Syftet med denna studie var att undersöka hur mobility management kan tillämpas för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor i kommunal verksamhet. En kvalitativ fallstudie gjordes i Trelleborgs kommun och data inhämtades från nyckelpersoner i organisationen och genom semistrukturerade intervjuer med anställda. Intervjudata analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultaten användes sedan för att ta fram en skräddarsydd handlingsplan anpassad efter kommunens förutsättningar och behov. Studien visade att det finns god potential att vidareutveckla det redan framåtsträvande klimatarbetet i Trelleborgs kommun med hjälp av en kombination av mjuka åtgärder som samordning, kommunikation, utbildning och platsbaserade insatser. En slutsats av studien är att anställdas erfarenheter är en värdefull resurs som kan användas som kompass vid valet av åtgärder kopplade till hållbara tjänsteresor och resfria möten. / The purpose of this study was to investigate how mobility management can be applied to reduce climate impact from municipal business travel. A qualitative case study was conducted in the municipality of Trelleborg and data was collected from key personnel in the organization and through semi-structured interviews with employees. Interview data was analyzed using content analysis. The results were then used to develop a tailored action plan adapted to fit the municipality’s conditions and needs. The study showed that there is good potential to further develop the already advancing climate undertakings in Trelleborg municipality, using a combination of soft measures such as coordination, communication, education and site-based efforts. One conclusion of the study is that employee experience is a valuable resource that can be used as a compass when selecting actions related to sustainable business travel and travel-free meetings.

Flygresande är en starkt bidragande faktor till klimatförändring. KTH strävar efter att minska sina utsläpp från tjänsteresor och för att bidra till det undersöker denna uppsats hur en visuell installation på en avdelning kan användas för att väcka reflektion kring det egna och avdelningens flygande inom tjänsten med hjälp av konceptet som i uppsatsen kallas utsläppshastighet. Metoden grundar sig i Research Through Design och tre designkoncept togs fram för att visualisera en avdelnings utsläppshastighet varav ett designkoncept som använde vägmärken valdes. För designen valdes fyra vägmärken: en hastighetsbegränsningsskylt, en påbudsskylt med symbol för flygplan, en hastighetsmätare och en digital tillståndsbeskrivande skylt. Hastighetsbegränsningen representerade KTH:s utsläppsmål för tjänsteresor i utsläppshastighet och hastighetsmätaren visade avdelningens nuvarande utsläppshastighet. En mock-up av den valda designen skapades digitalt och visades i ett scenario för tre anställda på KTH och en på Folkhälsomyndigheten, som samtidigt fick frågor om hur de tolkade och kände kring det de såg. Deltagarna förstod vad som var en “bra” hastighet och inte, men inte helt vad värdena representerade och vad sammanhanget var. Visualiseringen verkade vara intressant och igenkännbart men något otydlig i hur den kopplas till flygresor. För att åtgärda otydligheterna föreslogs bland annat att byta flygplansskyltens vägmärkestyp från påbudsmärke till symboltavla och ta bort den svarta digitala tillståndsbeskrivande skylten. Resultaten tyder på att utsläppshastighet kan användas för att få anställda att reflektera kring sitt flygande inom tjänsten. Däremot, på grund av begränsat antal deltagare i undersökningen och partiskt urval av dem bör konceptet undersökas ytterligare för att kunna dra några säkra slutsatser. / Air travel is a strong contributor to climate change. KTH (Royal Institute of Technology) strives to reduce their emissions from business travels. In order to contribute to this, this paper explores how a visual installation at a department at KTH can be used to invoke reflection regarding one’s own and the department’s business air travel using a concept that, in this paper, is called emission rate. The method is based in Research Through Design, and three design concepts were generated to visualize a departments emission rate, from which a design concept using road signs was selected. For the design, four road signs where selected: a speed limit sign, a mandatory sign with an airplane symbol, a speedometer, and a black digital sign that shows the department’s current state. The speed limit represents KTH’s flight emission goals measured in emission rate, and the speedometer showed the departments current emission rate. A mock-up of the selected design was created digitally and was shown in a scenario to three KTH employees and one employee from The Public Health Agency of Sweden. They were given questions during the scenario about how they felt and what they thought about the things they saw. The participants understood what was a “good” speed and not, but not what the values represented and what the context was. The visualization seemed to be interesting and recognizable, but it was not clear how it was connected to air travels. In order to improve clarity, it is suggested that the airplane sign is changed from a mandatory sign to a supplementary sign, and that the black digital sign is removed. The results indicate that emission rate can be used to get employees to reflect on their business flying habits. However, due to limited number of participants in the study and biased selection of participants, the concept should be studied further in order to confidently draw any conclusions.

Transportval vid tjänsteresor är en viktig fråga då universitet och högskolor var en av de tre myndigheter med högst mängd utsläpp från tjänsteresor för året 2017. Det är särskilt viktigt för Linnéuniversitetet som är miljöcertifierat och har en Mötesoch Resepolicy för att minska sina utsläpp. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar universitetsanställdas val av transportsätt vid tjänsteresor samt vad som krävs för att målgruppen ska välja de mer miljövänliga alternativen. Metoden som användes var en webbenkät i kombination med en conjointanalys för att få både kvantitativa och kvalitativa resultat. Den yrkesgrupp som var mest representerad av respondenterna var Teknisk- och Administrativ personal vars syfte med tjänsteresan främst var möten och konferenser. Resultaten från studien visade att de avgörande faktorerna för respondenterna var tid, kostnad, miljö, pålitlighet och inverkan på fritid. Det som respondenterna ansåg krävdes för att de skulle välja tåg över flyg var möjlighet till flextid under restiden, att övernattningar beviljas av universitetet samt förbättrad kollektivtrafik. / Transport choice for business travel is an important matter since universities and colleges were one of the top three authorities with the highest amount of emissions from business travels for the year of 2017. It is especially important for the Linnaeus University which has an environmental management certificate and has a Meeting-and Travel policy to reduce their emissions. The purpose of this study was to find out the factors which affect the choice of transport on business trips for university employees as well as what is required for the target group to choose the more environmentally friendly alternatives. The method that was used was a web survey in combination with a conjoint analysis to get both quantitative and qualitative results. The results from the study showed that the deciding factors for the respondents were time, cost, environment, reliability and impact on leisure time. The occupational group which was most represented by the respondents was Technical- and Administrative personnel whose purpose with the business trip mainly was meetings and conferences. That which the respondents deemed as required for them to choose train over plane was the possibility for flex during the travel time, for overnight stays to be granted by the university as well as improved public transport.

Transportsektorn stod för närmare en tredjedel av växthusgasutsläpp år 2017. Sverige har stort bilinnehav, stora bilar och långa avstånd, dessa är några faktorer som bidrar till en försämrad miljö. Personkilometer har under de senaste 50 åren ökat med 150 procent, enligt en underlagsrapport från trafikverket.   Syftet med arbetet är att utveckla en modell som underlättar valet av transportmedel, med hänsyn till en hållbar utveckling. I samband med arbetet utförs en fallstudie på Högskolan Väst där vi lägger grunden för ett arbete mot att minska högskolans koldioxidutsläpp vid resor i tjänsten. Rapporten är avgränsad till endast resor i tjänsten samt koldioxidutsläppens påverkan på klimatet. Arbetet kunde möjliggöras genom empirisk data som blev insamlat, samtidigt som intervjuerna gav oss en insyn från personalens perspektiv om vad som är viktigt vid en mötesbokning.    Olika transportmedel påverkar miljön på olika sätt. Därför bidrar alla val av transport varje dag till hur vårt framtida klimat kommer att se ut. I rapporten lyfts det fram att personbilens utsläpp per personkilometer är 30 000 gånger så stor som tågtransporten. Hur man väljer att resa påverkas oftast av personliga preferenser. För att kunna göra ett rätt val krävs grundförutsättningar till att tänka på vissa aspekter. Det är ytterst viktigt för en organisation.  För att bli ett transporteffektivt samhälle, krävs det ständiga förbättringar i samhällsplaneringen. / The transport sector accounted for nearly a third of greenhouse gas emissions by 2017. Sweden has large car ownership, large cars and long distances, these are some factors that contribute to a deteriorating environment. Personnel kilometers have increased by 150 per cent over the past 50 years, according to a report from the traffic agency.  The purpose of this thesis is to develop a model that facilitates the choice of transport, considering sustainable development. In connection with the thesis, a case study is being carried out at the University of West Sweden, where we lay the foundation for work to reduce the university's carbon dioxide emissions during travel in the service. The report is limited to only travel in the service and the impact of carbon dioxide on the climate. The work could be achieved through empirical data collected, while the interviews gave us an overview of the staff's perspective on what is important in a meeting booking.   Different modes of transport affect the environment in different ways. Therefore, every choice of transport every day contributes to the way our future climate will look. The report states that passenger car emissions per passenger kilometer are 30,000 times as high as rail transport. How to choose to travel is usually affected by personal preferences. In order to make the right choice, basic prerequisites are required to consider certain aspects. It is extremely important for an organization. To become a transport-efficient society, continuous improvements in community planning are required.

Bakgrund: Det krävs en förändring av hur vi använder jordens resurser för att uppnå en hållbar utveckling, vilket inkluderar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Region Kronoberg ska ta fram ett hållbarhetsprogram för 2019-2022 där alla tre aspekter av hållbarhet beaktas. Ett aktuellt problem är den klimatpåverkan som regionen har idag på grund av tjänsteresor. Det är bara möjligt att bedöma hållbarheten i ett transportsystem om de ingående parametrarna definieras och mäts, ofta finns det dock inte praktisk vägledning. Ett behov finns därför av ett sammanhållet styrdokument med konkreta mål. För att begränsa transporters negativa effekter kan olika strategier och lösningar vidtas och åtgärder behöver genomföras för att uppnå uppsatta hållbarhetsmål.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hållbarhetsmått, mål och åtgärder som kan relateras till tjänsteresor i befintlig teori och bland Sveriges regioner, och med utgångspunkt i den kartläggningen ge förslag på hållbarhetsmål och hållbarhetsmått samt hållbarhetsfrämjande åtgärder gällande tjänsteresor för användning i framtagandet av Region Kronobergs kommande hållbarhetsprogram.   Metod:  Studien genomfördes med en flerfallsdesign och har haft ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Datainsamlingen har skett i form av ostrukturerade intervjuer, mailkonversationer, fokusgrupper samt offentliga och internt tillhandahållna dokument. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ dataanalys.   Slutsats: Idag saknas en sammantagen helhetsbild över hållbarhetsarbetet och det är problem med förankringen av mål. Kärnan i att driva mot en mer hållbar riktning är att förändra beteenden. Sex mått som på olika sätt representerar de tre hållbarhetsdimensionerna föreslås. Till dessa kopplas fyra mål som avser minska klimatpåverkande utsläpp, öka andelen förnybara bränslen och ersätta fysiska möten med resfria möten. En rad föreslagna åtgärder presenteras, däribland en konkret och tydlig resepolicy, en uppdaterad klimatväxlingsmodell, förbättrade uppföljningsrutiner för mätning, förenklade rutiner kring uthyrning av bilpoolsbilar och cyklar samt informationsinsatser.   Nyckelord: Hållbarhet, Hållbar utveckling, Tjänsteresor, Regioner, Offentlig verksamhet / Background: We need a change in how we use the Earth's resources to achieve sustainable development, including environmental, social and economic sustainability. Region Kronoberg will develop a sustainability program for 2019-2022, taking into account all three aspects of sustainability. A current problem is the climate impact the region has today due to emissions. It is only possible to assess the sustainability of a transport system if the parameters are defined and measured, but there is often no practical guidance. Therefore, there is a need for a coherent management document with concrete goals. To limit the negative effects of transports, different strategies and solutions can be taken and measures need to be implemented to achieve the determined sustainability goals.   Purpose: The purpose of this study was to map sustainability indicators, goals and measures related to business travel in existing theory and among Sweden's regions, and based on this mapping suggest sustainability indicators, goals and measures for use in the development of Region Kronoberg's future sustainability program.   Methodology: The study was conducted as a multiple case study with a deductive approach and a qualitative research strategy. Data collection was in the form of unstructured interviews, mail conversations, focus groups, as well as publicly published and internally acquired documents. The empirical material was then analyzed by qualitative data analysis.   Conclusions: There is a lack of a comprehensive overall picture of sustainability as well as problems with anchoring goals. The essence of driving towards a more sustainable direction is to change behavior. Six indicators that represent the three sustainability dimensions in different ways are proposed. Four goals are linked to these indicators with the aim to reduce climate-related emissions, increasing the proportion of renewable fuels and replacing physical meetings with meetings that doesn’t require travel. A range of proposed actions are presented, including a concrete and clear travel policy, an updated climate change model, improved monitoring routines for measuring, simplified procedures for car and bicycle rental, as well as information efforts.   Keywords: Sustainability, Sustainable development, Business travel, Business trip, Work travel, Regions, Public Sector, Government

De flesta människor reser dagligen till arbete, skola eller för att uträtta ärenden, men dessvärre utgör sätten som vi reser på en belastning på miljön som inte är förenlig med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I Sverige står transportsektorn för ungefär en fjärdedel av landets energianvändning och cirka 30 procent av landets totala klimatutsläpp. En stor del av utsläppen genereras av persontransporter och forskare menar att en minskad energianvändning genom ett smartare och mer hållbart resande är en viktig utveckling för att minska transportsektorns miljöpåverkan. Då arbetsrelaterade resor utgör hälften av alla persontransporter i Sverige, spelar företag en betydande roll, eftersom de har möjlighet att påverka både arbets- och tjänsteresor. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ett företag och arbetsplats, ÅF i Solna, kan skapa förutsättningar för hållbara arbets- och tjänsteresor. Vidare är syftet att ta fram åtgärdsförslag baserat på ÅF:s mål med att minska miljöpåverkan från resor. Mot bakgrund av utförda litteraturstudier, som redogör för bakgrunden till företags arbete för hållbara resor, som beskriver svenska arbetsmetoder för ändamålet och som diskuterar goda exempel på åtgärder som utförts av organisationer i Sverige, har en studie av platsförutsättningar och en resvaneundersökning genomförts på ÅF i Solna. Resultaten visar att tjänsteresor står för 73 procent av koldioxidutsläppen från resor och arbetsresor för 27 procent. Nästintill samtliga internationella tjänsteresor görs med flyg. Cirka 50 procent av alla nationella tjänsteresor görs med bil, 25 procent med flyg och 25 procent med tåg. Vid lokala tjänsteresor utgör bilresor ungefär 65 procent och kollektivtrafiksresor utgör cirka 30 procent. På ÅF i Solna görs ungefär 40 procent av arbetsresorna med bil, 40 procent med kollektivtrafik och 20 procent med gång, cykel och övriga färdsätt, sett över hela året. Studien visar att de anställda är intresserade av frågor som rör hållbart resande och efterfrågar satsningar på området. I studien konstateras att ÅF i Solna kan underlätta för hållbara arbets- och tjänsteresor genom att informera om hållbara resor och de möjligheter som redan finns på kontoret. Vidare kan ÅF utveckla och förbättra de befintliga förutsättningarna, genom att till exempel genomföra mindre fysiska åtgärder för att se över tillkortakommanden som kan utgöra hinder för förändrade resvanor. Dessutom kan ÅF i Solna utreda möjligheten att införa incitament som underlättar för hållbara resvanor och att arbeta med en grön resplan. / Most people travel to work, school or run errands on a daily basis, but the way that we travel constitute an environmental impact that is not consistent with a long term sustainable development. In Sweden the transport sector accounts for about a quarter of the country’s energy use and about 30 percent of its total carbon emissions. A large share of the emissions is generated by passenger transport and researchers argue that reduced energy usage by smarter and more sustainable travel is important to reduce the transport sector’s environmental impact. Since work related travel accounts for half of all Swedish passenger transport, companies play a significant role, as they can affect both journeys to work and business travel. The purpose of the degree project is to investigate how a company and a workplace, ÅF in Solna, can create conditions for sustainable commuting and business travel. The aim is further to develop action proposals based on ÅF’s goal to reduce its carbon footprint. On the basis of conducted literature studies, which explain the background of companies’ efforts towards sustainable travel, describe Swedish work methods and discuss good examples of undertaken measures by Swedish organisations, a study of site conditions and a travel survey is carried out at ÅF in Solna. The results show that business travel accounts for 73 percent of the carbon emissions from travel and commuting for 27 percent. Nearly all international business travel is made by flight. Approximately 50 percent of national business travel is made by car, 25 percent by flight and 25 percent by train. Cars account for about 65 percent of local business travel and public transport for about 30 percent. At ÅF in Solna approximately 40 percent of commuting is made by car, 40 percent by public transport and 20 percent by walk, bike and other modes of travel, for a full year. The study shows that employees are interested in issues related to sustainable travel and ask for commitments in the field. The study concludes that ÅF in Solna can facilitate sustainable commuting and business travel by providing information on sustainable travel and the opportunities that already exists at the office. Further, ÅF can develop and improve existing conditions, for example by carrying out minor physical measures to revise shortcomings that may prevent changing travel habits. Additionally, ÅF in Solna can investigate the possibility of introducing incentives that facilitate sustainable travel habits and working with a travel plan.