none

Diss. Phil.-Hist. Fak. Bern, 1996.

none

none

El objetivo del presente trabajo es demostrar que, en el corto plazo, es probable que los precios de las viviendas en Lima Metropolitana (en los distritos de La Molina, San Borja, San Isidro y Surco) no tengan relación con sus variables fundamentales (precio de alquileres, índice de construcción, precio de terrenos, tipo de cambio, tasas de interés en soles y dólares y los ingresos). Esto indicaría un desalineamiento temporal del precio respecto de sus variables fundamentales; sin embargo, en el largo plazo sí lo harían. Esta demostración de que en el largo plazo las variables están cointegradas se realizará usando el test de cointegración de Johansen, y mediante el vector de corrección de errores se demostrará que en el corto plazo las variables no están cointegradas. El periodo muestral seleccionado abarca desde 2004Q1 hasta 2014Q3, dado que es el periodo en que se muestra un fuerte crecimiento y disminución del precio de las viviendas. La data ha sido obtenida del Banco Central de Reserva del Perú (BCRP), la Cámara Peruana de la Construcción (Capeco), el suplemento Urbania del diario El Comercio, la Superintendencia de Banca y Seguros (SBS) y el Instituto Nacional de Estadística e Informática (INEI). Se optó por analizar el precio de las viviendas de los distritos de La Molina, San Borja, San Isidro y Surco, debido a la disponibilidad de la data. El resultado del modelo de Johansen muestra que en el largo plazo las variables precio de alquileres, índice de construcción, precio de terrenos, tipo de cambio y los ingresos explican el comportamiento del precio de las viviendas; es decir, las variables están cointegradas. Por el contrario, las variables tasa de interés en soles y dólares no siguen el mismo comportamiento, por lo que no son consideradas para el test de Johansen. Para finalizar, el vector de corrección de errores muestra que, en el corto plazo, dichas variables no están cointegradas.

This thesis analyzes the Brutalist Campus and its context within the collegiate environment of the 1950s-1970s. It first defines the significance of the nation-wide phenomenon by examining its social and physical characteristics. A primary case study, SUNY Old Westbury, is then analyzed under a historic preservation perspective to determine the primary preservation dilemma of the campuses: incorporation or modification of elements within the dense, concrete-heavy environment that does not break the fluidity or movement of the holistic, interconnected nature of Brutalist design. The primary preservation dilemma is broken down into its related issues and uses both the primary and supportive case studies as evidence. From the analysis, a set of processes is proposed for management of the Brutalist campus.

<p>I denna studie används Johansens metod för kointegrationsanalys för att skatta ett långsiktigt</p><p>jämviktssamband för den svenska reala växelkursen under perioden 1980-2004. Resultatet blir</p><p>att den reala växelkursen på lång sikt kan väntas appreciera till följd av försämrad handelsbalans</p><p>och höjt oljepris, medan en real depreciering blir följden av en ökning i den utländska</p><p>produktiviteten. Dessa resultat ger belägg för Balassa-Samuelssoneffekten, liksom för</p><p>transfereringseffekten. Undersökningen visar även att den svenska respektive utländska</p><p>realräntan, liksom nivån av svenska Net Foreign Assets, inte uppvisar någon långsiktig</p><p>påverkan.</p>

<p>Förväntningshypotesen förkastas vanligtvis vid empiriska studier. Longstaff (2000) visar däremot att hypotesen håller för extremt korta reporäntor med löptiderna från en dag upp till tre månader. Syftet med uppsatsen är att replikera Longstaff för svenska depositräntor, med det avseendet att extremt korta räntepapper använts. Enligt förväntningshypotesen ska investeringar i räntebärande papper med olika löptider ge samma förväntade avkastning över en bestämd tidshorisont. Johansens kointegrationstest används för att utvärdera förväntningshypotesens giltighet och resultatet visar att hypotesen håller för samtliga studerade löptider, en dag mot en vecka, en månad och tre månader. Studien replikerar alltså resultaten av Longstaff för svenska depositräntor.</p>

Förväntningshypotesen förkastas vanligtvis vid empiriska studier. Longstaff (2000) visar däremot att hypotesen håller för extremt korta reporäntor med löptiderna från en dag upp till tre månader. Syftet med uppsatsen är att replikera Longstaff för svenska depositräntor, med det avseendet att extremt korta räntepapper använts. Enligt förväntningshypotesen ska investeringar i räntebärande papper med olika löptider ge samma förväntade avkastning över en bestämd tidshorisont. Johansens kointegrationstest används för att utvärdera förväntningshypotesens giltighet och resultatet visar att hypotesen håller för samtliga studerade löptider, en dag mot en vecka, en månad och tre månader. Studien replikerar alltså resultaten av Longstaff för svenska depositräntor.

I denna studie används Johansens metod för kointegrationsanalys för att skatta ett långsiktigt jämviktssamband för den svenska reala växelkursen under perioden 1980-2004. Resultatet blir att den reala växelkursen på lång sikt kan väntas appreciera till följd av försämrad handelsbalans och höjt oljepris, medan en real depreciering blir följden av en ökning i den utländska produktiviteten. Dessa resultat ger belägg för Balassa-Samuelssoneffekten, liksom för transfereringseffekten. Undersökningen visar även att den svenska respektive utländska realräntan, liksom nivån av svenska Net Foreign Assets, inte uppvisar någon långsiktig påverkan.