Detta är en undersökande uppsats om hur landströmsanslutningen har fungerat på Stena Vision under 2012-2013, angående kostnad och miljöpåverkan för att producera ström i land, istället för att producera ström ombord med fartygets generatorer. Genom att räkna fram avgasvärdena skapades en bild av hur stor miljöpåverkan generatordrift har. Naturvårdsverkets beräkningsmodell användes för att få en så exakt beräkning som möjligt och för att jämföra avgasutsläppet mot den globala miljöpåverkan. Stena Vision minskade sina utsläpp av växthusgaser med 290 ton per år genom att använda landströmsanslutningen. Det kunde även påvisas en minskning av CO2, SO2, NOx och PM10. Kostnaden för landströmmen varierar väldigt mycket från månad till månad. Detta är direkt orsakat av att nätavgiften är en stor del av kostnaden och vissa månader har inte landströmsanslutningen använts i den utsträckningen som man skulle ha kunnat. Att använda fartygets generatorer har kostat 1,47 SEK/kWh och att använda landströmsanslutningen har kostat 2,06 SEK/kWh. Genom att även ansluta Stena Spirit på den befintliga landströmsanläggningen gick kostnaden per kWh ner till 1,53 SEK/kWh för landström.

Fartygstransport drivs av marina bränslen som avger avgasutsläpp. När fartygen står i hamn förbränner de sitt eget bränsle för elgenerering ombord, förbränningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnområdet. Genom de luftföroreningar som sker från koldioxid, koloxid, svaveloxid, kväveoxid och partiklar fås negativa effekter på människa, miljö och ger samhället höga kostnader. För att minska utsläppen kan man ansluta fartygen till elnät på land. Syftet med arbetet var att undersöka elnätets potential till fartygsanslutningar i hela Umeå Hamn. Bakgrunden var att Kvarken Ports (ägare av Umeå Hamn och färjan) planerar en ny färja som skall sjösättas år 2020 och trafikera sjöleden mellan Umeå och Vasa. De vill utreda möjligheterna att landansluta fartyget till elnätet och elnätsägaren Umeå energi måste undersöka förutsättningarna.Arbetet är utfört med bakgrund av totalt sex fartyg fördelade på tre hamnplatser, färjeterminalen, inre hamnen och Gustavs udde med ett effektkrav på totalt 3,755 MVA. Vid dimensionering undersöktes två lösningar för inkoppling av landström, den ena genom inkoppling på genomgående vindkraftkabel och andra vid närmaste uttagspunkt för befintligt nät.För att undersöka landströmmens fördelar undersöktes miljöpåverkan och kostnadsvinster. Vindkraften som produceras vid Umeå hamn består av tre verk som under år 2014 producerade 13,9 GWh medan den beräknade energiåtgången för fartygen är beräknat till 3,95 GWh/år. Producerande enhet i form av vindkraft är inte kontinuerligt och andra energikällor behövs. Kablarna som går genom Umeå hamn är inkopplade till Holmsunds fördelningsstation som kan försörja fartygsanslutningarna vid låg vindkraftsproduktion. Arbetet visade på starkt elnät oberoende val av lösning. Fartygsanslutningar i hamnen krävde utbyggnad av elnätet med en investering mellan 800 tkr upp till 1,7 Mkr beroende på val av lösning. Vid inkoppling till landström blir elpriset för fartygen billigare eftersom de kan köpa landel till lägre pris än kostnaden för dem att själva producera ombord. Utsläppen vid inkoppling av landström reduceras till över 98 % jämfört med bränslegenererad el. Utsläppsminskningenger ekonomisk besparingen genom lägre samhällskostnader till följd av en bättre hälsa för människa, miljö och natur. Det här bevisar att landström kan bidra till att starkt reducera utsläppen i områden runt hamnen och minska kostnader. / When ships are at dock they burn their fuel to generate electricity onboard, causing air and noise pollution in the port area. The pollution obtains negative effects on people, the environment and gives the community high costs. One solution to reduce these pollutions is to connect the ships to the on land electrical grid; this method is called cold ironing. To see if this is a solution the grid owner Umeå Energi has to investigate the condition of the grid for ship connection.The thesis is done with a background of six ships on three wharves with a power requirement of 3,755 MVA. The report suggests two potential solutions for engaging the shore, one with the wind power cable and the other with the nearest grid for the ports. The investigation showed a strong grid and an expansion of the grid for the cold ironing would need an investment for 800 thousand up to 1,7 million Swedish kronor, depending on the choice of solution. To find out the benefits for cold ironing in the area for environmental and social cost reduction. There is three wind power plants near Umeå harbor and they produced year 2014 13, 9 GWh, while the estimated energy consumption for the vessels is at 3, 95 GWh. Wind energy production is not continuous and other energy sources is needed. The cables in the harbor are connected to Holmsund distribution station which can supply the vessels at low wind power production. When connected to shore power the price of electricity for ships is less expensive when cold ironing instead of on board generation.Emissions at the shore could reduce to over 98% compared with fuel generated electricity. The reduction in emissions provides economic savings through lower social costs due to better health for people, the environment and nature. This proves that cold ironing can help to greatly reduce emissions in areas around the port and reduce costs.

Syftet med studien var att undersöka svenska hamnars möjlighet att investera i land­strömsteknik och sedan betala tillbaka investeringen genom försäljning av elektricitet till ankommande fartyg. Studien är en systematisk litteraturöversikt baserad på en sys­tematisk litteratursökning som sedan presenteras i en teoretisk fallstudie. Litteraturöversikten utgår från fem studier som beskriver kostnader gällande utbyggnad av landströmsteknik.   Första delen av resultatet består av beräkningar för vad investeringskostnaderna för utbyggnad av landströmsteknik till en enstaka kaj kan uppskattas till. Därefter beräk­nades kostnader för att generera en viss mängd elektricitet ombord och jämfördes med kostnaden för att köpa den från marknätet. Sedermera beräknades en vinstmarginal om elektriciteten säljs för samma pris som den kostat om den genererats ombord i dieselgenerator. Slutligen beräknades vilket prispåslag på elförsäljning en hamn kan göra för att få igen investe­ringskostnaderna på fem år samt hur detta pris står sig i jämförelse med kostnaden att generera samma elektricitet ombord.   Studien visar att det finns goda möjligheter för den teoretiska standardkajen att investera i landströmsteknik och få sina investeringar betalda på fem år, under förutsättningen att ankommande far­tyg är utrustade med möjligheten att ta emot elektricitet från land. / The purpose of the study was to investigate Swedish ports possibility to invest in onshore power supply equipment and pay back the initial investment with income from selling electricity to arriving ships. The study is a systematic review based on a sys­tematic search and presented as a theoretical case study. The review was based on five studies that describe costs of providing a port with onshore power supply.   The first part of the findings is calculations of the investment cost for onshore power supply for one single berth. Next the calculations of the costs to generate a certain amount of electricity on board was compared with the costs of buying said amount of electricity from shore providers. Then a profit margin if the electricity was sold for the same price as it would have cost to generate onboard in diesel generators was calculated. Finally the in­crease to the electricity sale price a port could add and still repay the initial investment over five years was calculated. This electricity sale price was then compared to what it would have cost to generate onboard.   The findings shows that there is a good possibility for the theoretical standard quay to refund their investment in onshore power supply over five years, under circumstances where ships visiting the port are equipped to receive the electricity.

Syftet med denna studie var att undersöka om landströmsanslutningar bör placerares midskepps vid manifoldern, alternativt i aktern på tankfartyg. Fokus låg på att hitta bästa placeringen utifrån säkerhet och arbetsmiljö ombord på fartyget och i hamnen. Detta studerades genom kvalitativa intervjuer med sex olika aktörer inom området för att få ta del av deras erfarenheter och åsikter kring ämnet. Parallellt genomfördes även en faktainsamling där standarder, regelverk samt tidigare forskning på området samlades in. Resultatet från intervjuerna sammanställdes och jämfördes sedan mot materialet från faktainsamlingen.  De krav som ställs i olika standarder kan, oavsett placering, innebära säkerhets- och arbetsmiljö nackdelar men respondenterna var övertygade om att man med rätt utrustning och rutiner kan upprätthålla en säker och god arbetsmiljö. Utifrån säkerhet ansåg flera respondenter att en placering långt ifrån manifoldern, där fartygets last hanteras är att föredra även om det finns andra säkerhetsmässiga nackdelar med en sådan placering. Arbetsmiljömässigt hade respondenterna flera för- och nackdelar med båda placeringarna som främst rörde problematiken kring kabelhanteringen. / The purpose of this study was to investigate whether shore power connections should be placed midships at the manifold, or alternatively, aft on tanker vessels. The focus was on determining the best location based on safety and working conditions onboard the vessel and in the port. This was studied by conducting qualitative interviews with six different stakeholders in the field to gain insight into their experiences and opinions on the subject. Concurrently, a data collection was conducted where standards, regulations, and previous research in the field were gathered. The results from the interviews were compiled and compared against the material from the data collection.  Regardless of the placement, there are safety and working environment disadvantages that are also stipulated as requirements in various standards, but the respondents were convinced that with the right equipment and procedures, a safe and good working environment can be maintained. Concerning safety, several respondents believed that a placement far from the manifold where the vessel's cargo is handled is preferable, even though there are other safety disadvantages associated with such placement. In terms of the work environment, the respondents identified several pros and cons with both placements, primarily related to the issue of cable handling.