Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vägverket Region Syd. Sveriges vägnät håller på att anpassas till den europeiska standarden, men det finns fortfarande en hel del begränsningar kvar på mindre vägar. Vi har inte tillräcklig kunskap om vilka problem dessa begränsningar medför för tunga transporter och Vägverket är angeläget om att klarlägga, vilken nytta det skulle vara att göra förstärkningsåtgärder. Jag har undersökt ett landsbygdsområde i södra Östergötland och de begränsningar som finns här på flera vägar är dålig bärighet i första hand för broarna och hög tjälfarlighet. Syftet med undersökningen är att göra en kartläggning av de tunga godstransporterna och de problem begränsningarna på vägarna medför för näringslivet. Jag har använt både teoretiska och empiriska studier. De teoretiska studierna kan delas in i: - Allmänna tekniska beskrivningar för vägkonstruktioner - Lagar och bestämmelser för tunga fordon - Information och rapporter från Vägverket - Tidigare utförda undersökningar De empiriska studierna har utgjorts av intervjuer med olika transportörer i området. Intervjuerna har utförts för att få en bild av hur transportörerna uppfattar vägnätets begränsningar och hur detta påverkar deras verksamhet både praktiskt och ekonomiskt. Jag har intervjuat både stora företag som Södra Skog, Arla och Odal och mindre åkeriägare med ett fåtal lastbilar. Mina slutsatser är följande: 1. Det är fyra vägar i det undersökta området som bör prioriteras när det gäller förstärkningsåtgärder och tjälsäkring. 2. Vägverket bör undersöka möjligheterna att säkerställa en lätt och smidig kontakt mellan transportörer och de som ansvarar för underhållet av vägarna. 3. Det verkar vara bättre hålla kvar de mindre grusvägar som finns kvar och underhålla dem bättre med hyvling, grus och eventuellt dikning i stället för att lägga en tunn asfaltbeläggning, som är mycket känslig för tung trafik och tjällossning.

<p>Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vägverket Region Syd. Sveriges vägnät håller på att anpassas till den europeiska standarden, men det finns fortfarande en hel del begränsningar kvar på mindre vägar. Vi har inte tillräcklig kunskap om vilka problem dessa begränsningar medför för tunga transporter och Vägverket är angeläget om att klarlägga, vilken nytta det skulle vara att göra förstärkningsåtgärder. </p><p>Jag har undersökt ett landsbygdsområde i södra Östergötland och de begränsningar som finns här på flera vägar är dålig bärighet i första hand för broarna och hög tjälfarlighet. Syftet med undersökningen är att göra en kartläggning av de tunga godstransporterna och de problem begränsningarna på vägarna medför för näringslivet. Jag har använt både teoretiska och empiriska studier. De teoretiska studierna kan delas in i:</p><p>- Allmänna tekniska beskrivningar för vägkonstruktioner</p><p>- Lagar och bestämmelser för tunga fordon</p><p>- Information och rapporter från Vägverket</p><p>- Tidigare utförda undersökningar</p><p>De empiriska studierna har utgjorts av intervjuer med olika transportörer i området. Intervjuerna har utförts för att få en bild av hur transportörerna uppfattar vägnätets begränsningar och hur detta påverkar deras verksamhet både praktiskt och ekonomiskt. Jag har intervjuat både stora företag som Södra Skog, Arla och Odal och mindre åkeriägare med ett fåtal lastbilar. </p><p>Mina slutsatser är följande: </p><p>1. Det är fyra vägar i det undersökta området som bör prioriteras när det gäller förstärkningsåtgärder och tjälsäkring. </p><p>2. Vägverket bör undersöka möjligheterna att säkerställa en lätt och smidig kontakt mellan transportörer och de som ansvarar för underhållet av vägarna. </p><p>3. Det verkar vara bättre hålla kvar de mindre grusvägar som finns kvar och underhålla dem bättre med hyvling, grus och eventuellt dikning i stället för att lägga en tunn asfaltbeläggning, som är mycket känslig för tung trafik och tjällossning.</p>

In an age where sustainability and reduced carbon dioxide emissions are highly prioritized, the transport sector faces one of its biggest challenges. Namely, reducing the environmental impact of heavy transport. In the search for solutions to make heavy transport more sustainable, electric roads and stationary charged trucks have emerged as promising alternatives. By replacing diesel trucks with electric alternatives, the solutions offer environmental benefits and contribute to Sweden's longer-term ability to achieve its climate goals. Increasing the speed of change is critical to accelerating the implementation of electrification and maximizing its positive effects on the environment and society. Therefore, it is of great interest to investigate the factors that influence the conversion process, as well as identify strategies and measures to promote a faster transition to electrified heavy transports.With this background, this study aims to investigate conditions and challenges for increasing the conversion rate of heavy transports. The study aims to gain a better understanding of the haulage companies' needs and preferences regarding the transition. Through semi-structured interviews with respondents from ten companies with varying needs, the results could be obtained, and several insights into the research question could be obtained. The analysis of the interviews, using Rogers' theory regarding the diffusion of innovation, gave rise to several barriers and driving forces for the change. The conditions that need to be created to increase the speed of the transition have then been based on the barriers and the respondents' answers. The results indicate that the speed of conversion to the electrification solutions in Sweden is controlled by the speed of adoption of the newly introduced technologies. Adoption, in turn, is affected by a series of driving forces and barriers. It is the barriers that prevent haulers from adopting the solutions. For electric roads, it has been established that the solution may be less interesting depending on the type of traffic that a company conducts. There is also uncertainty about whether electric roads will be built. Increased communication efforts by the authorities are required to spread knowledge about electric roads and address the uncertainty of potential users. When it comes to stationary charging, an electrified truck needs to achieve cost neutrality compared to a diesel truck. This can be achieved through financial support for the expansion of the charging infrastructure, subsidies, and financing services such as leasing. An additional prerequisite for increasing the adoption rate is forecasts and guarantees regarding electricity supply and electricity prices in the future. The technology for stationary charging needs to be developed further to meet the varying needs of companies in the market. The needs regarding the technology may differ from one company to another depending on the type of traffic and the goods being delivered. In order to speed up the conversion of the heaviest transports over 60 tons, the vehicles need to have reliable battery capacity. It is also necessary to offer a well-developed charging infrastructure to facilitate the electrification of all three types of transports, namely local, regional, and long-distance transport. Furthermore, knowledge-raising efforts by the authorities are required to counteract uncertainties regarding policies and future solutions. This study suggests initiatives such as the “effektkommissionen” of Region Skåne as a suitable communication channel between the actors involved. The initiative has the potential to address various uncertainties and make the solution more visible to potential users. By creating the proposed conditions, an increased rate of adoption can be achieved, which in turn, leads to Sweden fulfilling its climate goals. / I en tid där hållbarheten och minskade koldioxidutsläpp är högt prioriterade står transportsektorn inför en av sina största utmaningar, nämligen att minska miljöpåverkan från tunga transporter. I jakten på lösningar för att göra tunga transporter mer hållbara, har elvägar och stationärt laddade lastbilar framträtt som ett lovande alternativ. Genom att ersätta diesellastbilar med eldrivna alternativ erbjuder elektrifieringslösningarna betydande miljöfördelar, samt bidrar till att Sverige på längre sikt kan uppnå sina klimatmål. Att öka omställningshastigheten är avgörande för att påskynda implementeringen av elektrifieringen, samt maximera dess positiva effekter på miljön och samhället. Därför är det av stort intresse att undersöka faktorerna som påverkar omställningsprocessen, samt identifiera strategier och åtgärder för att främja en snabbare övergång till elektrifierade tunga transporter. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka möjliga förutsättningar och utmaningar för att öka omställningshastigheten för tunga transporter. Denna studie ämnar till att få bättre förståelse för åkeriföretagens behov och preferenser kring omställningen. Genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från tio företag av varierande behov kunde resultaten erhållas och flera insikter på forskningsfrågan kunde fås. Analysen av intervjuerna med hjälp av Rogers teori kring diffusion av innovation gav upphov till flera barriärer och drivkrafter för omställningen. Förutsättningarna som behöver skapas för att öka omställningshastigheten har sedan baserats på barriärerna och respondenternas svar. Resultaten tyder på att omställningshastigheten till elektrifieringslösningarna i Sverige styrs utav adoptionshastigheten av dem nyintroducerade teknologierna. Adoptionen i sin tur påverkas av en rad drivkrafter och barriär. Det är framför allt barriärerna som utgör hindren för åkeriernas adoption av lösningarna. För elvägar har det konstaterats att lösningen kan vara en mindre intressant lösning beroende på typen av trafik som ett företag utför. Det råder dessutom en osäkerhet kring huruvida elvägar kommer att byggas. Det krävs ökade kommunikations insatser av myndigheterna för att sprida kunskaperna om elvägar och adressera osäkerheten hos potentiella användare. När det gäller stationär laddning behöver en elektrifierade lastbil uppnå kostnadsneutralitet jämför med en diesellastbil. Detta kan uppnås genom ekonomiskt stöd till utbyggnaden av laddinfrastrukturen, subventioner samt finansieringstjänster som leasing. En ytterligare förutsättning för att öka adoptionen är prognoser och garantier gällande elförsörjningen samt elpriserna i framtiden. Teknologin för stationär laddning behöver utvecklas vidare för att möta företagens varierande behov i marknaden. Behoven när det gäller teknologin kan skilja sig från ett företag till ett annat beroende på typen av trafik samt godsen som levereras. För att påskynda omställningen av de tyngsta transporterna över 60 ton behöver fordonen ha en tillförlitlig batterikapacitet. Det är dessutom nödvändigt att erbjuda en väl utbyggd laddinfrastruktur för att möjliggöra elektrifieringen av samtliga tre typer av transporter, nämligen lokal, regional, och fjärrtransporter. Vidare krävs kunskapshöjande insatser av myndigheterna för att motverka osäkerheter gällande styrmedel och framtida lösningar. Denna studie föreslår initiativ såsom effektkommissionen av Skåne Region som en lämplig kommunikationskanal mellan de involverade aktörerna. Initiativet har potentialen att adressera olika osäkerheter och göra lösningen mer synlig. Genom att skapa de föreslagna förutsättningarna kan en ökad omställningshastighet uppnås vilket i sin tur leder till att Sverige uppfyller sina klimatmål och ambitionen om att vara ett föregångsland.

Bakgrund: Prognoser för den framtida konjunkturutvecklingen är av värde för såväl allmänheten som beslutsfattare i många led. De förlitar sig på olika former av ekonomiska prognoser för att justera sina förväntningar på efterfrågan och prissättning därefter.Forskningen kring transportsektorn som en konjunkturindikator har visat olika resultat beroende på flera faktorer men Tyskland som har en liknande transportsektor som Sverige introducerade nyligen ett nytt konjunktursmått som var baserat på tunga transporter. Syfte: Uppsatsen syftar till att med statistiska metoder undersöka om det finns eventuella samband mellan efterfrågan på transport genom tunga fordon och hela eller delar av den ekonomiska utvecklingen i Sverige som är av sådant slag att olika variabler kopplat till godstransport kan användas för att prognostisera ekonomisk upp- och nedgång. Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har sekundärdata samlats in från OECD samt SCB &amp; Trafa. Variablerna som hämtats är BNP, IPI, transportarbete &amp; nyregistreringar. För att klargöra huruvida variablerna samspelar på kort &amp; lång sikt så testar vi för kointegration och Granger-Kausalitet. Slutsats: Vi finner inga bevis på att transportarbete eller nyregistreringar innehåller värdefull information för att prognosticera framtida konjunkturvärden. Vi finner samband mellan BNP &amp; IPI och nyregistreringar både på kort och lång sikt men tvärtom från vad studien syftade till visar vi att BNP och IPI föregår nyregistreringar i testet för Granger-kausalitet. / Background: Predicting economic growth is valuable for both the general public and decision makers in different parts of society. They rely on different kinds of econometric predictions to adjust their expectations related to price and demand. Studies based around the ability of transportation to predict future values of economic growth has shown differing results depending on various factors but Germany, who has a relatively similar transportation sector as Sweden, has recently implemented a new economic growth measure based on road freight. Aim: Through econometrical methods we aimed to study the relationship between the transportation sector, more specifically the road freight part, and economic growth and study road freights ability to predict future economic growth in Sweden. Completion: To fulfill the aim of the study we collected secondary data from SCB and OECD &amp; Trafa. Our data collection consisted of four variables which was GDP and IPI as economic growth proxies and new registrations for road freight vehicles and road freight per kilometer were chosen as variables for the road freight sector. To understand how road freight could predict future economic growth for both short- and long term we tested for Granger-causality and cointegration. Conclusion: Our study shows no evidence for road freight being a valuable indicator for predicting future economic growth. Relationships were found between GDP &amp; IPI and new registrations on short- and long term but in contradiction to our studies purpose the relationship was found to be from GDP &amp; IPI to new registrations and not the other way around.

The transport sector is facing great challenges for achieving development within the Earth’s boundaries. Currently, LCA studies on heavy- and medium-duty vehicles have mainly assessed the ‘well-to-wheel’ stage and the impact category climate change. To understand the full range of environmental impacts from a truck, a holistic view needs to be adopted, to acknowledge several sustainability dimensions. The development of new vehicle technologies, such as battery electrical vehicles (BEV), the impact will mainly occur in the production and end-of-life stage, thereby it is crucial to adapt a cradle-to-grave approach in LCA. This thesis have interpret Scania’s current LCA results through normalization and weighting. The normalization and weighting methods used have been based on the planetary boundaries (PBs) and other scientific thresholds of earth’s carrying capacity. The normalised results display that considering a heavy-duty truck with diesel (B5) climate change is the major impact, but for BEV with EU electricity mix it is freshwater ecotoxicity, stratospheric ozone formation and climate change that are the main impacts to consider. For the BEV with wind electricity, it is freshwater ecotoxicity and climate change which are the major impacts. According to the weighed results, the impact on ́climate change ́ and ́fossil resource scarcity ́ are most important for diesel (B5) and considering BEV with EU mix it is the impact categories of ́climate change ́ and ́fossil resource depletion ́ followed by ́mineral resource scarcity ́. Considering BEV with wind electricity it is ́mineral resource scarcity ́ followed by ́climate change ́ and ́fossil resource scarcity ́. The weighted results also display that the impact categories, ‘human toxicity cancer’, ‘freshwater ecotoxicity’, ‘particulate matter’ and ‘water resource scarcity’ are important to consider in an LCA of a BEV. Concludingly, it is a need for future research in the area of connecting the PBs with the LCA framework. Moreover, it is a need to develop normalisation reference (NR) and weighting factors (WF) based on a company and sectorial allowances of the carrying capacity to understand a product or company’s environmental impact in absolute terms. / Transportsektorn står inför stora utmaningar för att nå en utveckling inom planetens gränser. I nuläget har LCA studier för tunga och medeltunga transporter fokuserat på ‘well-to-wheel’ vilket är stegen bränsleproduktionen (från källan till tanken) och konsekvenserna av fordonets användning (från tank till hjul) och påverkanskategorin klimat. För att förstå fordonets totala miljöpåverkan, behövs ett holistiskt synsätt för att förstå flera hållbarhetsdimensioner av fordonets miljöpåverkan. Utvecklingen av nya fordonstekniker, så som batterifordon, kommer leda till att miljöpåverkan möjligen främst uppstår i produktions och avfallsfasen av livscykeln, det är därav viktigt att analysera ett fordon från ́vaggan till graven ́. Denna uppsats har analyserat Scanias LCA resultat genom normalisering och viktning. Normaliserings- och viktningsmetoderna som används är baserade på dom planetära gränserna och andra tröskelvärden för planetens bärkapacitet. Det normaliserade resultatet visar att för en diesel lastbil är klimat en betydande påverkanskategori, dock för en BEV (”Battery Electric Vehicle”) med EU elektricitet är det sötvattentoxicitet, stratosfärisk ozonbildning och klimat som är dom mest betydande påverkanskategorierna. Det normaliserade resultatet för BEV med vindenergi visar att det är sötvattentoxicitet och klimat som dom mest betydande påverkanskategorierna. Enligt den valda viktningsmetoden framgår det att klimat och fossil resursutarmning är dom viktigaste påverkanskategorierna för en diesel lastbil. För en BEV med EU mix är den viktigaste klimat och fossil resursutarmning följt av mineralresursbrist. För BEV laddad med energi från vindkraft, är dom viktigaste påverkanskategorierna mineralresursbrist, klimat och fossil resursutarmning. Det viktade resultatet visade även att påverkanskategorierna, humantoxicitet cancer, sötvatten ekotoxicitet, partiklar och vattenresursbrist bör tas i beaktning i en LCA av en BEV. Slutligen behövs det mer forskning kring sammankoppling av planetära gränser och LCA ramverket, även utveckling av normaliseringsreferenser och viktningsfaktorer som är baserat på företags- och sektorsnivåer för utsläppsrätter behövs för att ett företag ska förstå produkters absoluta miljöpåverkan.