På grund av klimatförändringar och global uppvärmning skapas effekter vilka påverkar både människa och miljö negativt. Att minska mängden genererade växthusutsläpp är en grundläggande åtgärd för att hantera miljöeffekterna. Samtidigt har konsumtionen av utrikes flygresor från Sverige fördubblats sedan 1990-talet vilket är en stor faktor för utsläpp av växthusgaser vilka bidrar till problematiken. Därmed används klimatkompensation som åtgärd för att ersätta de miljövärden som förlorats på grund av flygens utsläpp. Syftet med studien är undersöka de diskurser som finns kring flygets klimatkompensation. Materialet som analyseras består av dagspress insamlat från svenska nationella dagsmedier och analyseras med hjälp av metoden diskursanalys. Studien har resulterat i tre olika diskurser kring klimatkompensation. Inom de olika diskurserna används begreppet klimatkompensation varierande beroende på sammanhang. Resultatet visar att klimatkompensation används för att lindra människors oro för klimatförändringar och även för att en klimatbelastande verksamhet ska framställas som mer hållbar. Klimatkompensation används även som styrmedel för att hantera den mängd utsläpp som överskrider den bestämda mängd utsläpp som får genereras av flygverksamheter. Inom diskurserna riktas även kritik mot verktygets trovärdighet, transparens och socioekonomiska effekter. / Due climate change and global warming, effects are created which create negative impacts at humans as well the environment. Reducing the amount of generated greenhouse gas emissions is a fundamental measure for managing environmental impacts. At the same time, consumption of foreign air travel from Sweden has increased and doubled since the 1990s, which is a major factor contributing to the problem. Thus, climate compensation is used as a tool to replace the environmental values lost due to emissions created by aviation. The purpose of the study is to investigate the existing discourses around aviation climate compensation. The analyzed material consists of daily press collected from Swedish national medias and analyzed using the method of discourse analysis. The study resulted in three different discourses on climate compensation. In the different discourses, the concept of climate compensation varies depending on the context. The result shows that climate compensation is used to alleviate people's concerns about climate change and also to depict a climate-impacting business as sustainable. Climate compensation is also used in case of managing the amount of emissions exceeding the maximum allowed amount of emissions generated by aviation operations. In the discourses, criticism is also directed at the tool's credibility, transparency and socio-economic impacts.

Global warming is an issue that affects the entire world. The aviation industry accounts for around three percent of global emissions, and actions are needed to help steer the industry towards a sustainable transition with new technologies and alternative aviation fuels to reduce emissions. There are options today for passengers to compensate flight emissions through carbon offsetting. The purpose of this report is to investigate how the aviation and carbon offset industries are likely to develop in the future in order to provide knowledge that an air travel comparison site can use to adapt its carbon offset alternative to new market conditions. The empirical data in this study consist of interviews with stakeholders in the aviation and carbon offset industries as well as a politician. Industrial reports and a literature review were used in combination with the empirical data and analyzed with theories such as industrial dynamics, network innovation and scenario analysis to result in a possible future scenario of the industries. Further, conclusions with necessary actions in order to develop a more sustainable aviation industry and how carbon offsetting can be renewed due to a sustainable aviation transition. Additionally, managerial implications for an air travel comparison site followed with suggestions on how they can contribute to this transition. The conclusions from this study are to develop existing networks and establish new ones to share knowledge from many different stakeholders in the industry and use their capabilities to propose regulatory changes as well as prepare the industry for sustainable solutions in the future. Networks should also use their collective power to lobby for changes that will drive the transition towards a more sustainable aviation industry forward. The broad expertise that these networks possess can be used to provide customers with knowledge to make the option to carbon offset a flight more attractive. It is important that knowledge and marketing of carbon offsetting is transparent to inform customers of its effects on the climate. Biofuels and electrified aircrafts are sustainable solutions more suitable for the future due to the high price of biofuels and electrified aircrafts not ready to replace regular jet-aircrafts. Thus, carbon offsetting is the best option to reduce net emissions from a flight today. The short-term recommendations are for an air travel comparison site to be involved in the transition towards more sustainable aviation fuel by offering customers the option to purchase biofuel together with or as an alternative to carbon offset when booking a flight. An air travel comparison should also support organizations and firms working with sustainable solutions such as introduction of electrified aircrafts, through partnerships or investments to help steer the industry in a sustainable direction. The long-term recommendation for an air travel comparison site is to continuously stay updated with the latest research and knowledge expertise within the industry to adapt its carbon offset alternative to new conditions in the future. This study is to be considered as an informational foundation for an air travel comparison site to adapt its carbon offset alternative to a dynamic aviation industry. However, the study does not include empirical data from all stakeholders within the aviation industry hence the information used in this study is limited. / Global uppvärmning är ett aktuellt problem som påverkar hela världen. Flygindustrin står för runt tre procent av de globala utsläppen och åtgärder behövs för att styra industrin mot en hållbar utveckling med ny teknologi och alternativa flygbränsle för att minska utsläppen. Idag finns det möjlighet för passagerare att kompensera sina flygutsläpp genom klimatkompensation. Syftet med denna studie är att undersöka hur flyg- samt klimatkompensationsindustrin troligtvis kommer att utvecklas i framtiden och hur företag inom flygindustrin kan tillämpa den kunskapen för att påverka utvecklingen mot en mer hållbar flygindustri. Med hjälp av kunskapen ska klimatkompensationsalternativ kunna anpassas utefter dem nya förutsättningarna i framtiden. Den empiriska data för denna studie består av intervjuer med intressenter från flyg- och klimatkompensationsbranscherna samt en politiker. Industrirapporter och en litteraturrecension har använts i kombination med empiriska data tillsammans med teorier såsom industriell dynamik, nätverksinnovation och scenario analys som resulterat i ett troligt framtidsscenario för industrierna. Vidare följer en slutsats samt ledningsliga implikationer och rekommendationer för en flygprisjämförelsesajt. Slutsatserna från denna studie är att utveckla redan befintliga samt etablera nya nätverk för att dela kunskap från många olika intressenter inom flygindustrin och använda sig av deras förmågor för att föreslå ändringar i lagstiftningen samt förbereda flygindustrin för hållbara lösningar i framtiden. Nätverk bör också använda deras samlade makt till att lobba för beslut som driver utvecklingen av en mer hållbar flygindustri framåt. Den breda expertisen som dessa nätverk besitter kan användas för att informera och förse kunder med kunskap om fördelarna med klimatkompensation och öka intresset för att klimatkompensera en flygresa. Marknadsföring och information om klimatkompensation behöver vara transparent för att kunder ska förstå effekterna det har på klimatet. Biobränslen och elektrifierade flyg är hållbara lösningar som är mer troliga för framtiden då priset på biobränslen är väldigt högt idag och elektrifierade flyg är långt ifrån redo att ersätta dagens jet-flyg. Därmed är klimatkompensation det bästa alternativet för att reducera nettoutsläpp idag. Kortsiktiga rekommendationer för en prisjämförelsesite är att vara involverande i övergången till mer hållbara bränslen genom att erbjuda kunder ett alternativ till att köpa biobränsle i kombination med att klimatkompensera. För att styra industrin i en mer hållbar riktning bör en flygprisjämförelsesite ge stöd i form av investeringar och samarbeten med organisationer och företag som arbetar med hållbara framtidslösningar som exempelvis utveckling av elektriska flygplan. Långsiktiga lösningar är att kontinuerligt hålla sig uppdaterade med den senaste forskningen och kunskapsexpertisen inom industrin för att anpassa sitt klimatkompensationsalternativ i framtiden. Denna studie ska betraktas som en informell grund för företag inom flygindustrin att påverka en övergång till en mer hållbar flygindustri samt utveckla sitt klimatkompensationsalternativ i framtiden. Studien innehåller ej empiriska data från alla intressenter inom flygbranschen och skall därför ses som begränsad.

Klimatförändringarna är idag ett av mänsklighetens största hot och om inte världens växthusgasutsläpp minskar drastiskt under de kommande åren kan detta medföra svåra konsekvenser både lokalt och globalt. I linje med detta har globala och nationella mål satts för att främja klimatneutrala samhällen och branscher. Byggsektorn står för en stor del av klimatpåverkan, varför det är viktigt att se över utsläpp från denna sektor. Under de senaste åren har flertalet definitioner för klimatneutralitet i byggsektorn presenterats där samtliga är överens om att detta är en viktig strategi för att minska påverkan från vår byggda miljö. Dock tycks en stor osäkerhet råda kring vad som ska inkluderas i en sådan definition. Detta projekt ämnade därför till att undersöka olika definitioner av klimatneutralitet inom byggsektorn med fokus på ‘klimatneutrala byggnader’. Sju olika verktyg inkluderas i denna analys, vilka utgör en blandning av regionala, nationella och internationella initiativ men med den gemensamma nämnaren att alla utvecklat en egen definition av en ‘klimatneutral byggnad’. En litteraturgenomgång ämnade att sätta projektet i en tydlig kontext vilket sedan följdes av en dokumentanalys av verktygen och en intervjustudie med verktygsutvecklare vilka har insyn i de olika definitionernas utformning.  Resultatet visade att det råder delade meningar gällande val av systemgränser och tillvägagångssätt för att uppnå klimatneutralitet. Samtliga var överens om att förnyelsebar energiproduktion och elektrifiering kommer vara avgörande för att uppnå detta men däremot uppmärksammades olika klimatåtgärder för att balansera klimatpåverkan. Dessa inkluderade framförallt följande: produktion (och export) av förnyelsebar energi, köpt klimatkompensation och lagringsvärde av biogent kol i trämaterial. Dessutom presenterades energieffektivisering i befintligt bestånd, tekniska lösningar för att långsiktigt lagra koldioxid såsom bio-CCS, karbonatisering av betong, tillgodoräkning av en återvinningsdeklaration, återvunnet material och energi samt effektreduktion inom befintlig byggnad. Även systemgränserna skiljde sig åt där detta varierade från att framförallt inkludera det viktigaste och mest tillförlitliga till att inkludera samtliga steg inom byggnadens livscykel. Vidare visade studien på utmaningar kopplat till detta område som framförallt inkluderar brist på data, både vad gäller kvantitet och kvalitet, behovet att inludera antaganden och fiktiva beräkningar och osäkerhet kring framtiden så som elnätets mix och hantering av elektrifiering i byggsektorn. Detta indikerade att det i nuläget saknas konsensus kring vad en ‘klimatneutral byggnad’ är och att det finns utmaningar kopplat till en sådan definition, vilket tyder på att begreppet skulle behöva utvärderas ytterligare. Av den anledningen kan det vara rimligt att fundera på om klimatneutrala byggnader är ett begrepp som i nuläget är redo att användas, eller om det ska undvikas för att förhindra missförstånd. / Climate change is one of today’s biggest threats for humanity and if the global greenhouse gas emissions do not drastically decrease during the near future, this could have severe consequences for the world. In line with these challenges, global and national goals have been developed which aim to foster climate-neutral societies and industries. Since the climate effect from the building industry has shown to be major, it is important to consider emissions from this sector. During the recent years, several definitions of climate-neutrality in the built environment have been presented, which is a strategy considered to be important in order to reduce the climate impact from this field. Therefore, this project aimed to investigate different definitions of climate-neutrality in the building industry with the focus ‘climate-neutral buildings’. Seven tools were included, with a mix of regional, national and international focus, which all have presented a unique definition of a climate-neutral building. To settle the project in a clear context, a literature review became the first step. Thereafter, a document analysis was conducted as well as an interview study with tool developers with good insight into the framing of the different tools that were investigated.  The result showed that the definitions differ in terms of defined system boundaries and actions chosen to achieve climate-neutrality. All of the investigated tools promoted that renewable energy and electrification lay the foundation for the climate-neutral building definition. However, the climate actions presented for compensating and balancing the emissions differed. The presented actions included, above all: production (and export) of renewable energy, carbon offsets, and storage capacity of biocarbon in wood material. Additionally, the tools presented other actions which included energy-efficiency in existing buildings, technical solutions for long-term storage of carbon, carbonization of concrete, value connected to reuse of material and energy, as well as reduced energy-peak demand. The system boundaries differed in terms of inclusion of life cycle modules, from focusing on the most important and accurate stages, to include the full lifecycle of a building. Furthermore, the study identified challenges connected to the definition of climate-neutral buildings. These included, above all, lack of (high-quality) data, the need to use fictitious numbers and assumptions, as well as insecurities connected to the future, including the composition of the electricity mix and how the electricity grid will handle the electrification of the built environment. All these aspects indicate that the term climate-neutral building as for now lacks consensus and that there are challenges connected to this field. Therefore, 2 more evaluation seems to be needed and it might be reasonable to consider if climate neutral buildings as a concept is mature enough to be used, or if this should be avoided to prevent confusion and misunderstandings.

The aviation industry stands for about 2% of the global CO2 emissions and constitutes a large portion of what the individual can affect by their own decision making. A direct round-trip Stockholm to New York consumes about 50% of an individual's annual CO2 budget. This paper studies what role carbon offsetting has in the transition towards sustainable aviation. Sustainable aviation fuels (SAFs), electrical aviation and abstaining from flying are also considered as potential approaches to making aviation more sustainable. The research method is both empirical and theoretical. Empirically, a Carbon Offsetting Assessment Framework evaluates airlines’ and online travel agencies’ (OTAs’) work with carbon offsetting and SAF. This is done from a Sweden-centric perspective. The airlines BRA, KLM and SAS score highest. Theoretically, a discussion of the dynamics of the aviation industry’s transition into sustainability is carried out through the multi-level perspective (MLP). Carbon offsetting is considered the best short-term solution for sustainable aviation due to availability and costefficiency. SAF is currently too expensive and the usage too low to yield significant emission reductions but is a promising mid-term solution. In the long-run, electrical aviation is the solution that has the potential to lower direct emissions to almost zero but it relies on major energy storage development and is not commercially viable today. The study also explains why carbon offsetting not should be used as a letter of indulgence but still is a good way to be certain that climate positive actions happen now and not are postponed or not happen at all. / Flygindustrin står för ungefär 2% av de globala CO2-utsläppen och utgör en stor andel av vad individen kan påverka genom sitt eget beslutsfattande. En direktresa tur- och retur Stockholm till New York konsumerar ungefär 50% av en individs ärliga CO2-budget. Den här studien undersöker vilken roll klimatkompensation har i en övergång mot hållbart flyg. Hållbart flygbränsle (SAF), elflyg och att avstå från att flyga har också utvärderats som potentiella tillvägagångssätt för att göra flyget mer hållbart. Studiens forskningsmetod är både empirisk och teoretisk. En modell för att empiriskt utvärdera flygbolags och onlineresebyråers (OTAs) arbete med klimatkompensation och SAF appliceras på en Sverigecentriskt urval av aktörer. Flygbolagen BRA, KLM och SAS får högst poäng. Vidare förs en teoretisk diskussion om dynamiken i flygbranschens övergång mot hållbart flyg genom “the multi-level perspective” (MLP). Klimatkompensation anses vara den bästa kortsiktiga lösningen för hållbart flyg eftersom det är tillgängligt och kostnadseffektivt. SAF är idag för dyrt och användandet för lågt för att resultera i betydelsefulla utsläppsminskningar men är icke desto mindre en lovande teknik på medellång sikt. På lång sikt är elflyg lösningen som har potential att minska direktutsläpp till nästan noll men det står och faller med avsevärd teknikutveckling inom energilagring och är inte kommersiellt tillgängligt idag. Studien förklarar också varför klimatkompensation inte borde användas som ett avlatsbrev men att det fortfarande är ett bra sätt att försäkra sig om att klimatpositiva handlingar sker idag och inte blir uppskjutna eller uteblir.

Climate change has been described as “the greatest and widest-ranging market failure ever seen”. Unregulated climate offsetting has emerged as a way for consumers to internalize the externality of climate change. Previous research abounds regarding the challenges facing the technical performance of climate offsetting, but this research has not taken into account how the interpretation of consumers will affect the ability of offsetting to mitigate climate change. Therefore, in this report, a conceptual framework illustrating possible challenges was constructed based on the technical performance of offsetting as well as marketing laws and guidelines, while adding an explicit use of system boundaries. Making use of manifest content analysis, the framework was then empirically tested through analyzing offset claims from the aviation and food retail sectors. Large risks of consumer misinterpretations of offset claims were found within all investigated system boundaries and for both sectors. As such, it seems that unregulated climate offsetting has inherited the well-known problems related to regulated climate offsetting while failing to address the general issues of environmental marketing. Until and unless these issues are addressed, unregulated climate offsetting should be used with caution as a way to mitigate climate change. / Klimatkrisen har beskrivits som “det främsta och mest omfattande marknadsmisslyckandet som någonsin skådats”. Oreglerad klimatkompensation har vuxit fram som ett sätt för konsumenter att internalisera externaliteterna associerade med klimatkrisen. Tidigare forskning har undersökt de tekniska utmaningarna som klimatkompensation står inför, men denna forskning har inte tagit hänsyn till hur konsumenternas uppfattning av fenomenet kommer påverka klimatkompensationens förmåga att mildra klimatkrisen. Därför utvecklade denna studie ett konceptuellt ramverk för att illustrera klimatkompensationens möjliga utmaningar, baserat på den tekniska prestandan såväl som marknadsföringslagar och riktlinjer. Till detta adderades en explicit användning av systemgränser. Genom manifest innehållsanalys testades ramverket sedan empiriskt genom att analysera marknadsföringspåståenden kopplade till klimatkompensation inom sektorerna livsmedelshandel och flyg. Stora risker för missförstånd upptäcktes inom båda sektorerna och inom alla fyra relevanta systemgränser. Detta pekar mot att oreglerad klimatkompensation har ärvt de väletablerade problemen kopplade till den reglerade marknaden inom klimatkompensation samtidigt som de generella problemen kopplade till miljöpåståenden inte har adresserats. Om dessa utmaningar inte tas hänsyn till, bör oreglerad klimatkompensation användas med försiktighet om målet är att verka som en lindrande åtgärd för klimatkrisen.