Enligt IPCCs nyutkomna rapport fastslås det att koldioxid måste elimineras från atmosfären för att nå Parisavtalet, endast utsläppsminskningar är således inte tillräckligt. För privatpersoner och företag har det på senare år vuxit fram en frivillig och lättillgänglig marknad som möjliggör klimatkompensation. Två svenska livsmedelsföretag som kompenserat för sina utsläpp via den frivilliga marknaden är Max Burgers AB och Arla Ko Eko. De har gjort det i linje med standarder vilket tillåter användandet av klimatpåståenden likt “netto noll klimatavtryck” och “klimatpositiv”. Samtidigt riktar aktörer likt konsumentverket kritik mot klimatkompensation och menar att det kan finnas risker med bland annat permanens och felräkning. I dagsläget klimatkompenserar Max och Arla genom att plantera träd, bevara skog och implementera biogasanläggningar. Resultatet från denna studie visar att det kan finnas osäkerheter kring beräknandet av projekts klimatnytta. Detta för att den bygger på antaganden om hur mycket CO2₂e som skulle släppts ut utan projektens etablering. Osäkerheter råder också kring beräknandet av hur mycket koldioxid träd kan binda då det är beroende av permanens, träd densitet, geografisk plats mm. Det kan finnas ekologiska för-och nackdelar med klimatkompensering, däribland minskad global uppvärmning, ökad biologisk mångfalt till följd av skogsjordbruk, läckage av växthusgaser i biogasanläggningar och det faktum att det inte går att veta ifall avverkning någon annanstans i världen inte ökar till följd av att en skog bevaras. I framtiden kan en marknad för kolkrediter inom det svenska jordbruket bli ett alternativ till klimatkompensation som också kan skynda på den positiva utvecklingen inom kolinlagring och vara ett sätt att komma närmare ett klimatneutralt jordbruk, men bättre mätmetoder krävs. Eftersom klimatförändringar sker i detta nu kan klimatkompensation utomlands vara ett sätt att bromsa den globala uppvärmningen och samtidigt ge mervärden åt lokalbefolkning och miljö i utvecklingsländer. Under tiden kan svenska alternativ till klimatkompensation fortsätta att undersökas.

Till följd av att klimatet utmanas har miljömässig hållbarhet utvecklats och blivit svenskars vedertagna livsstil. Allt fler konsumenter värdesätter miljömedvetna företag samtidigt som forskning påvisar ett miljömässigt attityd-beteendegap. Som effekt har snabbmatsrestauranger börjat använda grön marknadsföring, däribland Sveriges största snabbmatsföretag; McDonald’s och klimatpositiva MAX. Studien syftar till att undersöka samband mellan grön marknadsföring och miljömässigt konsumentbeteende hos MAX och McDonald’s samt om grön marknadsföring har ett samband med intentionen att ha en grön matkonsumtion. Theory of Planned Behavior utgör den teoretiska utgångspunkten och ligger till grund för den kvantitativa enkätundersökningen. Resultatet visar att miljömässigt konsumentbeteende påverkas av intentionen, grön marknadsföring och begreppet klimatpositiv. Resultatet visar även att konsumenter hellre äter på MAX än McDonald’s, då MAX uppfattas ha ett bättre miljöarbete och grön marknadsföringsstrategi. Förslag ges att vidare undersöka angelägenheten av att vara klimatpositiv inom andra branscher samt om andra attribut än miljöaspekten har betydelse för miljömässigt konsumentbeteende hos snabbmatsrestauranger.