Med anledning av de allt mer synliga klimatförändringarna har kartläggning av växthusgasutsläpp blivit ett uppmärksammat fenomen. För att inte överskrida Parisavtalets 1,5 graders mål behöver företag initiera åtgärder för att reducera växthusgasutsläpp. Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) har tagits fram av World Resources Institute & World Business Council on Sustainable Development för att främja företags arbete vid kartläggning av växthusgasutsläpp. GHG-protokollet tillhandahåller riktlinjer genom flertalet standarder för företag att tillämpa. Enligt GHG-protokollet är kartläggning av scope 1 och 2 obligatoriskt medan scope 3 är valfritt för de företag som väljer att rapportera i enlighet med GHG-protokollet. Detta trots att majoriteten av företags växthusgasutsläpp härleds till scope 3 enligt litteraturen, vilket ligger till grund för studien.Syftet med studien var att kritiskt granska GHG-protokollets riktlinjer och utvärdera standardens metod för kartläggning av scope 3 utsläpp, samt hur metoden tillämpas i ett tillverkande företag. Vidare syftade studien till att bidra med rekommendationer för att reducera industrins klimatpåverkan inom scope 3. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en kartläggning av ett fallföretags scope 3 utsläpp genomförts i enlighet med GHG-protokollets metod. Studien har samlat in data genom intervjuer, kontakt med fallföretagets leverantörer, konsultationer och litteraturstudier. Fallstudien har avgränsats till kartläggning av kategorin uppströms transporter med anledning av tidsramen för studien. Studien konstaterar att det finns flertalet drivande faktorer till att kartlägga och rapportera växthusgasutsläpp för företag vilket skapar behovet av riktlinjer och standarder. Den starkaste drivande faktorn som identifierades var att intressenter efterfrågar hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor i allt bredare utsträckning. Däremot finns det även utmaningar när det kommer till kartläggning och rapportering av växthusgasutsläpp i form av resursbrist, behov av kunskap inom ämnet och stöd för beräkningar. Utifrån kartläggningen av fallföretagets scope 3 har GHG-protokollets metod utvärderats där det framkommer att det finns behov av en enhetlig kalkyleringsfil med stöd för beräkningar tillsammans med öppna databaser med schabloner för emissionsfaktorer. I studien utvecklades en egen kalkyleringsfil för beräkningar av fallföretagets scope 3 utsläpp då GHG-protokollets kalkyleringsfil inte var användbar för fallföretagets specifika data. Studien presenterar förbättringsförslag och rekommendationer på hur fallföretaget och andra företag kan arbeta för att minska sina växthusgasutsläpp. Resultatet visar att företag kan arbeta för att minska växthusgasutsläppen genom att exempelvis efterfråga leverantörer om gröna transportsätt och utbilda personal för att öka kunskapen samt kompetensen inom företaget. / Due to increasing climate change, mapping of greenhouse gas emissions has become a notable phenomenon. In order not to exceed the Paris Agreement's 1,5 degrees objective, companies need to initiate measures to reduce greenhouse gas emissions. The Greenhouse Gas protocol (GHG-protocol) has been developed by the World Resources Institute & World Business Council on Sustainable Development to promote mapping greenhouse gas emissions within companies. The GHG protocols provide standards and guidelines for companies to apply. According to the GHG protocol, mapping of scope 1 and 2 is mandatory while scope 3 is optional for those who choose to report by the GHG-protocol. This is despite the fact that the majority of company’s greenhouse gas emissions are derived to scope 3, which is the basis for this study. The purpose of the studies was to critically examine the GHG protocol's guidelines and evaluate the standard's method for mapping scope 3 emissions, as well as how the method is applied in a manufacturing company. Furthermore, the studies aimed to contribute with recommendations for reducing the industry's climate impact within scope 3. In order to be able to answer the case study's questions, a survey of a case company's scope 3 has been carried out in accordance with the GHG protocol's method. The study has collected data through interviews, contact with the case company's suppliers, consultations and literature studies. The case study has limited the mapping to the category of upstream transports due to the time frame for this study. The case study states that there are several driving factors in mapping and reporting greenhouse gas emissions for companies, which creates requirements for guidelines and standards. The strongest driving factor identified was that stakeholders demand how companies work with sustainability. However, there are also challenges when it comes to mapping and reporting greenhouse gas emissions in form of lack of resources, need for knowledge in the subject and support with calculations. Based on the mapping of the case company's scope 3, the GHG protocol's method has been evaluated where it emerges that there is a need for support and a standardization of calculation method together with open databases with templates for emission factors. In this case study, a separate calculation file was developed for calculations of the case company's scope 3 emissions because the calculation file of the GHG protocol was not useful for the specific company data. The study presents improvement proposals and recommendations on how the case company and other companies can work to reduce their greenhouse gas emissions. The results show that companies can work to reduce greenhouse gas emissions through inquiring suppliers about green transport services and to educate the staff to increase knowledge within the company.

Under senare år har företag bemötts av ökade krav och förväntningar på att arbeta mer hållbart och att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Det finns däremot inga konkreta krav och definitioner i befintliga ramverk för hållbarhetsredovisning, vilket skapar tolkningsutrymme. Studien ämnar till att tillföra djupare förståelse för komplexiteten av hållbarhetsredovisning samt upplysa problematiken kring befintliga ramverk. Rapporten belyser även svårigheten att jämföra företagens övergripande hållbarhetsarbete samt identifiera orsaker till detta. Studien genomfördes genom att undersöka fastighetsföretag som förhåller sig till lagen om hållbarhetsredovisning och hur de redovisar sitt hållbarhetsarbete gällande växthusgasutsläpp i enlighet med GHG-protokollet. Metoden för uppsatsen är kvalitativ, där en abduktiv ansats har tillämpats. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts där fastighetsföretags hållbarhetsrapporter har analyserats. Semistrukturerade intervjuer har även genomförts där respondenter valts ut genom ett målstyrt urval. Resultatet gav att då det inte finns en standardiserad process för hållbarhetsredovisning, så uppstår en diskrepans, vilket gör det utmanande att jämföra företag sinsemellan. Detta kan ha flera orsaker, bland annat val av beräkningsmetodik, areaenhet, basår, basvärde, avgränsningar, tillgång till data, emissionsfaktorer, och avslutade projekt. Studien belyser det faktum att vidlyftiga ramverk lämnar utrymme för egen tolkning och att det krävs kunskap för att förstå komplexiteten bakom rapportering av växthusgasutsläpp. Somliga nyckeltal är jämförbara, men en del indikatorer och mått har olika definitioner vilket resulterar i att företagen själva får tolka hur dessa bör redovisas. GHG-protokollet är den mest vedertagna redovisningsstandarden för växthusgasutsläpp, studien visar dock att det trots detta inte är möjligt att göra en rättvis jämförelse av företags övergripande hållbarhetsarbete, även om de utgår från samma ramverk. / In recent years, companies have been faced with increased demands and expectations to work more sustainable and to report on their sustainability performance. It is expected that the companies give an account of their sustainability activities. However, the definition and requirements regarding the current framework are comprehensive which leads to interpretation. The study aims to provide a deeper understanding of the complexity of sustainability reporting and to shed light on the problems surrounding existing frameworks. The study was carried out by examining real estate companies' compliance with the law of sustainability accounting and how they report their sustainability performance regarding greenhouse gas emissions in accordance with the GHG Protocol. The study uses a qualitative method with an abductive approach. A qualitative analysis has been conducted in which real estate companies' sustainability reports have been examined. Semi structured interviews have been conducted, where respondents have been selected by targeted selection. The results showed that since there is no standardized process for sustainability reporting, a discrepancy arises which makes it challenging to compare companies. This may be due to several reasons, including choice of calculation method, unit of area, base year, base value, boundaries, availability of data, emission factors, and completed projects. The current frameworks concerning sustainability reports are comprehensive which leaves room for interpretation. Indicators and measures are viewed differently by the companies which lead to noticeable differences and interpretations in the sustainability reports. The GHG protocol is the most established global and universal accounting standard for greenhouse gas emissions. However, the protocol is not specifically designed for real estate activities though the protocol has much potential. As of today, there is a current point at issue regarding the framework of how to execute a sustainability report. Consequently, it is not possible to make a fair comparison of companies’ overall sustainability performance even if the sustainability reports are executed accordingly to the GHG protocol.

Den pågående klimatkrisen kan otvivelaktigt förklaras av antropogena aktiviteter på jorden. Växthusgaserna som orsakar den globala uppvärmningen uppstår huvudsakligen genom förbränning av fossila ämnen och mätningar visar på exceptionella koncentrationer av växthusgaser i atmosfären – för koldioxid de högsta på 800 000 år. Planetens medeltemperatur har rubbats och lämnar idag inte någon del av planeten oberörd. Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna bekämpas genom globala överenskommelser, så som Parisavtalet, om drastiskt minskade nettoutsläpp av växthusgaser. Sveriges krav på utsläppsminskningar genom EU ligger på 50 procent fram till 2030. Näringslivet har en väsentlig och ansvarsfull roll för en hållbar utveckling, den gröna omställningen och genomförandet av de globala klimatmålen. GHG-protokollet är en icke-vinstdrivande organisation som etablerades i slutet av 1990-talet utifrån det ökande behovet av ett globalt standardiserat ramverk för redovisning och rapportering av växthusgasutsläpp. Enligt GHG-protokollet sorteras utsläppen som direkta eller indirekta i tre scope: scope 1 (direkta), 2 (indirekta) och 3 (indirekta, som uppstår i värdekedjan utanför företagets grindar). Genom en fallstudie på Ramudden, ett företag inom bygg- och anläggningssektorn, utför den här studien klimatberäkningar inom scope 3 på ett trafikprojekt gällande en tunnelavstängning. Studiens utförande baseras på primär datainsamling från Ramudden, sekundär datainsamling från internationellt erkända databaser och med metodstöd genom GHG-protokollet. Målsättningen med studien är att utreda var de största växthusgasutsläppen uppstår i tunnelavstängningen, inom områdena material, transport och avfall, och var utsläppen kan minskas. Resultatet visar att de största utsläppen härrör från området transport, specifikt förbränning av diesel. Störst utsläppsreducering anses kunna uppnås inom området transport genom undvikande av nyinköpt material och byte från fossila bränslen till förnybara. Slutsatserna som dras är att inköp av nya produkter följer med höga växthusgasutsläpp genom transporten av dem. Vidare ger fossil diesel (miljöklass 1) sex gånger större växthusgasutsläpp än fossilfri diesel i form av HVO. / The current climate crisis can undoubtedly be explained by anthropogenic activities on Earth. The greenhouse gases enter the atmosphere through the burning of fossil fuels and cause global warming. Measurements show exceptional concentrations of greenhouse gases – for carbon dioxide the highest in 800 000 years. The planet´s average temperature has been thrown out of balance and does not leave any part of the planet unaffected.  Global warming and climate change are combated through global agreements, such as The Paris Agreement, with demands on drastically reduced net emissions of greenhouse gases. Sweden´s requirement within the EU is a 50 percent emission reduction until 2030. The business sector has an essential and responsible role for sustainable development, the green transition, and the implementation of global climate goals. The GHG protocol is a non-profit organization established in the late 1990s that arose out of the growing need for a globally standardized framework for accounting and reporting greenhouse gas emissions. The GHG protocol classifies emissions as direct or indirect emissions, into three scopes: scope 1 (direct), 2 (indirect) and 3 (indirect emissions that occur in the value chain and are not included in scope 2). Through a case study on Ramudden, a company in the building and construction sector, this study performs scope 3 climate calculations on a traffic project regarding a tunnel closure. The execution of the study is based on primary data collection from Ramudden, secondary data from international databases and a methodological guidance from the GHG protocol. The aim of this study is to examine where the largest greenhouse gas emissions occur within the project, in the areas of material, transport and waste, and identify where the emissions most effectively can be reduced. The result shows that the greatest emissions come from the transport area, specifically diesel emissions. The greatest emission reductions are achievable by avoiding purchases of new equipment and therefore avoiding its transportation emissions, and by switching from fossil fuels to renewable. The conclusions are that the purchase of new equipment generates large emissions from the equipment transportation. Furthermore, fossil diesel (environmental class 1) produces six times greater greenhouse gas emissions than fossil-free diesel (HVO).

Bakgrund: Bygg- och fastighetsbranschens växthusgasutsläpp i Sverige står i paritet med utsläppen från inrikes transporter i Sverige. För att uppnå Sveriges regerings mål om att landets nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll vid 2045 krävs en omställning i branschen. Av de totala växthusgasutsläppen från bygg- och fastighetsbranschen står ombyggnationer och förvaltning för cirka 20 procent. För att kunna minska dessa utsläpp krävs det att fastighetsägare har möjlighet att ta medvetna val vid ombyggnationer för att minska deras klimatpåverkan. Det finns studier som fokuserar på klimatberäkning vid nybyggnationer av byggnader, men en aspekt som oftast utelämnas är klimatberäkningar vid ombyggnationer och renoveringar, trots att dessa bidrar med en betydande del av de totala växthusgasutsläppen från branschen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka möjligheten för fastighetsbolag att beräkna deras indirekta klimatutsläpp från ombyggnationer, samt att modellera en typisk ombyggnation för att estimera dess klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Metod: Studien utgår från forskning inom området för livscykelanalyser och information från leverantörer inom bygg- och fastighetsbranschen genom årsredovisningar, hållbarhetsrapporter och information från hemsidor. Studien är baserad på en fallstudie bestående av en nulägesanalys av fyra leverantörer anlitade av Hufvudstaden vars hållbarhetsarbete analyserades, samt modellering av en typisk ombyggnation genomförd av Hufvudstaden. Modelleringen genomfördes med hjälp av programmet One Click LCA (2015) där klimatdata om material kunde inhämtas från programmets databas. Slutsats: Studien visar att möjligheterna för att fastighetsbolag ska kunna beräkna deras indirekta klimatutsläpp vid ombyggnationer beror till stor del av kvalitén av informationsutbyte mellan leverantörer och fastighetsbolag, vilket visade sig variera mellan olika företag. Bristen på kunskap om hur man genomför livscykelanalyser är också ett hinder som framkommit av studien. Resultatet av modelleringen visade att en typisk ombyggnation ger upphov till ett klimatutsläpp på 210 𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐶𝐶𝐶𝐶2𝑒𝑒/𝑚𝑚2. / Background: Greenhouse gas emissions from the construction and real estate industry in Sweden stands for approximately the same amount as the emissions from Sweden’s domestic transports. To achieve Sweden´s governments goal that Sweden´s net emissions of greenhouse gases should become zero until 2045 a major readjustment in the industry is needed. Greenhouse gas emissions from reconstruction and management stands for approximately 20 percent of the total emissions from the whole construction and real estate industry. To reduce these emissions real estate owners must be able to take suitable options regarding material in the reconstruction process to be able to reduce their emissions. Most studies focus on climate calculation regarding new buildings, but often excludes emissions from reconstruction and refurbishments, although they stand for a significant part of the total emissions from the industry. Purpose: This study aims to investigate the possibility for a real estate owner to calculate their indirect emissions from reconstructions and construct a model for a typical reconstruction and estimate its climate emissions in terms of carbon dioxide equivalents per square meter. Method: The study is based on research in the field of life cycle analysis and information from suppliers within the construction and real estate industry through annual reports, sustainability reports and information from their websites. The study is based on a case study including an analysis of four suppliers and how they work with climate and model of a typical reconstruction of an office owned by Hufvudstaden. The model was based on the program One Click LCA (2015) where climate data could be retrieved from their database. Conclusions: The study show that it is important with information exchange between real estate owners and their suppliers to be able to calculate their indirect climate emissions, which can vary a lot between different companies. The lack of knowledge about life cycle analysis can also cause troubles while trying to get climate data about the material that is used during the reconstruction phase. The result from the modelling showed that a typical reconstruction causes climate emission of 210 𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐶𝐶𝐶𝐶2𝑒𝑒/𝑚𝑚2.