Syftet med studien var att undersöka svenska hamnars möjlighet att investera i land­strömsteknik och sedan betala tillbaka investeringen genom försäljning av elektricitet till ankommande fartyg. Studien är en systematisk litteraturöversikt baserad på en sys­tematisk litteratursökning som sedan presenteras i en teoretisk fallstudie. Litteraturöversikten utgår från fem studier som beskriver kostnader gällande utbyggnad av landströmsteknik.   Första delen av resultatet består av beräkningar för vad investeringskostnaderna för utbyggnad av landströmsteknik till en enstaka kaj kan uppskattas till. Därefter beräk­nades kostnader för att generera en viss mängd elektricitet ombord och jämfördes med kostnaden för att köpa den från marknätet. Sedermera beräknades en vinstmarginal om elektriciteten säljs för samma pris som den kostat om den genererats ombord i dieselgenerator. Slutligen beräknades vilket prispåslag på elförsäljning en hamn kan göra för att få igen investe­ringskostnaderna på fem år samt hur detta pris står sig i jämförelse med kostnaden att generera samma elektricitet ombord.   Studien visar att det finns goda möjligheter för den teoretiska standardkajen att investera i landströmsteknik och få sina investeringar betalda på fem år, under förutsättningen att ankommande far­tyg är utrustade med möjligheten att ta emot elektricitet från land. / The purpose of the study was to investigate Swedish ports possibility to invest in onshore power supply equipment and pay back the initial investment with income from selling electricity to arriving ships. The study is a systematic review based on a sys­tematic search and presented as a theoretical case study. The review was based on five studies that describe costs of providing a port with onshore power supply.   The first part of the findings is calculations of the investment cost for onshore power supply for one single berth. Next the calculations of the costs to generate a certain amount of electricity on board was compared with the costs of buying said amount of electricity from shore providers. Then a profit margin if the electricity was sold for the same price as it would have cost to generate onboard in diesel generators was calculated. Finally the in­crease to the electricity sale price a port could add and still repay the initial investment over five years was calculated. This electricity sale price was then compared to what it would have cost to generate onboard.   The findings shows that there is a good possibility for the theoretical standard quay to refund their investment in onshore power supply over five years, under circumstances where ships visiting the port are equipped to receive the electricity.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vägverket Region Syd. Sveriges vägnät håller på att anpassas till den europeiska standarden, men det finns fortfarande en hel del begränsningar kvar på mindre vägar. Vi har inte tillräcklig kunskap om vilka problem dessa begränsningar medför för tunga transporter och Vägverket är angeläget om att klarlägga, vilken nytta det skulle vara att göra förstärkningsåtgärder. Jag har undersökt ett landsbygdsområde i södra Östergötland och de begränsningar som finns här på flera vägar är dålig bärighet i första hand för broarna och hög tjälfarlighet. Syftet med undersökningen är att göra en kartläggning av de tunga godstransporterna och de problem begränsningarna på vägarna medför för näringslivet. Jag har använt både teoretiska och empiriska studier. De teoretiska studierna kan delas in i: - Allmänna tekniska beskrivningar för vägkonstruktioner - Lagar och bestämmelser för tunga fordon - Information och rapporter från Vägverket - Tidigare utförda undersökningar De empiriska studierna har utgjorts av intervjuer med olika transportörer i området. Intervjuerna har utförts för att få en bild av hur transportörerna uppfattar vägnätets begränsningar och hur detta påverkar deras verksamhet både praktiskt och ekonomiskt. Jag har intervjuat både stora företag som Södra Skog, Arla och Odal och mindre åkeriägare med ett fåtal lastbilar. Mina slutsatser är följande: 1. Det är fyra vägar i det undersökta området som bör prioriteras när det gäller förstärkningsåtgärder och tjälsäkring. 2. Vägverket bör undersöka möjligheterna att säkerställa en lätt och smidig kontakt mellan transportörer och de som ansvarar för underhållet av vägarna. 3. Det verkar vara bättre hålla kvar de mindre grusvägar som finns kvar och underhålla dem bättre med hyvling, grus och eventuellt dikning i stället för att lägga en tunn asfaltbeläggning, som är mycket känslig för tung trafik och tjällossning.

<p>Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vägverket Region Syd. Sveriges vägnät håller på att anpassas till den europeiska standarden, men det finns fortfarande en hel del begränsningar kvar på mindre vägar. Vi har inte tillräcklig kunskap om vilka problem dessa begränsningar medför för tunga transporter och Vägverket är angeläget om att klarlägga, vilken nytta det skulle vara att göra förstärkningsåtgärder. </p><p>Jag har undersökt ett landsbygdsområde i södra Östergötland och de begränsningar som finns här på flera vägar är dålig bärighet i första hand för broarna och hög tjälfarlighet. Syftet med undersökningen är att göra en kartläggning av de tunga godstransporterna och de problem begränsningarna på vägarna medför för näringslivet. Jag har använt både teoretiska och empiriska studier. De teoretiska studierna kan delas in i:</p><p>- Allmänna tekniska beskrivningar för vägkonstruktioner</p><p>- Lagar och bestämmelser för tunga fordon</p><p>- Information och rapporter från Vägverket</p><p>- Tidigare utförda undersökningar</p><p>De empiriska studierna har utgjorts av intervjuer med olika transportörer i området. Intervjuerna har utförts för att få en bild av hur transportörerna uppfattar vägnätets begränsningar och hur detta påverkar deras verksamhet både praktiskt och ekonomiskt. Jag har intervjuat både stora företag som Södra Skog, Arla och Odal och mindre åkeriägare med ett fåtal lastbilar. </p><p>Mina slutsatser är följande: </p><p>1. Det är fyra vägar i det undersökta området som bör prioriteras när det gäller förstärkningsåtgärder och tjälsäkring. </p><p>2. Vägverket bör undersöka möjligheterna att säkerställa en lätt och smidig kontakt mellan transportörer och de som ansvarar för underhållet av vägarna. </p><p>3. Det verkar vara bättre hålla kvar de mindre grusvägar som finns kvar och underhålla dem bättre med hyvling, grus och eventuellt dikning i stället för att lägga en tunn asfaltbeläggning, som är mycket känslig för tung trafik och tjällossning.</p>

En stor del av de byggarbeten som äger rum i Sverige utförs på befintliga byggnader. Svensk regelförfattning använder begreppet ändring för vissa typer av arbeten på befintliga byggnader. Begreppet ändring innefattar tillbyggnad, ombyggnad och ändring. För vissa ändringar krävs att konstruktionens stabilitet verifieras i sin helhet, andra ändringar tillåter delvis verifiering. Verifieringen av konstruktionen får enligt EKS utföras i enlighet med de konstruktionsregler som användes vid byggnadens uppförande eller enligt nuvarande konstruktionsregler. Generellt gäller dock att det säkerhetsindex som specificeras i dagens regelverk ska följas.Säkerhetsindex är ett mått på vilken sannolikhet som råder för att en konstruktion ska gå i brott och härstammar från de beräkningsmetoder som baseras på sannolikhetsteori. Med äldre konstruktionsregler, som inte bygger på sannolikhetsteori, blir det svårt att bekräfta ett tillräckligt säkerhetsindex. Används gällande Eurokoder för verifiering så måste indata vara kompatibel. Syftet med detta examensarbete var att undersöka osäkerheter och att ge en kunskapsöversikt vid verifiering av befintliga takkonstruktioner i trä, med utgångspunkt i Eurokoderna och partialkoefficientmetoden.Genom litteraturstudie har verifieringsmetoderna samt material- och lastvärdens uppbyggnad redovisats för att ge en kunskapsbas vid verifiering av äldre byggnader. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:•Vad gäller för regler vid ändring av konstruktioner enligt svensk bygglagstiftning?•Vilka teoretiska grunder och antaganden baserades äldre konstruktionsregler på och hur är de nuvarande uppbyggda?• Hur behandlas osäkerheter i dagens konstruktionsregler och hur påverkar det användning av last- och materialvärden?• Vilka andra viktiga faktorer än material- och lastvärden kan påverka vid verifiering och hur kan osäkerheten utvärderas?• Hur kan äldre egenskapsvärden jämföras med nuvarande för att exempelvis avgöra om en lasteffekt förändrats?Genom beräkningsmodeller approximerades de äldre material- och lastvärdena till värden jämförbara med nuvarande och parametrarnas inverkan på ett beräkningsresultat kvantifierades. Syftet med beräkningsmodellerna var att ge empiriskt stöd vid val av indata. Den teoretiska bakgrunden tillsammans med beräkningsmodellerna utgör underlag till följande slutsatser:• Reglerna i Boverkets Byggregler (BBR) gäller vid ändring av konstruktioner och det är säkerhetsindex som är riktmärket vid verifiering, även då äldre konstruktionsregler används. • Äldre dimensioneringsregler är uppbyggda på deterministiska teorier vilket inte möjliggör beräkningar av säkerhetsindex som är ett sannolikhetsbaserat mått.• Osäkerheter i dagens konstruktionsnorm är baserade på sannolikhet och beaktas genom partialkoefficienter, fraktiler, faktorer och lastreduktioner. Detta medför att äldre material- och lastvärden är svåra att jämföra med nuvarande.• Befintliga träkonstruktioners hållfasthet är till stor del beroende av omgivande klimat och nedbrytningsprocesser. Last- och materialvärden påverkas också stort genom form- och korrektionsfaktorer vars påverkan kan kvantifieras med enkla beräkningsmodeller. • Äldre last- och materialvärden som avser medelvärden kan approximeras med beräkningar. För värden med låg variation i mätdata ger de beräknade värdena en kompletterande grund vid hållfasthetsbedömningar.Resultatet från studien visar att det råder svårigheter vid jämförande av äldre normativa värden och dagens fraktilvärden, vilket gör det svårt att bedöma en eventuell lastökning. Därför anses att nuvarande riktlinjer för förändrade lastvärden bör förtydligas. / When assessing existing buildings the Swedish construction regulations allows the use of older verification models derived from the time the building was established. The purpose of this thesis is to examine uncertainties when verifying existing timber roof constructions with the use of Eurocode and the partial coefficient method.By a literature study the structure of the Eurocodes was presented to mediate a knowledge base for the reader. To fulfill the purpose the following research aims were made:• What regulations applies when alterations are made to existing buildings according to Swedish regulations?• What types of verification models and assumptions has been used in past Swedish construction regulation and how is the current standard constructed?• How are uncertainties handled in the current standard and how does this effect the choice of input data?• What other aspects except material strengths affects the characteristics of timber and how can uncertainties be quantified?• How can older characteristic values approximatively be compared to contemporary values?To compare values and quantify the actual impact the factors holds, basic calculations has been made with the purpose to give empirical support when choosing input data. The study leads to the conclusions that:• The rules in Boverket’s building regulations (BBR) applies when assessing existing buildings and the safety index sets the demand of safety.• Uncertainties in current construction standards are based on probability unlike older which are based on deterministic theories.• Current timber constructions are to great extent dependent to ambient climate and deterioration processes. Load values and material strengths are affected by shape and modification factors which can be quantified with simple calculations.• Older load values and material strengths represented by mean values can be approximated by calculations. Values associated with low variation in input data gives basic knowledge when evaluating timber material strengths in existing buildings.

A soil damage due to logging is soil compression or track formation due to forest machines driving through woodland. After harvesting areas on Stora Enso’s woodland, serious soil damages have been noticed during thinning and final harvesting follow-ups. The purpose of the study was to clarify whether there is a connection between planned and not planned crossings in the compartment instructions and the occurrence of both soil damage and serious soil damage. To investigate this, 30 areas were selected from this year´s 207 final harvest areas and divided into three categories, which were compared for differences in occurrence of logging damages depending on type of crossing. The result showed that the category that had no planned crossings had a predominantly high proportion of soil damage and serious soil damage in the study. The category that had planned crossings had a low percentage of soil damage and no serious soil damage.

I takt med en ökad miljömedvetenhet har träbyggnation börjat premieras allt mer och sedan lagändringen 1994 som innebar att det blev tillåtet att uppföra höga hus med trästomme har utvecklingen snabbt gått framåt. Att korsvis bygga upp skikt av brädor och sammanfoga dessa till element har visat sig skapa en produkt med hög hållfasthet och låg vikt som är idealisk som stommaterial vid byggnation av stora och höga hus i trä. Dessa element har många namn men kallas ofta korslimmat trä och kommer i arbetet benämnas CLT, cross-laminated timber. Dess användning har ökat markant i Sverige och Europa de senaste decennierna och än ses ingen stagnation på efterfrågan.   Denna rapport behandlar relevanta teoretiska områden som måste tas i beaktning vid branddimensionering som exempelvis brandförloppet i en brandcell samt hur brandsäkerhetsklasser och brandtekniska byggnadsklasser bestäms och fastställs. Dimensioneringsmetoder av laster och hållfasthet i både brottgräns och i brandfallet förklaras genomgående för skapa en tydlig bild av hela branddimensioneringsprocessen. Brist på direkt information om hur hållfastheten av resttvärsnitten ska behandlas och beräknas har gjort arbetet utmanande men med hjälp från Maija Tiainen från Sweco structures Helsingforskontor har arbetet kunnat färdigställas och bli fullständigt.   Den viktigaste delen i rapporten är dock själva inbränningen och förkolningen av elementen som beräknas med hjälp av två olika metoder. Den ena återfinns i den europeiska standarden Eurokod 5: del 1-2 och den andra, som baseras på den absolut senaste forskningen gällande träkonstruktioner och brand, är hämtad från handboken Brandsäkra trähus version 3. Den senare metoden kommer ligga till grund för en uppdatering av Eurokod 5 i framtiden.   För att kunna jämföra de två metoderna och ge en nyanserad bild av dessa valdes fyra väggtyper ut som beräknades med samma förutsättningar. Det vill säga skyddade med två lager gips och utsatta för en 90 minuters ensidig standardbrand.   Resultatet visade på skillnader mellan metoderna där en tydlig och definitiv sådan var storleken på resttvärsnittet då det icke lastupptagande skiktet, , visade sig vara mycket större i beräkningarna enligt metoden i Brandsäkra trähus version 3. På grund av elementens uppbyggnad, korsvis lagda skikt där endast vartannat skikt är lastbärande, betyder detta inte nödvändigtvis att det resulterar i en skillnad gällande bärförmåga i brandfallet mellan de två metoderna.   Trots att metoden i Brandsäkra trähus version 3 är mer konservativ gällande bärförmåga och leder till ett mindre resttvärsnitt efter brand anser författarna att denna metod bör användas i väntan på en inarbetning av metoden i Eurokoden. Detta då den till skillnad från Eurokoden är utformad och framtagen för att kunna behandla CLT och då säkerheten är viktigast i sammanhanget måste brandens ökade påverkan på materialet enligt den senaste forskningen tas på allvar och tvärsnittet dimensioneras därefter. / In recent years, a growing environmental awareness have led to an increase in timber buildings and since the 1994 amendment that made it possible to build tall houses with timber structures the progress in the field have seen an substantial increase. To build an element of perpendicularly placed layers of solid-sawn lumber have proven to be an effective way to obtain a product with good strength-to-weight ratio that is ideal for use in tall timber buildings. These elements go under a lot of different names but are often referred to as cross-laminated timber and will be called CLT in this report. The use of this product have these past decades increased substantially both in Sweden and in Europe and the demand does not seem to stagnate nor decrease in the near future.   The report is comprised of relevant theoretical sections that must be taken into account when designing a structures fire protection such as the development of a fire in fire compartment, how to define and determine a structures class of fire resistance and hence required fire protection time for said structure. The basis of design in regards to loads and compressive/flexural strength of the material is thoroughly explained in order to account for the whole fire protection design processes. The lack of information regarding compressive and flexural strength of the residual cross-section was challenging but with the help from Maija Tiainen from Sweco structures Helsinki office the report could be completed.   The most important part of the report is the theory and calculation with regards to the charring depth which is calculated by two different methods. The first one is presented in the European standard Eurocode 5: part 1-2 and the other one, that is based on the latest scientific knowledge with regards to timber structures and fire, is found in the technical guide Brandsäkra trähus version 3. The aforementioned method will form the basis for the upcoming update of Eurocode 5.   In order to be able to compare the two methods four wall types was chosen and designed based on the same conditions. Namely protected by two layers of gypsum plasterboards as fire protection and exposed to a 90 minutes one-sided standard fire.   The result showed differences between the methods where a clear difference was the size of the residual cross-section due to the fact that the zero-strength layer, , was notably larger when calculating with the method presented in Brandsäkra trähus version 3. This does not necessarily affect the elements bearing capacity when calculating with the two different methods due to the elements perpendicularly placed layers where only every other layer is load bearing.   Although the method presented in Brandsäkra trähus version 3 are more conservative with regards to bearing capacity and will lead to a smaller residual cross-section the authors of this report recommend the use of said method pending incorporation into the Eurocode. The motivation for this suggestion is that the method is designed to explicitly handle CLT and since safety is the most important aspect in this context it is vital to acknowledge the apparent increased affect from a fire on the material according to the latest scientific knowledge and design the cross-section accordingly.

Purpose: this degree project will examine the possibilities of increasing the structural integrity in case of fire of a preexisting concrete building according to the rules in EKS 11, specifically for a hospital building. Furthermore, the degree project will provide solutions to increase the structural integrity in case of fire. Method: the study is based on a technical report provided by Kadesjös Ingenjörsbyrå AB where information about the hospital buildings technical aspects is presented. To examine current rules for fire-resistance rating of the hospital building, the regulations presented in BBR and EKS 11 were studied. Products had to fulfill the criteria of the European testing standards when they were evaluated as solutions that would increase the structural integrity of the building. The products were then evaluated according to the criteria presented in Eurocode 2 when dimensioning with tabulated data. An interview were held with Michael Försth professor in structural and fire engineering. Professor Försth were asked questions to evaluate potential methods and products that could increase the fire-resistance rating of the hospital building. Results: showed that proposed solutions are able to increase the structural integrity in case of fire of the hospital building to a degree where they were able to fulfill the requirements. Not all solutions were appliable on all building components of the hospital buildings. The difference in technical aspects of the solutions were presented. Conclusions: the identified solutions for increasing the structural integrity in case of fire are rock wool insulation, fire protection paint, additional concrete casting on columns and installation of sprinkler system. The solutions differ in technical aspects such as the space they take when implemented, weight increase when implemented, the amount they increase the structural integrity in case of fire when implemented and the method of implementing the solutions.