Detta är en undersökande uppsats om hur landströmsanslutningen har fungerat på Stena Vision under 2012-2013, angående kostnad och miljöpåverkan för att producera ström i land, istället för att producera ström ombord med fartygets generatorer. Genom att räkna fram avgasvärdena skapades en bild av hur stor miljöpåverkan generatordrift har. Naturvårdsverkets beräkningsmodell användes för att få en så exakt beräkning som möjligt och för att jämföra avgasutsläppet mot den globala miljöpåverkan. Stena Vision minskade sina utsläpp av växthusgaser med 290 ton per år genom att använda landströmsanslutningen. Det kunde även påvisas en minskning av CO2, SO2, NOx och PM10. Kostnaden för landströmmen varierar väldigt mycket från månad till månad. Detta är direkt orsakat av att nätavgiften är en stor del av kostnaden och vissa månader har inte landströmsanslutningen använts i den utsträckningen som man skulle ha kunnat. Att använda fartygets generatorer har kostat 1,47 SEK/kWh och att använda landströmsanslutningen har kostat 2,06 SEK/kWh. Genom att även ansluta Stena Spirit på den befintliga landströmsanläggningen gick kostnaden per kWh ner till 1,53 SEK/kWh för landström.

För att kunna sänka utsläppen av växthusgaserna med 20 procent till år 2020 och med 80 procent till 2050 har de båda länderna (Storbritannien och Sverige) valt att använda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rättsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att använda sig av ett av riksdagens miljömål, Begränsad klimatpåverkan, och då med inriktning mot klimatförändringarna. Genom att länderna valt att hantera klimatfrågan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa länder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. Länderna har även jämförts enligt en komparativ metod och med hjälp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska målsättningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning. Resultatet belyser de politiska styrningsskillnaderna mellan länderna och deras  klimatpolitiska likheter. Länderna skiljer sig åt politiskt. Storbritannien har delat upp sina åtgärder och styrmedel mellan departementen, medan Sveriges klimatarbete till största del sker i kommunerna. Både Storbritannien och Sverige använder sig av ekonomiska styrmedel och då genom både skatt och olika bidrag. Båda länderna ser detta som ett effektivt sätt att minska klimatpåverkan. Även administrativa styrmedel som regleringar och gränsvärden används i båda länderna. Eftersom de politiska systemen skiljer sig åt mellan de två valda länderna är det svårt att förklara skillnaderna mellan länderna. Min genomgång av det empiriska materialet indikerar dock att Storbritannien har en mer detaljerad väg att gå för att nå de uppsatta klimatmålen.

Sedan parisavtalet trädde i kraft 2016 har det ställts allt högre krav på att minska utsläppen av växthusgaser. Avtalet bidrog till att Sveriges regering 2018 införde ett klimatpolitiskt råd varshuvuduppgift är att arbeta mot att minska utsläppen av växthusgaser i samhället. Ett sätt att få bygg- och fastighetssektorn att minska sina utsläpp av växthusgaser knyts an till lagen om klimatdeklarationer, som började gälla första januari 2022. Klimatdeklarationens upplägg grundar sig i livscykelanalysens första del- byggskedet. Klimatdeklarationen beskriver de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet. Det omfattar alla växthusgasutsläpp som sker under tiden som byggnaden uppförs, exempelvis från cementbrytning till färdiggjuten betongplatta. Det är byggherrens ansvar att klimatdeklarationen görs och lämnas till Boverket. Uppförandet av klimatdeklarationen kan delegeras bort till exempelvis entreprenören alternativt att flera parter samverkar vid uppförandet. För att kunna beräkna värden inför klimatdeklarationen behövs byggnadstekniska indata och klimatdata. Studiens huvudsakliga syfte var att studera hur ledningen i ett mindre entreprenadbolag ser på sina förutsättningar att upprätta en klimatdeklaration. Studiens kvalitativa intervjuer utformades på ett semistrukturerat sätt, där respondenterna utöver att besvara intervjufrågorna fick möjlighet att komma med egna tankar, vilket breddade studiens perspektiv. Fallstudien kopplas till ett mindre entreprenadbolag i Kronobergs län, som ännu inte börjat jobba aktivt med lagen. Studien omfattar därav inga klimatberäkningar. Lagen om klimatdeklarationer anses bidra till en onödig kostnad, även om det finns förståelseför att bygg- och fastighetssektorn behöver minska sina växthusgasutsläpp. Kostnaden förklimatdeklarationen vill hållas låga och därför anses inte valet av specifika klimatdata1* att löna sig i så stor utsträckning för ett mindre entreprenadbolag. Den byggnadstekniska indatan till klimatdeklarationen skapas under projektering i kalkylen och klimatdatan hämtas från Boverkets klimatdatabas och/eller produktspecifika EPD:er. Det är viktigt att kalkylen underhålls under hela projektet, exempelvis om en materialmängd ändras. Respondenterna menar att kostnaden för klimatdeklarationen kan kompenseras genom en cykelpool med lådcyklar för de boende. / Since the Paris Agreement entered into force in 2016, there have been increasing requirements to reduce emissions of greenhouse gas. The agreement contributed that the Swedish government in 2018 introducing a climate policy council whose main task is to work towards reducing the emission of greenhouse gas in the society. A way to get the construction and real estate sector to reduce their greenhouse gas emissions is linked to the law on climate declarations, which came into force on 1 January 2022. The structure of the climate declaration is based on the life cycle analysis´s first sub-construction phase. It covers all emissions of greenhouse gas that occur during the construction of the building, for example from cement quarry to precast concrete slab. It is the client´s responsibility that the climate declaration is made and submitted to the National Board of Housing, Building and Planning. The construction of the climate declaration can be delegated to, for example, the contractor or that several parties cooperate in the construction. To be able to calculate values prior to the climate declaration, building technical input data and climate data are needed. The main purpose of the study was to study how the management of a small construction company views their conditions for drawing up a climate declaration. The study´s qualitative interviews were structured in a semi-structured way, where the respondents, in addition to answering the interview questions, had the opportunity to come up with their own thoughts, which broadened the study´s perspective. The case study is linked to a small construction company in Kronoberg County, which has not yet started working actively with the law. Therefore, the study does not include climate calculations. The Climate Declarations Act is considered to contribute to an unnecessary cost, even though there is an understanding that the construction and real estate sector needs to reduce its emissions of greenhouse gas. The cost of the climate declaration wants to be kept low and therefore the choice of specific climate data X is not considered to pay off to such a large extent for a smaller construction company. The building technical input data for the climate declaration is created during design in the calculation and the climate data is retrieved from the National Board of Housing, Building and Planning´s (Boverket) database and/or product specific EPD´s. It is important that the calculation is maintained throughout the project, for example if a quantity of material changes. The respondents believe that the cost of the climate declaration can be compensated through a bicycle pool with box bicycles for the residents.

Med anledning av de allt mer synliga klimatförändringarna har kartläggning av växthusgasutsläpp blivit ett uppmärksammat fenomen. För att inte överskrida Parisavtalets 1,5 graders mål behöver företag initiera åtgärder för att reducera växthusgasutsläpp. Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) har tagits fram av World Resources Institute & World Business Council on Sustainable Development för att främja företags arbete vid kartläggning av växthusgasutsläpp. GHG-protokollet tillhandahåller riktlinjer genom flertalet standarder för företag att tillämpa. Enligt GHG-protokollet är kartläggning av scope 1 och 2 obligatoriskt medan scope 3 är valfritt för de företag som väljer att rapportera i enlighet med GHG-protokollet. Detta trots att majoriteten av företags växthusgasutsläpp härleds till scope 3 enligt litteraturen, vilket ligger till grund för studien.Syftet med studien var att kritiskt granska GHG-protokollets riktlinjer och utvärdera standardens metod för kartläggning av scope 3 utsläpp, samt hur metoden tillämpas i ett tillverkande företag. Vidare syftade studien till att bidra med rekommendationer för att reducera industrins klimatpåverkan inom scope 3. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en kartläggning av ett fallföretags scope 3 utsläpp genomförts i enlighet med GHG-protokollets metod. Studien har samlat in data genom intervjuer, kontakt med fallföretagets leverantörer, konsultationer och litteraturstudier. Fallstudien har avgränsats till kartläggning av kategorin uppströms transporter med anledning av tidsramen för studien. Studien konstaterar att det finns flertalet drivande faktorer till att kartlägga och rapportera växthusgasutsläpp för företag vilket skapar behovet av riktlinjer och standarder. Den starkaste drivande faktorn som identifierades var att intressenter efterfrågar hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor i allt bredare utsträckning. Däremot finns det även utmaningar när det kommer till kartläggning och rapportering av växthusgasutsläpp i form av resursbrist, behov av kunskap inom ämnet och stöd för beräkningar. Utifrån kartläggningen av fallföretagets scope 3 har GHG-protokollets metod utvärderats där det framkommer att det finns behov av en enhetlig kalkyleringsfil med stöd för beräkningar tillsammans med öppna databaser med schabloner för emissionsfaktorer. I studien utvecklades en egen kalkyleringsfil för beräkningar av fallföretagets scope 3 utsläpp då GHG-protokollets kalkyleringsfil inte var användbar för fallföretagets specifika data. Studien presenterar förbättringsförslag och rekommendationer på hur fallföretaget och andra företag kan arbeta för att minska sina växthusgasutsläpp. Resultatet visar att företag kan arbeta för att minska växthusgasutsläppen genom att exempelvis efterfråga leverantörer om gröna transportsätt och utbilda personal för att öka kunskapen samt kompetensen inom företaget. / Due to increasing climate change, mapping of greenhouse gas emissions has become a notable phenomenon. In order not to exceed the Paris Agreement's 1,5 degrees objective, companies need to initiate measures to reduce greenhouse gas emissions. The Greenhouse Gas protocol (GHG-protocol) has been developed by the World Resources Institute & World Business Council on Sustainable Development to promote mapping greenhouse gas emissions within companies. The GHG protocols provide standards and guidelines for companies to apply. According to the GHG protocol, mapping of scope 1 and 2 is mandatory while scope 3 is optional for those who choose to report by the GHG-protocol. This is despite the fact that the majority of company’s greenhouse gas emissions are derived to scope 3, which is the basis for this study. The purpose of the studies was to critically examine the GHG protocol's guidelines and evaluate the standard's method for mapping scope 3 emissions, as well as how the method is applied in a manufacturing company. Furthermore, the studies aimed to contribute with recommendations for reducing the industry's climate impact within scope 3. In order to be able to answer the case study's questions, a survey of a case company's scope 3 has been carried out in accordance with the GHG protocol's method. The study has collected data through interviews, contact with the case company's suppliers, consultations and literature studies. The case study has limited the mapping to the category of upstream transports due to the time frame for this study. The case study states that there are several driving factors in mapping and reporting greenhouse gas emissions for companies, which creates requirements for guidelines and standards. The strongest driving factor identified was that stakeholders demand how companies work with sustainability. However, there are also challenges when it comes to mapping and reporting greenhouse gas emissions in form of lack of resources, need for knowledge in the subject and support with calculations. Based on the mapping of the case company's scope 3, the GHG protocol's method has been evaluated where it emerges that there is a need for support and a standardization of calculation method together with open databases with templates for emission factors. In this case study, a separate calculation file was developed for calculations of the case company's scope 3 emissions because the calculation file of the GHG protocol was not useful for the specific company data. The study presents improvement proposals and recommendations on how the case company and other companies can work to reduce their greenhouse gas emissions. The results show that companies can work to reduce greenhouse gas emissions through inquiring suppliers about green transport services and to educate the staff to increase knowledge within the company.

The production of meat is a resource consuming process that affects the environment considerably and the demand for meat is expected to increase as the population grows. A large part of all anthropogenic greenhouse gas emissions come from the livestock sector  which uses a third of the earth's surface. Insects emit fewer greenhouse gases than traditional livestock, and also uses less resources, such as land and feed. Entomophagy, consumption of insects, has long been part of the human diet and are still eaten on all continents. But modern people in Western countries find it difficult to accept insects as food, as their mental barriers prevent them from doing so. Insects are a newly discovered alternative protein source that is positive for the environment, nutrition, economy and biodiversity. However, there are currently many uncertainties about insects, they may be toxic or allergenic, and these risks must be evaluated before they can be classed as food insects. Researchers suggest that insects begin reared commercial to ensure access without pose a risk to consumers or damaging the environment.

The Earth is getting warmer at an alarming rate. The cause for the increase in temperature is predominantly anthropogenic emissions. Sweden’s territorial greenhouse gas emissions was 50,9 million tons CO2e in 2019, emissions from forestry and consumption not included. According to the Paris agreement, the world’s emissions has to reach net zero by year 2045. The purpose of this report was to produce a carbon dioxide budget for a municipality in Sweden and further examine how those emissions can be reduced and at what pace. To find out the municipality’s inhabitant’s emissions, a survey was sent out to the inhabitants regarding consumption habits. Statistics for territorial emissions was retrieved from RUS emission database. From this and emission factors, a total was calculated. A total of 11 061 CO2e per person over 15 years in the municipality was calculated. It was found that the largest emission category was transport. The territorial emissions from RUS reached 74 677 CO2e. The total for the whole municipality reached 161 109,4 CO2e per year. A proposal for reducing the emissions was set to either a 5-10% decrease per year or 25% per year. There are several ways to reduce greenhouse gas emissions. Some of these ways are planting trees, smart city-planning, changing eating habits, shopping second hand, driving less and using renewable energy. In conclusion, there are several challenges in order to succeed with the reductions. The most efficient way should be to begin working with the categories that release the most greenhouse gases.

Klimatförändringar och hur dessa ska mitigeras är något som blir alltmer aktuellt på den politiska agendan både i Sverige och globalt. Ett av områdena när det kommer till klimatfrågor är utsläpp av så kallade växthusgaser som är en av aspekterna som orsakar den utökade globalauppvärmningen. Sverige har årliga utsläpp på 50,9 miljoner ton av koldioxid under ett år där majoriteten av dessa utsläpp kommer från sektorerna för industri samt transport, där majoriteten av utsläppen inom transportsektorn kommer från bilar. En av metoderna i Sverige för att minska utsläpp avkoldioxid och andra klimatpåverkande gaser ut i atmosfären är den så kallade elektrifieringsstrategin. Kortfattat innebär denna strategi en omställning från fossilt till eldrivetinom diverse sektorer i samhället. För personbilstrafiken kan detta innebära att elbilar ersätter bensin- och dieseldrivna bilar. Detta fungerar dock enbart om elbilar har lägre utsläpp än de fordon de ersätter. Arbetet i denna rapport är en kvantitativ empirisk undersökning och data för elproduktion och elanvändning samt för en del av transportsektorn i Sverige är statistik från statliga myndigheters databaser. För annan information används tidigare vetenskapliga källor, officiella rapporter genomförda av företag samt specifikationer från tillverkare för att exempelvis beräkna emissionsfaktorer och medelvärden för elbilars behov av el per körd km. Utsläpp som orsakas på grund av användning av elbilar. Vilken beräkningsmetod som appliceras beror på om elbehovet är större elproduktionen i det undersökta området. Jämförelsen görs per månad för att fånga upp om det varierar mellan årstider. Det område som undersökts är södra Sverige. Sverige är indelat i 4 elområden och södra Sverige omfattas av elområde 3 och 4. Elområde 3 har en nordlig gräns i Gävleborgs och Dalarnas län och dess sydliga gräns till elområde 4 är i Västra Götaland, Jönköping och Kalmar län. Gotland ingår i elområde 3 och Öland är en del avelområde 4.Resultatet visar att elområde 3 producerar mer el än det använder oavsett månad år 2019.Elområde 4 har högre elbehov än produktion oavsett månad. Då extra elbehov från elbilar tillkommer har elområde 3 fortsatt större produktion än användning och elområde 4 har större användning än produktion. Detta leder till att utsläpp från elbilar i elområde 3 beräknas utifrån medelmix och elområde 4 beräknas utifrån marginalel. Vilket ger resultatet att elbilar i elområde 3 har lägre utsläpp än bensin och dieseldrivna bilar och i elområde 4 har elbilar högre utsläpp.Tidigare studier indikerar att elbilar som laddas med el från exempelvis kolkraftverk kan tolkas ha en större mängd utsläpp än en bensin eller dieseldriven bil men utsläppet av växthusgaser sker inte vid fordonet utan sker vid elproduktionen. Arbetet i denna rapport stödjer detta ochvisar att för att elbilar skall vara ett klimatsmart alternativ för södra Sverige måste den el som laddar fordonen inte komma från exempelvis kolkraftverk.

The background of the study explored greenhouse gas emissions, waste management, andenergy consumption within the construction and real estate sector, focusing on both municipalentities and private companies. The sector's environmental impact has become a centralconcern with an increased focus on sustainability and reduced climate impact. This motivatedthe need for a thorough analysis to understand and compare how different stakeholders in thesector address and respond to these challenges.The study's execution involved a combination of interviews and analysis of available datafrom three construction companies (Skanska, Peab, Rejlers) and two municipalities (Malmo,Landskrona). Through a cross-sectional study, insights were gained into the specificstrategies, challenges, and outcomes related to greenhouse gas emissions, waste management,and energy consumption for both companies and municipalities. This methodology allowedfor a holistic view of sustainability practices within the sector.The results highlight that greenhouse gas emissions have been identified as a crucial factoraffecting both environmental and economic perspectives for both municipalities andconstruction companies. Reducing these emissions has a positive impact on several otheraspects studied, such as reuse and energy consumption. Construction companies emphasizethe importance of reducing environmental impact, often in response to requirements from thecities they build for. Municipalities, with a more overarching role, can set requirements forconstruction companies to meet environmental goals and monitor the results.The study's conclusions emphasize the importance of reducing greenhouse gas emissions as afundamental strategy to promote sustainability within the construction and real estate sector.Reuse and reduced energy consumption emerge as central to achieving positive results fromboth environmental and economic perspectives. Solutions such as incentives and increasedcollaboration between municipalities and construction companies are proposed to make reuseeconomically viable. Furthermore, the study highlights how energy consumption is closelyrelated to greenhouse gas emissions, emphasizing the need to transition to more sustainableenergy sources.Finally, the study underscores the importance of being aware of the challenges of generalizingresults for the entire construction and real estate sector. Each organization has its uniquechallenges and strategies, requiring individual adaptations to promote sustainability within thesector as a whole. The study offers valuable insights into how stakeholders in the constructionsector approach and respond to environmental challenges, with the potential to guide futuresustainability initiatives and research in the field.  Keywords: Energy consumption, waste management, greenhouse gas emissions, life cycleanalysis (LCA) and municipal construction. / Studiens bakgrund undersökte utsläpp av växthusgaser, avfallshantering ochenergiförbrukning inom bygg- och fastighetssektorn med fokus på både kommunala aktöreroch privata företag. Byggsektorns påverkan på miljön har blivit en central fråga med ökatfokus på hållbarhet och minskade klimatpåverkande faktorer. Detta motiverade behovet av engrundlig analys för att förstå och jämföra hur olika aktörer inom sektorn hanterar och svararpå dessa utmaningar.Studiens genomförande involverade en kombination av intervjuer och analys av tillgängligdata från tre byggföretag (Skanska, Peab, Rejlers) och två kommuner (Malmö, Landskrona).Genom en tvärsnittsstudie fick vi insikt i företagens och kommunernas specifika strategier,utmaningar och resultat relaterade till utsläpp av växthusgaser, avfallshantering ochenergiförbrukning. Denna metodik möjliggjorde en holistisk syn på hållbarhetspraktiker inomsektorn.Resultaten visar att utsläpp av växthusgaser har identifierats som en avgörande faktor sompåverkar både miljö- och ekonomiperspektiv för både kommuner och byggföretag.Minskningen av dessa utsläpp har en positiv inverkan på flera andra aspekter som undersökts,såsom återbruk och energiförbrukning. Byggföretagen betonar minskad miljöpåverkan somviktigt, ofta som svar på krav från de städer de bygger åt. Kommunerna, med en merövergripande roll, kan ställa krav på byggföretag att uppfylla miljömål och övervakaresultaten.Studiens slutsatser betonar vikten av att minska utsläpp av växthusgaser som engrundläggande strategi för att främja hållbarhet inom bygg- och fastighetssektorn. Återbrukoch minskning av energiförbrukning framstår som centrala för att uppnå positiva resultat bådeur miljö- och ekonomiperspektiv. För att göra återbruk ekonomiskt rimligt föreslås lösningarsom incitament och ökat samarbete mellan kommuner och byggföretag. Vidare belyserstudien hur energiförbrukningen har en nära relation till utsläpp av växthusgaser ochframhäver behovet av övergång till mer hållbara energikällor.Slutligen understryker studien vikten av att vara medveten om svårigheterna med attgeneralisera resultaten för hela bygg- och fastighetssektorn. Varje organisation har sina unikautmaningar och strategier, vilket kräver individuella anpassningar för att främja hållbarhetinom sektorn som helhet. Studien erbjuder en värdefull inblick i hur aktörer inom byggsektornnärmar sig och svarar på miljöutmaningar, med potential att guida framtida hållbarhetsinitiativoch forskning inom området.  Nyckelord: Energiförbrukning, avfallshantering, växthusgasutsläpp, livscykelanalys (LCA)och kommunalt byggande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur mobility management kan tillämpas för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor i kommunal verksamhet. En kvalitativ fallstudie gjordes i Trelleborgs kommun och data inhämtades från nyckelpersoner i organisationen och genom semistrukturerade intervjuer med anställda. Intervjudata analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultaten användes sedan för att ta fram en skräddarsydd handlingsplan anpassad efter kommunens förutsättningar och behov. Studien visade att det finns god potential att vidareutveckla det redan framåtsträvande klimatarbetet i Trelleborgs kommun med hjälp av en kombination av mjuka åtgärder som samordning, kommunikation, utbildning och platsbaserade insatser. En slutsats av studien är att anställdas erfarenheter är en värdefull resurs som kan användas som kompass vid valet av åtgärder kopplade till hållbara tjänsteresor och resfria möten. / The purpose of this study was to investigate how mobility management can be applied to reduce climate impact from municipal business travel. A qualitative case study was conducted in the municipality of Trelleborg and data was collected from key personnel in the organization and through semi-structured interviews with employees. Interview data was analyzed using content analysis. The results were then used to develop a tailored action plan adapted to fit the municipality’s conditions and needs. The study showed that there is good potential to further develop the already advancing climate undertakings in Trelleborg municipality, using a combination of soft measures such as coordination, communication, education and site-based efforts. One conclusion of the study is that employee experience is a valuable resource that can be used as a compass when selecting actions related to sustainable business travel and travel-free meetings.

Det kommunala fastighetsbolaget AB Uppsala kommuns Industrihus, även kallat Ihus, har som mål att bli klimatneutralt till år 2030. Definitionen av klimatneutralitet är att de totala utsläppen av växthusgaser ska vara lika med noll. Detta kan vara svårt att uppnå i praktiken med enbart organisationsomställning, miljöledningssystem och livscykelanalyser (LCA) då nästan alla delar i en verksamhet ger upphov till växthusgasutsläpp i olika led. Inledningsvis identifierades och kvantifierades direkta och indirekta utsläpp. Verksamheten delades därför in i olika sektorer för att underlätta arbetet. Dessa sektorer valdes utifrån de utgifter som Ihus redovisar och delades upp i fem utgiftsposter. Dessa var renovering, säkerhet, fastighetsskötsel, konsult och avfallshantering. Företag vars verksamhet liknar den hos Ihus entreprenörer valdes ut för varje sektor. Genom att sedan undersöka deras utsläpp och omsättning beräknades sektorns utsläppsintensitet. Ihus utgiftsposter multiplicerades med motsvarande sektor och utsläppen från Ihus kunde bestämmas.  Kvantifieringen av Ihus utsläpp resulterade i en åtgärdsplan med konkreta åtgärder presenterade i en tidplan. Tidplanen bestod av tre milstolpar med fyra års mellanrum fram till 2030 då Ihus vill ha uppnått sitt mål med att bli klimatneutrala. Inom de fyra första åren bör Ihus fokusera på åtgärder som är relativt enkla att utföra samt åtgärder som lägger en grund för ett långsiktigt miljöarbete. Dessa inkluderar resurseffektivisering, specificerad fakturering, redovisning av entreprenörers transporter samt uppföljningsmetod för upphandling. Fram till milstolpe 2 rekommenderas Ihus att utföra LCA på relevanta delar av verksamheten, så som renovering, samt kräva att entreprenörer redovisar direkta utsläpp i samband med upphandling. Cirkulär resurshantering bör även införas. Fram till milstolpe 3 kommer Ihus med hjälp av en rad åtgärder enligt en åtgärdsplan att minska sina utsläpp. De utsläpp som kvarstår efter år 2030 rekommenderas Ihus att kompensera. Även krav på att entreprenörer ska redovisa indirekta utsläpp bör ställas fram till milstolpe 3.