No description available.

No description available.

Enligt IPCCs nyutkomna rapport fastslås det att koldioxid måste elimineras från atmosfären för att nå Parisavtalet, endast utsläppsminskningar är således inte tillräckligt. För privatpersoner och företag har det på senare år vuxit fram en frivillig och lättillgänglig marknad som möjliggör klimatkompensation. Två svenska livsmedelsföretag som kompenserat för sina utsläpp via den frivilliga marknaden är Max Burgers AB och Arla Ko Eko. De har gjort det i linje med standarder vilket tillåter användandet av klimatpåståenden likt “netto noll klimatavtryck” och “klimatpositiv”. Samtidigt riktar aktörer likt konsumentverket kritik mot klimatkompensation och menar att det kan finnas risker med bland annat permanens och felräkning. I dagsläget klimatkompenserar Max och Arla genom att plantera träd, bevara skog och implementera biogasanläggningar. Resultatet från denna studie visar att det kan finnas osäkerheter kring beräknandet av projekts klimatnytta. Detta för att den bygger på antaganden om hur mycket CO2₂e som skulle släppts ut utan projektens etablering. Osäkerheter råder också kring beräknandet av hur mycket koldioxid träd kan binda då det är beroende av permanens, träd densitet, geografisk plats mm. Det kan finnas ekologiska för-och nackdelar med klimatkompensering, däribland minskad global uppvärmning, ökad biologisk mångfalt till följd av skogsjordbruk, läckage av växthusgaser i biogasanläggningar och det faktum att det inte går att veta ifall avverkning någon annanstans i världen inte ökar till följd av att en skog bevaras. I framtiden kan en marknad för kolkrediter inom det svenska jordbruket bli ett alternativ till klimatkompensation som också kan skynda på den positiva utvecklingen inom kolinlagring och vara ett sätt att komma närmare ett klimatneutralt jordbruk, men bättre mätmetoder krävs. Eftersom klimatförändringar sker i detta nu kan klimatkompensation utomlands vara ett sätt att bromsa den globala uppvärmningen och samtidigt ge mervärden åt lokalbefolkning och miljö i utvecklingsländer. Under tiden kan svenska alternativ till klimatkompensation fortsätta att undersökas.

Det kommunala fastighetsbolaget AB Uppsala kommuns Industrihus, även kallat Ihus, har som mål att bli klimatneutralt till år 2030. Definitionen av klimatneutralitet är att de totala utsläppen av växthusgaser ska vara lika med noll. Detta kan vara svårt att uppnå i praktiken med enbart organisationsomställning, miljöledningssystem och livscykelanalyser (LCA) då nästan alla delar i en verksamhet ger upphov till växthusgasutsläpp i olika led. Inledningsvis identifierades och kvantifierades direkta och indirekta utsläpp. Verksamheten delades därför in i olika sektorer för att underlätta arbetet. Dessa sektorer valdes utifrån de utgifter som Ihus redovisar och delades upp i fem utgiftsposter. Dessa var renovering, säkerhet, fastighetsskötsel, konsult och avfallshantering. Företag vars verksamhet liknar den hos Ihus entreprenörer valdes ut för varje sektor. Genom att sedan undersöka deras utsläpp och omsättning beräknades sektorns utsläppsintensitet. Ihus utgiftsposter multiplicerades med motsvarande sektor och utsläppen från Ihus kunde bestämmas.  Kvantifieringen av Ihus utsläpp resulterade i en åtgärdsplan med konkreta åtgärder presenterade i en tidplan. Tidplanen bestod av tre milstolpar med fyra års mellanrum fram till 2030 då Ihus vill ha uppnått sitt mål med att bli klimatneutrala. Inom de fyra första åren bör Ihus fokusera på åtgärder som är relativt enkla att utföra samt åtgärder som lägger en grund för ett långsiktigt miljöarbete. Dessa inkluderar resurseffektivisering, specificerad fakturering, redovisning av entreprenörers transporter samt uppföljningsmetod för upphandling. Fram till milstolpe 2 rekommenderas Ihus att utföra LCA på relevanta delar av verksamheten, så som renovering, samt kräva att entreprenörer redovisar direkta utsläpp i samband med upphandling. Cirkulär resurshantering bör även införas. Fram till milstolpe 3 kommer Ihus med hjälp av en rad åtgärder enligt en åtgärdsplan att minska sina utsläpp. De utsläpp som kvarstår efter år 2030 rekommenderas Ihus att kompensera. Även krav på att entreprenörer ska redovisa indirekta utsläpp bör ställas fram till milstolpe 3.

Concrete is a material with attributes that are difficult to replace. However, concrete and cement industries are responsible for as much as 5-8 % of the global emissions. Today, there are solutions to reduce emissions associated with the production of concrete and cement. How much are those possibilities used and what are the potential obstacles for extended use?The goal according to “Färdplan klimatneutralbetong” is to make the concrete and cement industry climate neutral to year 2045. How likely is that to happen? Has the “Cement crisis” and the readjusted concrete standard SS137003 effected the development? And if so, how?Our study is in some ways a follow-up study after a study from 2021. What are the changes to the industry since the last study? Both last years study and our study are part of the project Betcrete 2.0 run by Katarina Malaga and RISE. Betcrete 2.0 is a collaborative project where it is ensured that the implementation of the roadmaps for cement and concrete progresses.The study is done with both quantitative and qualitative methods. Through literature studies, we have acquired a theoretical basis which we then used to create a web-based questionnaire that was sent out to concrete manufacturers. We have interviewed some clients to get their views. In the results, we then compared our results with Strömbom's previous study from 2021. Furthermore, we have engaged in document analysis. Generally, about concrete, specifically about climate-improved concrete, the readjusted concrete standard and about Cementa and their work towards climate neutrality.We have limited ourselves to only collect data regarding concrete production for 2021 and the survey was distributed primarily to members of the association Svensk Betong.The results show that the proportion of climate-improved concrete produced on the market has increased since the previous measurement was performed. In addition, the number of higher levels of climate-enhanced concrete has increased. Both customers and manufacturers have expressed some concerns about Cementa's mining permission in Slite. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the cement crisis that has arisen. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the threat posed by a possible cement crisis. Some are accelerating the work on climate-improved concrete, to exclude as large a proportion of cement as possible. Others act instead passively, because it is believed that a stop in Slite contributes to the need for other cement to be used and thus new tests must take place anyway.Concrete manufacturers believe that it is the customers who must increase the proportion of climate-improved concrete in their orders in order to accelerate development. The customers, in their turn, believe that it is not only in their hand to bear the cost of choosing climate-improved concrete, but instead believe that “Boverket” must set higher requirements, and that there should be opportunities for financial incentives.The companies that have been involved in collaborative projects, where several actors gather to jointly oversee new solutions for construction, thinks it’s rewarding. They believe that through collaboration, goals were achieved that one does not believe only one actor can solve on their own. Finally, we see that increased collaboration, higher demands from politicians and customers, manufacturers continued environmental propulsion, the need of implementation of CCS at Cementa production site in Slite,the opportunity for financial incentives to accelerate development to reach climate-neutral concrete 2045. We also believe that more education and more understanding is needed at all levels for the industry to work together for the same goals. / Betong är ett material med egenskaper som är svårersättliga. Dock bidrar betong- och cementindustrin med så mycket som 5–8 % av de globala utsläppen. Det finns idag möjligheter att minska utsläppen kopplat till tillverkning av cement och betong. Hur mycket används dessa möjligheter och om det föreligger hinder för utvidgad användning vad är då dessa?2045 ska cement- och betongindustrin enligt ”färdplan klimatneutralbetong” vara just klimatneutral. Hur sannolikt är det? Har ”cementkrisen” och den reviderade betongstandarden SS 137003 påverkat utvecklingen? Om ja, hur? Vår studie är till viss del en uppföljande studie på ett examensarbete från 2021. Hur har branschen förändrats sedan förra studien? Både förra årets studie och vår ingår i projektet Betcrete 2.0 som drivs av Professor Katarina Malaga och RISE. Projektet är ett samverkansprojekt där man tillser att implementeringen av färdplanerna för cement och betong går framåt. Studien är gjord med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Genom litteraturstudier har vi skaffat oss en teoretisk bas som vi sedan använt till att skapa en webbaserad enkät som skickats ut till betongtillverkare. Vi har intervjuat några beställare för att få deras syn. I resultatet har vi sedan jämfört våra resultat med Strömboms tidigare studie. Vidare har vi ägnat oss åt dokumentanalys. Generellt kring betong, specifikt kring klimatförbättrad betong, den reviderade betongstandarden och kring Cementa och deras arbete mot klimatneutralitet. Vi har avgränsat oss till att endast ta in data gällande betongproduktion för 2021 och enkäten distribuerades framför allt till medlemmar i branschföreningen Svensk Betong. Resultatet visar att andelen producerad klimatförbättrad betong på marknaden har ökat sedan förra mätningen utfördes. Dessutom har antalet i de högre nivåerna på klimatförbättrad betong ökat. Fabrikörer och beställare känner viss oro för Cementas tillstånd för att bryta kalk i Slite. Får de inte fortsätta sitt arbete, kommer det innebära stora konsekvenser för branschen. Hittills har företagen reagerat olika på det uppkomna hotet5/134om en eventuell cementkris. Vissa skyndar på arbetet med klimatförbättrad betong, för att utesluta så stor andel cement som möjligt. Andra agerar i stället passivt, eftersom man menar att ett stopp i Slitebrottet bidrar till att annan cement måste användas och därmed måste ändå nya provningar ske. Genom att jämföra EPD:er på olika betongprodukter som är klimatförbättrade, mot produkter som inte är det, har vi fått fram jämförande data på mängd utsläpp. Resultatet av sammanställningen räknades om till exempel på vilka effekter på minskning av emissioner som skulle kunna skett i de fall man i stället valt klimatförbättrad betong. Betongproducenter anser att det är beställarna som måste öka andel klimatförbättrad betong i sina beställningar för att skynda på utvecklingen. Beställarna i sin tur, menar att det är inte bara dem som ska ta kostnaden för att de väljer klimatförbättrad betong, utan tror i stället på att Boverket måste ställa högre krav, samt att det bör finnas möjlighet till ekonomiska incitament från politikerna. De företag som varit inblandade i samverkansprojekt, där man samlas flera aktörer för att tillsammans tillse nya lösningar på byggnationer, talar väl om dessa. De menar att genom samverkan uppnåddes mål som man inte tror enbart en aktör kunnat lösa på egenhand. Slutligen ser vi att ökad samverkan, högre kravställning från politiker och beställare, fortsatt klimatförbättrade arbete hos fabrikörer, implementering av CCS i Slites anläggning, möjlighet till ekonomiska incitament för att accelerera utvecklingen för att nå klimatneutral betong 2045. Vi tror också att det behövs mer utbildning och mer förståelse i alla led för att branschen får samma bild över möjligheter och tillsammans arbetar åt samma håll. / <p>2022-06-21</p>

Kostnadsproblem, tidsproblem och bristen på engagemang är ofta vanliga problem som identifieras på byggarbetsplatser. Men vad som oftast inte definieras som ett problem är klimatpåverkan från byggarbetsplatserna. Effektiviteten och industrialisering ökar men dessa åtgärder minskar inte klimatpåverkan utan skapar ofta ökade utsläpp. Under 2019 stod bygg och fastighetssektorn för 21 % av Sveriges totala utsläpp, cirka 20 % av dessa utsläpp kommer från byggproduktionen och transporter även kallat modul A4 och A5. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till att minska byggarbetsplatsens klimatpåverkan och målet är att tillgodose byggbranschen med en arbetsstrategi för en omställning till en mer klimatneutral byggproduktion. Examensarbetets syfte och mål är att svara på tre forskningsfrågor: Hur arbetar byggentreprenörer årligen för att sänka klimatavtrycket under byggskedet inom husbyggande? Hur kan byggentreprenörer förbättra sitt arbete för att minska klimatpåverkan och nå gränsvärdena 2027, 2035 och 2043? Vilka arbetsstrategier kring byggarbetsplatsen arbetar byggentreprenörer med och vilka strategier kan förbättras?  Arbetet har aktivt avgränsat sig från övergripande kostnader, inom implementering och investeringar. Jag har också valt att enbart undersöka A4 och A5 inom produktion av byggnader. I litteraturstudien undersöktes möjliga lösningar till klimatreducerande åtgärder för byggproduktionen, under studiens gång hittades resultat som bland annat: lågenergibodar, Altiflex &amp; vädertält, energioptimering, drivmedel, avfall och återbruk av material. Två studier från Sverige och Norge granskades, i dessa två projekt byggdes flerbostadshus med hjälp av klimatreducerande åtgärder vilket i efterhand analyserades. Resultatdelen beskriver respondenternas åsikter och diskussioner. Resultatet är uppdelat i frågeställningar inom ämnena: bodetablering, logistik &amp; transport, avfallshantering och framtida klimatarbeten. Frågorna inom dessa ämnen diskuterades utifrån respondenternas kunskap, arbetsområden och utifrån vilken del i processen de tillhör. Fullständiga intervjumaterialet finns att tillgå i bilaga ett till fem. Efter litteraturstudien och genomförda intervjuer jämfördes resultaten från de båda aktiviteterna, jämförelsen resulterade i en arbetsstrategi som är uppdelad utefter tre regioner i Sverige. Regionerna speglar klimat, distans mellan bebyggelse och kupering av landskapet och är indelat efter: Norrland, Svealand och Götaland. Genom implementering av den presenterade arbetsstrategin förväntas resultatet minska transport, förbättra bodetableringar, ge bättre temporära skydd av byggnader och material under byggtiden, utöka avfallshantering och öka användningen av grön energi. Nyckelord: Klimatreducerande åtgärder, arbetsstrategi, fossilfri byggarbetsplats, fossilfri bygglogistik, klimatsmarta lösningar. / Cost issues, time issues and lack of commitment are often common problems related to construction sites. What is usually not defined as a problem related to construction sites is the climate impact. The efficiency and industrialization are increasing at the construction sites but these parts do not reduce the climate impact but increase it instead.  In 2019 the construction and real estate sector accounted for 21 % of the total emissions in Sweden, approximately 20 % of these emissions comes from production and transport in the construction industry. The purpose of this study is to investigate the possibility to reduce the climate impact from the construction sites and the goal is to create a working strategy for the construction industry as a transition to climate-smart construction. The purpose and goals are targeted in three research questions: How do the construction company work annually with reducing their climate footprint in building projects? How can construction companies improve their work to reduce their climate footprint to reach the Swedish climate goals 2027, 2035, and 2043? What work strategies do the constructions company use now and what strategies can be improved? The result has been separated from overall costs, within implementation and investment costs. The study has also chosen to narrow down the work to just A4 and A5 in buildings to reduce the width of the study.  In the literature study, climate reducing measures are presented, these measures apply to construction sites and are replacements for already existing technology. The measures that are presented are: low-energy sheds, Altiflex &amp; weather tents, energy optimization, fossil-free fuel, waste, and material reuse. The literature study also presents two studies caried out on a Swedish and a Norwegian construction site.  The result section of the report describes the respondents’ opinions, answers, and discussions. The result is divided into issues within the subjects: construction shed settlement, logistics &amp; transport, waste management and future  climate work. The questions within these topics where discussed based on the respondent’s knowledge, work areas and based on which part of the process they belong to. The complete interview material can be found in appendices one to five.  After the literature study and the conducted interviews, the results from the two activities were compared, the comparison resulted in a work strategy divided into three regions. The regions were divided into the north part, the middle part, and the south part of Sweden. The regions reflect the climate, distance between urban areas, and the landscape. The expected results of implementing the work strategy are reduced transport, better housing establishments, better temporary protection to the building &amp; material during the construction time, increased waste management and usage of green energy.

Bostadsbyggandet kräver stora resurser och står för ungefär tjugo procent av de totala utsläppenav koldioxid i landet. För att uppnå ett klimatneutralt samhälle 2045 behöver man redan iprojekteringen fundera över vilka metoder och material man ska arbeta med. Just nu finns detgoda hjälpmedel och verktyg för att underlätta denna process som hjälper projektören att enkeltoch smidigt jämföra olika material och metoder för att uppnå ett så lågt klimatavtryck sommöjligt.Klimatdeklarationer innehåller alla skeden under byggnadens livslängd, dessa kan delas upp ibland annat byggskede, användningsskede och slutskede. I denna studie kommer byggskedet attstuderas närmare med fokus på utsläppsdata från råvara till färdig produkt på byggarbetsplatsen.Denna studie är en jämförelse mellan ett befintligt flerbostadshus som är byggt i KL-trä mot ettlikadant flerbostadshus med stomme av lättbalkar i trä. Syftet med denna rapport är att ta redapå hur vi i framtiden kan bygga mer klimatsmart.För att jämförelsen ska bli så tydlig som möjligt och för att volymerna och den uppvärmdaboytan ska bli så lika som möjligt har en byggnad projekterats utifrån handlingar från det redanfärdiga huset. Med hjälp av Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM) har beräkningar utförtsför respektive material med klimatdata hämtat från deras databas.I denna studie har rekommendationer för bärande konstruktioner i lättbalkar använts för ettflerbostadshus av tillverkaren Masonite beams. Material som beklädnader och annat ytskikt harvalts utifrån teoretisk bakgrund och materialstudier som utförts. Materialval av resterande delarav konstruktionen har också gjorts för att uppnå samma tekniska egenskapskrav det befintligahusets stomme uppfyller.Resultatet av studien visar på positiva effekter av att studera olika materials klimatpåverkan iett tidigt skede. En stomme av lättbalkar står för ungefär 30 procent mindre koldioxidutsläpp ijämförelse mot en stomme av KL-trä. Trots minskning i klimatutsläpp så uppnår byggnadensamma boendestandard. / Housing construction requires large amounts of resources and is responsible for approximatelytwenty percent of the total Carbon dioxide emission in Sweden. To achieve a climate neutralsociety and EU: s climate requirements by the year of 2045 we need to think about what methodsand materials we use, as early as in the planning process.Right now there are many great tools and technical means that could help out the architects withcalculation and comparisons between Carbon dioxide emissions for different materials in thisprocess to in the end achieve the smallest amount of emission possible.In the climate declarations there are multiple stages during a buildings life cycle that can bedivided into building, using and ending stage. In this report we will look closer into the stage ofbuilding, which includes the amounts of emission from the beginning of raw material to acompleted product on the construction site.This study will compare an already existing building in massive wood with a similarconstruction with light beams in wood. The purpose of the study is to find ways and methods tobuild as climate smart as possible in the future.To achieve a fair comparison of the two buildings in volume and heated living areas the secondone has been created out of the already existing construction documents of the first. With helpfrom the tool “Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM”, the climate data of emissions hasbeen calculated through their database values.In this report light beams from the manufacturer Masonite beams has been used with theirrecommendations of construction solutions for this specific building. Materials used for thefinish and other parts of the building's frame has been chosen with help from the theoreticalbackground and material studies that are included in this report. Important for the result is thatthe building in light beams compared with the already existing building in massive wood canfulfill the same technical attributes and keep the same overall standard.The result of the study shows positive effects by studying different materials' climate emissionsin the beginning stages of building. It also shows that an apartment building with light beams asframe sands for around 30 percent lower Carbon Dioxide emissions compared to one withmassive wood as frame. Even with this decrease of emissions the quality of living standarddoesn’t get affected.

Samhället behöver snabbt ställa om för att minimera den globala uppvärmningen. Därtill har allt fler kommuner börjat ansluta sig till målet om att bli klimatneutral som nu i vår samtid blivit ett populärt åtagande. Men det finns ett glapp mellan detta åtagande och kommunens konkreta och faktiska åtgärder för att hitta nya tillvägagångssätt i mån om att omdirigera ohållbara beteenden och aktiviteter. Forskningen påvisar kommunens centrala roll i detta arbete. Men omställningsprocesser är komplexa företeelser, särskilt i förhållande till den strategiska fysiska planeringen. Parallellt med detta är avståndet långt mellan forskningens normativa beskrivningar av hur en klimatneutral omställningsprocess ska gå till och den faktiska verkligheten. I den faktiska verkligheten är den strategiska fysiska planeringen en bestridd process, där olika strävansmål kan ge upphov till målkonflikter. Syftet med uppsatsen är därför att överbrygga detta glapp, genom att undersöka kommunala tillvägagångssätt för att införliva en klimatneutral omställning. Detta med särskilt fokus på de målkonflikter som kan uppstå i en sådan process. Undersökningen genomförs utifrån en fallstudie, där en djupdykning görs inom de interna processer som omgärdar kommunens arbete i att uppnå klimatneutralitet. Studien görs med syfte att bidra med kunskap till klimatneutrala omställningsprocesser utifrån en praktisk kontext. Empiri har samlats in genom en kombinerad dokument- och intervjustudie. Materialet har vidare analyserats utefter Grandin och Sareen tre processteg: katalysera, förnya och rutinisera, som behandlar hur transformativa metoder kan få fäste och skapa långvarig förändring. Med hjälp av Grandin och Sareens processteg kan vi förstå omställningsprocesser utifrån ett nytt perspektiv. Resultatet och analysen visar på i likhet med tidigare forskning att kommuner i hög utsträckning förlitar sig på teknologiska och energimässiga lösningar. Varvid naturens värde tenderar att bli nedprioriterat. Men analysen indikerar också vikten av drivna tjänstepersoner att demonstrera mer hållbara alternativ för att starta i gång en omställningsprocess. Avslutningsvis fördjupar studien en nyanserad förståelse för hur kommunala organisationer kan driva fram en omställningsprocess.

På grund av klimatförändringar och global uppvärmning skapas effekter vilka påverkar både människa och miljö negativt. Att minska mängden genererade växthusutsläpp är en grundläggande åtgärd för att hantera miljöeffekterna. Samtidigt har konsumtionen av utrikes flygresor från Sverige fördubblats sedan 1990-talet vilket är en stor faktor för utsläpp av växthusgaser vilka bidrar till problematiken. Därmed används klimatkompensation som åtgärd för att ersätta de miljövärden som förlorats på grund av flygens utsläpp. Syftet med studien är undersöka de diskurser som finns kring flygets klimatkompensation. Materialet som analyseras består av dagspress insamlat från svenska nationella dagsmedier och analyseras med hjälp av metoden diskursanalys. Studien har resulterat i tre olika diskurser kring klimatkompensation. Inom de olika diskurserna används begreppet klimatkompensation varierande beroende på sammanhang. Resultatet visar att klimatkompensation används för att lindra människors oro för klimatförändringar och även för att en klimatbelastande verksamhet ska framställas som mer hållbar. Klimatkompensation används även som styrmedel för att hantera den mängd utsläpp som överskrider den bestämda mängd utsläpp som får genereras av flygverksamheter. Inom diskurserna riktas även kritik mot verktygets trovärdighet, transparens och socioekonomiska effekter. / Due climate change and global warming, effects are created which create negative impacts at humans as well the environment. Reducing the amount of generated greenhouse gas emissions is a fundamental measure for managing environmental impacts. At the same time, consumption of foreign air travel from Sweden has increased and doubled since the 1990s, which is a major factor contributing to the problem. Thus, climate compensation is used as a tool to replace the environmental values lost due to emissions created by aviation. The purpose of the study is to investigate the existing discourses around aviation climate compensation. The analyzed material consists of daily press collected from Swedish national medias and analyzed using the method of discourse analysis. The study resulted in three different discourses on climate compensation. In the different discourses, the concept of climate compensation varies depending on the context. The result shows that climate compensation is used to alleviate people's concerns about climate change and also to depict a climate-impacting business as sustainable. Climate compensation is also used in case of managing the amount of emissions exceeding the maximum allowed amount of emissions generated by aviation operations. In the discourses, criticism is also directed at the tool's credibility, transparency and socio-economic impacts.

Byggbranschen står idag för 40 procent av avfallet som produceras i Sverige, där tillverkning av produkter och material är den största faktorn. Energianvändningen under driftskedet av en fastighet har en hög påverkan på klimatet. Både avfall och energianvändning bidrar till utsläpp. Akademiska Hus vill att förvaltningen av deras projekt ska vara klimatneutral år 2035 och för det krävs åtgärder, en del är att öka återbruket. Problemet är att det kan vara svårt att veta om återbruk får den önskade effekten i fråga om utsläpp av koldioxidekvivalenter. Dessutom visar tidigare undersökningar att attityder kring återbruk är svårförändrade. Syftet med denna rapport är att undersöka återbruk av luftbehandlingsaggregat och hur arbets- och beslutsprocesser förändras vid arbete med återbruk. Dessutom undersöks inställningar till återbruk och hur återbruk kan utvecklas. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerat tillvägagångsätt, litteraturstudie, studiebesök på tre referensprojekt, samt produktanalys som innehåller beräkningar. Intervjustudien visar att det finns stor vilja till återbruk och en önskan om tydligare arbetsmetoder. Tydliga direktiv från beställare ökar andelen återbruk i projekt. Dessutom krävs ett ökat samarbete mellan olika aktörer och en ökad integration mellan digitala verktyg. Produktanalysen visar att ett helt nytt aggregat ger ett initialt högre utsläpp än de andra tre åtgärderna som undersöks. De första elva åren ger byte av fläktar, fläktmotorer och värmeåtervinningsbatteri i luftbehandlingsaggregat det lägsta totala utsläppet, med avseende på tillverkning och drift. Slutsatsen blir att återbruk är nödvändigt, men för att bra beslut ska tas behövs noggranna undersökningar av miljöpåverkan göras först.