Hotellbranschen är en bransch som ständigt ökar. Under det första kvartalet 2014 ökade Revpar (genomsnittliga intäkten per tillgängligt rum) för hotell i Sverige med 2,5 % jämfört med samma period år 2013 och den största faktorn till ökningen för år 2014 är att beläggningen har ökat, priset har däremot ej förändrats. I takt med ökningen av hotellgäster står hotellen även inför faktumet att deras koldioxidutsläpp ökar. Hotellverksamheter står idag för hela 20 % av turismsektorns totala koldioxidutsläpp.   Det senaste årtiondet har klimatförändringar bytt fokus från att vara en vetenskaplig teori till att vara en central fråga i vår vardag. I vår samtid har medvetandet ökat kring hur människor påverkar klimatet och även hur vi kan göra för att motverka de negativa effekter som framför allt vår konsumtion förorsakar. Klimatkompensation handlar om att ta ansvar för koldioxidutsläpp. Ansvar tas genom att kompensera de utsläpp som har genomförts bland annat genom trädplantering och energieffektiviseringar.   När världen ständigt blir mer lättillgänglig i samband med globaliseringen ökar människors behov av att bo på hotell. När en bransch ser ett förhöjt behov brukar även antalet aktörer inom den branschen öka. I samband med ökningen intensifieras även konkurrensen inom branschen och var aktör behöver hitta en position där de kan sticka ut ur mängden.   Till följd av att klimatfrågor blir mer centralt i människors medvetande ville vi basera vår studie kring hur hotell kan finna ett värde i att erbjuda klimatkompensation till sina gäster. Genom erbjudandet av klimatkompensation kan hotell särskilja sig från konkurrensen och positionera sig som ett miljömedvetet alternativ.   Vi valde att grunda vår empiri i en kvantitativ undersökning, i form av en enkät som distribuerades på tre hotell i centrala Umeå. Enkäten bestod av frågor med förankring i den studerade teorin med fokus på hotellgästers intresse, attityder samt kunskap kring konceptet klimatkompensation. Vid datasammanställningen kunde vi utläsa att respondenternas inställning till konceptet var till stor del beroende av deras upplevda kunskap kring detsamma. En högre kunskap genererade en mer positiv inställning, både till konceptet i stort, viljan att bo på ett hotell som erbjuder klimatkompensation samt en ökad tillit till att pengar investerade i klimatkompensation går till avsett syfte.

No description available.

No description available.

No description available.

Enligt IPCCs nyutkomna rapport fastslås det att koldioxid måste elimineras från atmosfären för att nå Parisavtalet, endast utsläppsminskningar är således inte tillräckligt. För privatpersoner och företag har det på senare år vuxit fram en frivillig och lättillgänglig marknad som möjliggör klimatkompensation. Två svenska livsmedelsföretag som kompenserat för sina utsläpp via den frivilliga marknaden är Max Burgers AB och Arla Ko Eko. De har gjort det i linje med standarder vilket tillåter användandet av klimatpåståenden likt “netto noll klimatavtryck” och “klimatpositiv”. Samtidigt riktar aktörer likt konsumentverket kritik mot klimatkompensation och menar att det kan finnas risker med bland annat permanens och felräkning. I dagsläget klimatkompenserar Max och Arla genom att plantera träd, bevara skog och implementera biogasanläggningar. Resultatet från denna studie visar att det kan finnas osäkerheter kring beräknandet av projekts klimatnytta. Detta för att den bygger på antaganden om hur mycket CO2₂e som skulle släppts ut utan projektens etablering. Osäkerheter råder också kring beräknandet av hur mycket koldioxid träd kan binda då det är beroende av permanens, träd densitet, geografisk plats mm. Det kan finnas ekologiska för-och nackdelar med klimatkompensering, däribland minskad global uppvärmning, ökad biologisk mångfalt till följd av skogsjordbruk, läckage av växthusgaser i biogasanläggningar och det faktum att det inte går att veta ifall avverkning någon annanstans i världen inte ökar till följd av att en skog bevaras. I framtiden kan en marknad för kolkrediter inom det svenska jordbruket bli ett alternativ till klimatkompensation som också kan skynda på den positiva utvecklingen inom kolinlagring och vara ett sätt att komma närmare ett klimatneutralt jordbruk, men bättre mätmetoder krävs. Eftersom klimatförändringar sker i detta nu kan klimatkompensation utomlands vara ett sätt att bromsa den globala uppvärmningen och samtidigt ge mervärden åt lokalbefolkning och miljö i utvecklingsländer. Under tiden kan svenska alternativ till klimatkompensation fortsätta att undersökas.

Avdragsrätt för bolag regleras främst i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen. I denna paragraf stadgas det att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Det finns dock regler som inskränker denna avdragsrätt även fast utgifterna uppfyller kravet på att vara kommersiellt motiverade. Dessa specialregler återfinns i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen och stadgar bland annat förbudet mot avdrag för gåvor. Förhållandet mellan dessa två paragrafer har blivit aktuellt vid avgöranden rörande sponsorersättningar gjorda mellan företag och organisationer. År 2014 nekades bolaget Saltå Kvarn AB avdragsrätt för kostnader hänförliga till klimatkompenserande åtgärder. Klimatkompensera innebär att finansiera en åtgärd utanför den egna organisationen vilken leder till någon form av utsläppsreduktion. Högsta förvaltningsdomstolen likställde detta förfarande med sponsring och fann till följd av det att inte medge avdrag för kostnaderna i verksamheten. Detta är det enda mål Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort beträffande klimatkompensationer.   Under 2016 behandlades två fall rörande klimatkompensationer av Förvaltningsrätten i Stockholm och i Luleå. Både Arla Foods AB och Max Hamburgerrestauranger AB nekades avdragsrätt precis som Saltå Kvarn AB. Omständigheterna för de bägge förstnämnda bolagen varierade dock mot de omständigheter som återfinns angående Saltå Kvarn AB. Detta togs det till synes ingen hänsyn till av förvaltningsrätterna och prejudikatet rörande Saltå Kvarn AB verkar ha fått ett allt för stort rättskällevärde. Syftet med denna uppsats är därför att analysera vilket rättskällevärde Saltå Kvarn-domen har och om det således innebär att klimatkompensationer som bolag gör aldrig föranleder avdragsrätt.   Slutsatsen är att det beror på ett bolags förutsättningar och vilka sakomständigheter som är aktuella i varje enskild fall. Det är således inte motiverat att påstå att klimatkompensationsåtgärder aldrig föranleder avdragsrätt.

På senaste år har trender inom hållbarhet och miljöarbetet fått mer uppmärksamhet. Allt fler organisationer och privatpersoner börjar bli mer medvetna om potentiella hot som kommer från klimat- och miljöförändringarna, därmed ökar efterfrågan på olika sätt att klimatkompensera. Många tidigare studier har tytt på att det huvudsakliga bakomliggande motivet till att klimatkompensera ska främst vara på grund av etiska skäl och att många företag vill helt enkelt bara ta ansvar för sina miljöskadliga aktiviteter. Dock finns det även andra anledningar som motiverar företagen till att klimatkompensera, bland annat ekonomiska skäl. Syftet med detta arbete är att identifiera genomförbara lösningar till hur små och mellanstora företag kan klimatkompensera för verksamhetens befintliga leveransflöden. Denna studie är baserad på den kvalitativa metoden med en deduktiv ansats. Datainsamling har gjorts i form av intervjuer och litteraturstudier, totalt fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts under arbetets gång. Alla intervjuer är inspelade och därmed transkriberade för att undvika låg validitet samt reliabilitet. Resultatet visade för att lyckas med klimatkompensation så krävs det förståelse om både om hur mycket utsläpp som ska kompenseras för samt vilket projekt som är mest relevant att finansiera. Det finns många aktörer som kan stå till hjälp för mindre företag som inte har resurser att genomföra en kartläggning om utsläpp på egen hand. / In recent years, there has been an uprising trend of sustainability and different environmental works have received more attention than before. Many organizations and individuals are becoming more aware of the potential threats that come from climate and environmental changes, thus increasing the demand for different ways of carbon offsetting. Many previous studies have suggested that the main underlying motive for carbon offsetting is mostly due to ethical reasons and that many companies just simply take responsibility for their environmentally harmful activities. However, it is believed that there could also be other reasons that motivate companies to carbon offset, namely economic reasons. The purpose of this thesis is to investigate and find possible solutions for how small and medium-sized companies can carbon offset for their supply chain regarding transportation. This study uses a qualitative method with a deductive approach. Data was collected through interviews and literatures, four interviews in total were conducted and was performed in a semistructural way. The Interviews were recorded and transcribed to avoid low validity and reliability. The result showed that in order to successfully compensate for your emissions, the company is required to understand both by how much of the emissions need to be compensated for and which project is most relevant to invest in. There are many actors who can be of much help to the smaller companies that lack the resources to do their own emission mapping.

Det är svårt att undgå klimatförändringarna runt om i världen, med tanke på uppmärksamheten som riktats mot miljön de senaste åren. Skogsbränder, översvämningar och temperaturökningar är några exempel på konsekvenser av klimatförändringarna. En av de branscher som uppmärksammats i samband med de precisnämnda naturkatastroferna är flygindustrin. Studier påvisar att det finns få andra mänskliga aktiviteter vilka släpper ut så pass mycket koldioxid under en relativt kort tid. Trots den ökade vetskapen om flygets påverkan på miljön, har antalet flygresenärer ökat varje år. Sverige har i jämförelse med det globala genomsnittet sju gånger mer utsläpp per capita. Flygindustrin och dess process vid köp av flygresor har inte studerats i en högre utsträckning och det finns brister av forskning gällande flygresenärer och deras intresse av klimatkompensation och corporate social responsibility (CSR). Det finns tidigare studier vilka indikerar på att konsumenter är villiga att betala mer för produkter och tjänster med CSR-attribut, men inom flygindustrin är det relativt outforskat. Efter litteraturgenomgång var det möjligt att identifiera ett antal faktorer vilka har påverkat processen vid köp av flygresor tidigare och de har sammanställts för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. De här faktorerna är kundlojalitet, restid, servicekvalitet, pris och miljömedvetenhet. Syftet med den här studien är att skapa en ökad förståelse för huruvida miljömedvetenhet påverkar konsumenterna och det pris de är villiga att betala för en flygresa. Genom en kvantitativ enkätstudie har syftet och hypoteserna varit möjliga att besvara. Resultatet visar att i den här studien har miljömedvetenhet inte någon påverkan på vad en konsument är villig att betala för en flygresa. Emellertid har ytterligare faktorer studerats i relation till pris samt miljömedvetenhet och de resultaten presenteras utförligt i studien. / It is difficult to avoid the ongoing climate change around the world given the attention that has been directed towards the environment in recent years. Forest fires, floods and temperature differences are some examples of consequences of the climate changes. One industry that has been in the center of attention regarding environmental impact is the aircraft industry, and studies show that there are few other human activities that emit so much carbon dioxide in a relatively short time. Despite the increased awareness of the impact of aviation on the environment, the number of air travelers has been increasing every year. Sweden’s air travel emissions per capita is seven times higher compared to the global average. The airline industry and its process in purchases of air travel has not been studied to a greater extent and there are shortcomings in research on air travelers and their interest in climate compensation and corporate social responsibility (CSR). There are previous studies which indicate that consumers are willing to pay more for products and services with CSR-attributes, but in the airline industry it is relatively unexplored. After a literature review, it was possible to identify a number of factors that have influenced the process of buying air travel in the past which have been compiled in order to answer the purpose and hypotheses of the study. These factors are customer loyalty, travel time, quality of service, price and environmental awareness. The aim of this study is to create a greater understanding of whether environmental awareness affects consumers and the price they are willing to pay for air travel. Through a quantitative survey study, the aim and hypotheses have been possible to answer. The results show that in this study, environmental awareness does not have an impact on the price a consumer is willing to pay for an air travel ticket. However, additional factors have been studied in relation to price and environmental awareness and the results are presented in detail in the study.

Klimatkompensation är en relativt nyutvecklad mekanism och har till viss del standardiserats efter Kyotoprotokollet. Rapporten syftar till att kartlägga mekanismens applika- tioner, bakgrund, certifikat och program genom en komparativ litteraturstudie. Svenska företag som Tricorona och ZeroMission har utvecklat en verksamhet centrerad i meka- nismen. Aktörerna har en uppenbar positiv syn på klimatkompensation men åsikten är dock inte universal. Miljörörelser som GreenPeace och Jordens vänner är kritiska till mekanismen, specifikt skogsprojekt som enligt organisationerna saknar permanens. Vidare menar de att endast Gold Standard projekt anses legitima, WWF delar åsikten men menar att vissa skogsprojekt är legitima. Naturskyddsföreningen har en liknande upp- fattning, organisationen menar att mekanismen även kan ge en ekonomisk uppfattning av utsläpp. Miljörörelsen har en kollektiv uppfattning om att klimatkompensation bör tolkas som en sista utväg efter interna reformer genomförts. Vidare har Arla, MAX och IKEA analyserats med avseende på deras hållbarhetsstrategier. Företagen är starkt förankrade till hållbarhet genom en omfattande marknadsföring. Det konstateras att Arla och MAX klimatkompenserar primärt genom skogsprojekt. Bå- da företagen redovisar klimatneutrala produkter vilket åstadkommits genom omfattan- de applikation av mekanismen genom ZeroMission. Till skillnad från Arla och MAX klimatkompenserar IKEA genom internt producerade skogsprojekt samt vattenrening. Företaget redovisar skepsis mot skogsprojektens permanens och vill därför undersöka framtida alternativ såsom energiutveckling. Samtliga företag har ambitioner att bli klimatneutrala inom en snar framtid. Rapporten jämför även Project Drawdowns lista över åtgärder för att nå 1,5-gradersmålet med de relaterade projekten. Vidare utförs en komparativ analys mellan företagens ut- släpp relaterad till Sveriges. Det visar sig att projekten som redogörs för rapporten är prioriterade på ett adekvat sätt jämfört med Project Drawdowns lista. Det konstateras att en bred projektportfölj som är prioriterad enligt samma lista är önsk- värd för effektiv klimatkompensation. Mekanismen kan möjliggöra en mjukare reform till ett hållbarare samhälle, men innebär samtidigt rebound effekter och försummande av nödvändiga och svåra förändringar. Därav måste klimatkompensationens alla perspektiv beaktas för att skapa en legitim hållbarhetsstrategi. / Carbon offsetting is a relatively new developed mechanism that has, to some extent, been standardised since the Kyoto Protocol. This report aims to show the mechanisms appli- cations, background, certificates and programs, through a comparative literature study. Swedish companies as Tricorona and ZeroMission have developed a business model based on the mechanism. The companies share a positive view on carbon offsetting , however, it is not universal. Enviromentalists as GreenPeace and Friends of Earth are critical to the mechanism, specifically to projects related to forestry, which according to the enviromentalists lack permanence. Furthermore, the enviromentalists declare the Gold Standard certificate as the only legitimate option. WWF share some of the ideas, yet still think some forestry projects are legitimate. The Swedish organization Natur- skyddsföreningen have a similiar opinion, also, they belive that the mechanism can pro- vide an economic view of emissions. The environmentalists have a collective view that climate compensation should be interpreted as a last resort after internal reforms have been implemented. Furthermore the Swedish companies Arla, MAX and IKEA has been analyzed based on their sustainable strategies. The companies are firmly rooted in sustainability due to extensive marketing. It is found that Arla and MAX carbon offset primarily through forestry projects. Both companies offer climate-neutral products, which have been ac- hieved through extensive application of the mechanism through ZeroMission. In con- trast to Arla and MAX, IKEA carbon offsets through internally developed forestry- and watercleaning-projects. The company declares skepticism towards the permanence of the forestry projects. All companies have ambitions to become climate-neutral in the near future. The report also compares Project Drawdown’s list of measures to reach the 1.5-degree goal with the related projects. Furthermore, a comparative analysis is carried out between the companies’ emissions related to the Swedish. It turns out that the projects presented in the report are adequately prioritized compared to Project Drawdowns’ list. It is stated that a broad project portfolio which is prioritized accordingly is desirable for efficient carbon offsetting. The mechanism may allow a smoother reform to a sustai- nable society, but at the same time involve rebound effects and neglecting necessary and difficult actions. Therefore, all of the perspectives related to carbon offsetting must be taken into consideration in order to create a legitimate sustainable strategy.

No description available.