• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Miljöbelastning från olika insamlingssystem av hushållens farliga avfall

Simonsson, Lena January 2009 (has links)
<p>Kommunerna har ett renhållningsansvar vilket innebär att de ansvarar för insamling och borttransportering av hushållsavfall, därmed även farligt avfall. Farligt avfall är olika produkter med egenskaper, såsom explosivt och hälsoskadligt, som gör att de definieras som farligt avfall. Om detta hanteras felaktigt finns det risker för både miljö och människor, därför bör det samlas in så mycket som möjligt på ett säkert sätt. För att öka insamlingen och få fler hushåll att lämna sitt farliga avfall finns ett antal olika insamlingssystem som kommuner kan använda. Syftet med den här rapporten var att studera några av insamlingssystemen för farligt avfall och se om de olika systemen gav olika miljöbelastning samt hur miljöpåverkan såg ut för dem. De insamlingsmetoder som studerades var grindhämtning, bokbussmodellen, färghandlarsystemet, fastighetsskötarmodellen och återvinningscentraler. Med miljöbelastning menas i denna rapport utsläpp av luftföroreningar från transporter vid själva insamlingen, avgränsat till transporter mellan hushållet och renhållarnas insamlingsplats. De emissionsparametrar som beräkningarna baseras på är koldioxid, kolmonoxid, kolväten, partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Utsläppen av koldioxid och svaveloxider beror främst av det bränsle som används, medan resterande föreningar även beror på förbränningsförhållanden vid körning av fordon. De olika luftföroreningarna som avges vid transporter bidrar i olika grad till olika miljöeffekter. För att redovisa hur stort det potentiella bidraget av olika utsläpp är till dessa miljöeffekter, från de studerade insamlingssystemen, utförs en förenklad version av en livscykelanalysstudie. Resultatet visar att olika insamlingssystem för hushållens farliga avfall ger olika miljöbelastning. Det insamlingssystem som ger upphov till störst miljöbelastning och miljöpåverkan per år tenderar att vara återvinningscentralerna.</p>
2

Miljöbelastning från olika insamlingssystem av hushållens farliga avfall

Simonsson, Lena January 2009 (has links)
Kommunerna har ett renhållningsansvar vilket innebär att de ansvarar för insamling och borttransportering av hushållsavfall, därmed även farligt avfall. Farligt avfall är olika produkter med egenskaper, såsom explosivt och hälsoskadligt, som gör att de definieras som farligt avfall. Om detta hanteras felaktigt finns det risker för både miljö och människor, därför bör det samlas in så mycket som möjligt på ett säkert sätt. För att öka insamlingen och få fler hushåll att lämna sitt farliga avfall finns ett antal olika insamlingssystem som kommuner kan använda. Syftet med den här rapporten var att studera några av insamlingssystemen för farligt avfall och se om de olika systemen gav olika miljöbelastning samt hur miljöpåverkan såg ut för dem. De insamlingsmetoder som studerades var grindhämtning, bokbussmodellen, färghandlarsystemet, fastighetsskötarmodellen och återvinningscentraler. Med miljöbelastning menas i denna rapport utsläpp av luftföroreningar från transporter vid själva insamlingen, avgränsat till transporter mellan hushållet och renhållarnas insamlingsplats. De emissionsparametrar som beräkningarna baseras på är koldioxid, kolmonoxid, kolväten, partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Utsläppen av koldioxid och svaveloxider beror främst av det bränsle som används, medan resterande föreningar även beror på förbränningsförhållanden vid körning av fordon. De olika luftföroreningarna som avges vid transporter bidrar i olika grad till olika miljöeffekter. För att redovisa hur stort det potentiella bidraget av olika utsläpp är till dessa miljöeffekter, från de studerade insamlingssystemen, utförs en förenklad version av en livscykelanalysstudie. Resultatet visar att olika insamlingssystem för hushållens farliga avfall ger olika miljöbelastning. Det insamlingssystem som ger upphov till störst miljöbelastning och miljöpåverkan per år tenderar att vara återvinningscentralerna.
3

Persontransportens påverkan på hållbar utveckling : en fallstudie på Högskolan väst / The impact of passenger transport on sustainable development : a case study of University west

Matang, Aria, Sassi, Bob January 2018 (has links)
Transportsektorn stod för närmare en tredjedel av växthusgasutsläpp år 2017. Sverige har stort bilinnehav, stora bilar och långa avstånd, dessa är några faktorer som bidrar till en försämrad miljö. Personkilometer har under de senaste 50 åren ökat med 150 procent, enligt en underlagsrapport från trafikverket.   Syftet med arbetet är att utveckla en modell som underlättar valet av transportmedel, med hänsyn till en hållbar utveckling. I samband med arbetet utförs en fallstudie på Högskolan Väst där vi lägger grunden för ett arbete mot att minska högskolans koldioxidutsläpp vid resor i tjänsten. Rapporten är avgränsad till endast resor i tjänsten samt koldioxidutsläppens påverkan på klimatet. Arbetet kunde möjliggöras genom empirisk data som blev insamlat, samtidigt som intervjuerna gav oss en insyn från personalens perspektiv om vad som är viktigt vid en mötesbokning.    Olika transportmedel påverkar miljön på olika sätt. Därför bidrar alla val av transport varje dag till hur vårt framtida klimat kommer att se ut. I rapporten lyfts det fram att personbilens utsläpp per personkilometer är 30 000 gånger så stor som tågtransporten. Hur man väljer att resa påverkas oftast av personliga preferenser. För att kunna göra ett rätt val krävs grundförutsättningar till att tänka på vissa aspekter. Det är ytterst viktigt för en organisation.  För att bli ett transporteffektivt samhälle, krävs det ständiga förbättringar i samhällsplaneringen. / The transport sector accounted for nearly a third of greenhouse gas emissions by 2017. Sweden has large car ownership, large cars and long distances, these are some factors that contribute to a deteriorating environment. Personnel kilometers have increased by 150 per cent over the past 50 years, according to a report from the traffic agency.  The purpose of this thesis is to develop a model that facilitates the choice of transport, considering sustainable development. In connection with the thesis, a case study is being carried out at the University of West Sweden, where we lay the foundation for work to reduce the university's carbon dioxide emissions during travel in the service. The report is limited to only travel in the service and the impact of carbon dioxide on the climate. The work could be achieved through empirical data collected, while the interviews gave us an overview of the staff's perspective on what is important in a meeting booking.   Different modes of transport affect the environment in different ways. Therefore, every choice of transport every day contributes to the way our future climate will look. The report states that passenger car emissions per passenger kilometer are 30,000 times as high as rail transport. How to choose to travel is usually affected by personal preferences. In order to make the right choice, basic prerequisites are required to consider certain aspects. It is extremely important for an organization. To become a transport-efficient society, continuous improvements in community planning are required.
4

Hur förhåller sig Region Uppsalas klimatavtryck från inhalatorer till andra regioner?

Kreidy, Vincent January 2022 (has links)
Background: Pressurized metered dose inhalers (pMDI) use propellants for pulmonary drug delivery. The propellants used in pMDI:s are strong greenhouse gases. The Powder dose inhaler (PDI) doesn’t use any propellants and contributes less to the carbon footprint. Aim: The purpose of this project is to present data on inhaler use in the Uppsala County Council in Sweden. This project aims to answer questions regarding pressurized metered dose inhalers (pMDI) carbon footprint, how prescriptions of inhaler types with lower carbon footprint compare with pMDI and how the Uppsala County Council compares with other county councils in Sweden. Methods: This cross-sectional study uses prescription data for collected inhalers in Uppsala County Council and similar county councils in Sweden. Calculations of carbon footprint of the propellants in pMDI:s and for the lifecycle of pMDI and PDI. Results: The study showed that the climate load from the greenhouse gases norflurane and apaflurane in pMDIs are 981 477kg CO2e in Uppsala County Council year 2020. Of all the county councils studied, the county council with the highest percentage of pMDIs use was Stockholm County Council, the Uppsala County Council was close second.  Conclusion: Uppsala County Council might need to review if there is a way to lower the amount of pMDI prescriptions to reduce its carbon footprint deviating from the rest of County Councils in Sweden. This project ties into Uppsala County Council goal of reducing the climate impact of medical anesthesia greenhouse gases with 10% by 2022 from 2018.

Page generated in 0.08 seconds