten av studiens resultat diskuterades sedan kring huruvida liknande trender kan utläsas i andra ekonomier som står inför liknande demografiska och ekonomiska problem som Japan gör.  Hur fastighetssektorn är kopplad till den generella ekonomin är ett relativt välstuderat ämne, de finns däremot färre studier som avhandlar kopplingar mellan regeringspolitik och fastighetsmarknadens utveckling. Studierna inom ämnet sammanfattar generellt att studiens resultat är beroende av landet och den specifika platsen, vilket visar att det finns en lucka i forskningen. Med tanke på att fastighetsmarknaden är kopplad till den generella ekonomins utveckling, samt att fluktuationer inom sektorn kan förstora upp- och nedgångar i den övergripande ekonomin, är det väsentligt att undersöka ämnet för att, exempelvis, illustrera den effekt politiska ändringar har på fastighetssektorn och därmed potentiellt den övergripande marknaden.  Studiens tillvägagångsätt var att genomföra en kvantitativ analys genom användning av ekonometriska analysverktyg, såsom samverkan och Granger kausalitet. De ekonometriska analysresultatens robusthet diskuterades därefter ytterligare genom kvalitativ analys i form av intervjuer med experter inom ämnet. De ekonometriska resultatens, till andra ekonomiers, användbarhet analyserades med en enkel jämförelse av nyckelvariabler.  Resultatet av studien indikerar att regeringspolitik har en mycket liten effekt på fastighetssektorn. Den ekonometriska analysen tyder vidare på att varken penning- eller finanspolitik har en märkbar effekt på fastighetssektorn, i synnerhet på prisutvecklingen. Motsatt till detta framgick det i intervjuerna med experter inom ämnet, att räntorna är det verktyg som används inom regeringspolitiken som har störst effekt på fastighetssektorn. Som slutsats hävdades det att den låga graden samverkan och bristen på kausalitet kan bero på att regeringspolitik har en indirekt effekt på fastighetssektorn då utbudet och efterfrågan ändras snarare än att det direkt leder till ändringar inom sektorn. Vad gäller tillämpningen av de ekonometriska resultaten noterades det att några av de nordiska länderna samt Tyskland kommer att möta liknande problem som Japan, gällande åldrande befolkning, urbaniseringsutveckling och låga räntor. Det noterades dock att de ekonometriska analysresultaten inte direkt kunde spegla sig i dessa marknader då en relativ enkel jämförelsemetod användes, men att resultaten kan agera som en riktlinje.

Housing bubbles could have a great impact on the economy of a country, especially for a country as large as China. Therefore, it is necessary to evaluate the housing bubble situation of a region. Based on the classification of cities, this research has selected Yangzhou as the main research sample to predict the overall situation of housing bubble in third-level cities in China. The paper integrates the relevant theories and methods of the housing bubble research mentioned in the literature, and seeks out a set of suitable real estate bubble research methods: using ADF test, EG cointegration analysis to see whether the indicators are suitable as variables in the Granger causality test and regression analysis, and then perform regression analysis on the appropriate variables and housing prices to judge the real estate bubble. Also, the result of Yangzhou is applied to compare with that of Beijing and Shanghai so as to get the difference of real estate markets between first- and third-level cities. / Bostadsbubblor kan ge allvarlig inverkan på ett lands ekonomi, särskilt för ett så stort land som Kina. Därför är det nödvändigt att utvärdera om eventuella bostadsbubblor förekommer i olika regioner. I detta arbete analyseras förekomsten av en bostadsbubbla i en av Kinas städer i den tredje storleksklassen enligt det kinesiska klassificeringssystemet. Studieobjektet som valts är Yangzhou. I uppsatsen diskuteras de relevanta teorier och metoder som förekommer i litteraturen för analys av bostadsbubblor och ett antal metoder tillämpas. ADF-test och Engel-Grainer-kointegration används för att avgöra vilka av de tillgängliga marknadsindikatorerna som är lämpliga att använda vid test av Granger-kausalitet och i regressionsanalyser. Regressioner med de utvalda variablerna görs sedan mot bostadspriser för att erhålla mått på förekomsten av en bostadsbubbla. De empiriska resultaten från studien jämförs också med resultat för Beijing and Shanghai för att påvisa skillnader mellan marknaderna i städer av första respektive tredje storleksklassen.