The purpose of this thesis is to examine CSR communicationoriginating from two very different sectors – the fast-foodsector and the public-transport sector. This is done through amixed-methods approach combining a qualitative andquantitative research design. The study is based on contentthat was published during 2014 on Facebook andTwitter. In a comparative study similarities and differenceswill be analyzed with the aim to shed some light on how thedifferent sectors use CSR and with what intent. Thequantitative study showed that CSR communicationfrom the fast-food sector was more extensive than CSRcommunication from the public-transport sector. Thequalitative study suggested that both industries to a greatextent use the same communication strategies whencommunicating issues relating to CSR.

<p>Our increasingly globalized world has contributed to that more Swedish companies has expanded their business to more distant areas. One of these Swedish companies that now stands before their first international expansion is the Swedish fast-food chain Max AB. Max has chosen to start their expansion in Saudi Arabia, a country far away from Sweden, not only in terms of geographical distance but also in cultural. The cultural differences that Max will encounter may affect the business and result in to various adaptations that must be done in order to establish successfully. The thesis investigates the existing circumstances for the fastfood business in Saudi Arabia and shows which adaptations international fast-food chains should or must do as a result of the cultural distances they encounter. Subsequently there will be an exposition of which adaptations Max will accomplish in their concept with their establishment in Saudi Arabia. The investigation method that has been used is qualitative interviews. The interviews were with Max’ franchise manager and former marketing director for McDonald’s in the Middle Eastern region. The outcome of our investigation shows clear cultural differences and that fast-food chains have to conduct themselves and adapt to these differences in order to establish successfully.</p><p>Key words: Fast-food business, Max AB, McDonald’s, Saudi Arabia, psychic distance, culture, adaptations</p> / <p>Vår allt mer globaliserade värld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlägsna områden. Ett av dessa svenska företag som nu står inför sin första utlandsexpansion är den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land långt ifrån Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstånd utan även kulturellt avstånd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att påverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar måste genomföras för en framgångsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rådande förhållandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller måste göra på grund av de kulturella skillnaderna de möter. Härefter följer en genomgång av vilka anpassningar Max kommer att göra i sitt koncept vid sin etablering i Saudiarabien. Den undersökningsmetod som har använts är kvalitativa intervjuer. En intervju med Max expansionschef samt tidigare marknadschef för McDonald’s i regionen mellanöstern har företagits. Resultatet från undersökningen visar på tydliga kulturella skillnader och att snabbmatskedjor måste förhålla sig och anpassa sig till dessa för genomförandet av en framgångsrik etablering.</p><p>Nyckelord: Snabbmatsbranschen, Max AB, McDonald’s, Saudiarabien, psychic distance, kultur, anpassningar</p>

Our increasingly globalized world has contributed to that more Swedish companies has expanded their business to more distant areas. One of these Swedish companies that now stands before their first international expansion is the Swedish fast-food chain Max AB. Max has chosen to start their expansion in Saudi Arabia, a country far away from Sweden, not only in terms of geographical distance but also in cultural. The cultural differences that Max will encounter may affect the business and result in to various adaptations that must be done in order to establish successfully. The thesis investigates the existing circumstances for the fastfood business in Saudi Arabia and shows which adaptations international fast-food chains should or must do as a result of the cultural distances they encounter. Subsequently there will be an exposition of which adaptations Max will accomplish in their concept with their establishment in Saudi Arabia. The investigation method that has been used is qualitative interviews. The interviews were with Max’ franchise manager and former marketing director for McDonald’s in the Middle Eastern region. The outcome of our investigation shows clear cultural differences and that fast-food chains have to conduct themselves and adapt to these differences in order to establish successfully. Key words: Fast-food business, Max AB, McDonald’s, Saudi Arabia, psychic distance, culture, adaptations / Vår allt mer globaliserade värld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlägsna områden. Ett av dessa svenska företag som nu står inför sin första utlandsexpansion är den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land långt ifrån Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstånd utan även kulturellt avstånd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att påverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar måste genomföras för en framgångsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rådande förhållandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller måste göra på grund av de kulturella skillnaderna de möter. Härefter följer en genomgång av vilka anpassningar Max kommer att göra i sitt koncept vid sin etablering i Saudiarabien. Den undersökningsmetod som har använts är kvalitativa intervjuer. En intervju med Max expansionschef samt tidigare marknadschef för McDonald’s i regionen mellanöstern har företagits. Resultatet från undersökningen visar på tydliga kulturella skillnader och att snabbmatskedjor måste förhålla sig och anpassa sig till dessa för genomförandet av en framgångsrik etablering. Nyckelord: Snabbmatsbranschen, Max AB, McDonald’s, Saudiarabien, psychic distance, kultur, anpassningar

Till följd av att klimatet utmanas har miljömässig hållbarhet utvecklats och blivit svenskars vedertagna livsstil. Allt fler konsumenter värdesätter miljömedvetna företag samtidigt som forskning påvisar ett miljömässigt attityd-beteendegap. Som effekt har snabbmatsrestauranger börjat använda grön marknadsföring, däribland Sveriges största snabbmatsföretag; McDonald’s och klimatpositiva MAX. Studien syftar till att undersöka samband mellan grön marknadsföring och miljömässigt konsumentbeteende hos MAX och McDonald’s samt om grön marknadsföring har ett samband med intentionen att ha en grön matkonsumtion. Theory of Planned Behavior utgör den teoretiska utgångspunkten och ligger till grund för den kvantitativa enkätundersökningen. Resultatet visar att miljömässigt konsumentbeteende påverkas av intentionen, grön marknadsföring och begreppet klimatpositiv. Resultatet visar även att konsumenter hellre äter på MAX än McDonald’s, då MAX uppfattas ha ett bättre miljöarbete och grön marknadsföringsstrategi. Förslag ges att vidare undersöka angelägenheten av att vara klimatpositiv inom andra branscher samt om andra attribut än miljöaspekten har betydelse för miljömässigt konsumentbeteende hos snabbmatsrestauranger.

Trots många studier av McDonald’s marknadsföringsstrategi är den under ständig utveckling. McDonald’s vill under 2020/2021 investera i nya kulturellt relevanta metoder. Denna uppsats kommer att analysera McDonald’s reklamfilmer från 2021 utifrån ett kulturellt perspektiv för att komplettera tidigare studier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kultur speglas i reklamfilmerna och hur kulturerna samspelar med varandra. Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och semiotisk analys. Empirin består av sex olika reklamfilmer från Storbritannien, Sverige, Arabländerna, Indien, Singapore och Korea. Urvalet är främst baserat på den kultur-teorin som används. Analysen visar att kulturerna speglas i reklamfilmerna och att reklamfilmerna i stora skulle kunna appliceras i de andra kulturerna. Nyckelord: McDonald’s, reklamfilm, kultur, Lewis-modellen, kommunikationsstrategi, semiotik, kvalitativ innehållsanalys.

I dagens alltmer teknologiska och globala samhälle, där marknadsföring och reklam inte längre är bundet till landsgränser, är det viktigare än någonsin förr att marknadsförare på internationella företag är medvetna om hur kulturella värden i reklam uppfattas av sin publik. Tidigare forskning indikerar att användningen av lokaliserad reklam i marknadsföring ofta är fördelaktig, eftersom bristande kulturell känslighet kan bli kostsam för internationella företag. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att utforska tankar, upplevelser och reflektioner kring McDonald's reklam som är anpassad för en svensk marknad. Då amerikanisering och homogenisering av kulturella värden länge varit ett aktuellt ämne, undersöker denna studie även svenskars uppfattningar av McDonald's inhemska, amerikanska reklam. Detta för att avgöra om spridningen av amerikanska värderingar har möjliggjort användningen av standardiserad reklam av internationella företag. Empirin samlades i denna studie in genom semi-strukturerade intervjuer utförda i två fokusgrupper. Fokusgrupperna bestod av åtta svenska individer som fick ta del av både svensk och amerikansk McDonald's-reklam och därefter delta i diskussioner om sina intryck och uppfattningar. Studiens resultat visade att den svenska publiken upplevde den amerikanska reklamen som främmande, opersonlig och överdrivet säljdriven. De kulturella skillnaderna och språkbarriären uppskattades inte av publiken då de hindrade relaterbarheten till innehållet. Däremot ansågs den amerikanska reklamen kunna vara attraktiv för en yngre generation.  Den svenska reklamen resonerade betydligt bättre med publiken. Den upplevdes som tilltalande och personlig och värderingar om ett gemensamt ansvar för naturen relaterade till publiken. Dock var publiken kritisk till huruvida budskapet i den svenska reklamen verkligen var autentiskt. De svenska värderingar som förmedlades i reklamfilmen ansågs vara tillgjorda och användas för att manipulera mottagaren till en mer positiv syn på företaget. Många av dessa resonemang kunde härledas till deras upplevelse av McDonald’s som företag och det starka bandet snabbmatskedjan ansågs ha till USA och amerikanska värderingar. En dissonans uppstod därmed mellan att värna om miljön och att konsumera snabbmat, då detta ledde till associationer om masskonsumtion.  Resultatet från denna studie understryker betydelsen av att anpassa reklam efter kulturella värderingar för internationella företag som vill lyckas på en global marknad. Studien belyser även de utmaningar marknadsförare på internationella företag står inför då anpassning efter lokala värderingar bör ske, men måste genomföras på ett sådant sätt som framstår som genuint för mottagaren samtidigt som värderingarna bör överensstämma med varumärket och dess lokala konnotationer. Produkten i sig och upplevelsen av varumärkets ursprung antas därmed spela in i hur publiken uppfattar de lokala anpassningarna, vilket utgör en viktig insikt för marknadsförare på en global marknad. / In today's increasingly technological and global society, where marketing and advertising are less and less bound by national borders, it is more important than ever for marketers at international companies to be aware of how cultural values in advertisements are perceived by their audience. Previous research indicates that the use of localized ads is often beneficial, as cultural insensitivity can be costly for international companies. Thus, the purpose of this study is to explore the opinions, experiences, and reflections regarding McDonald’s ads tailored for the Swedish market. Given the ongoing discussion about Americanization and the homogenization of cultural values, this study also examines Swedish audiences’ perceptions of McDonald’s domestic American advertisements to determine whether the spread of American values has facilitated the use of standardized advertising by international companies. The empirical data for this study were collected through semi-structured interviews conducted in two separate focus groups. These focus groups consisted of eight Swedish participants who viewed both Swedish and American McDonald's advertisements and then discussed their impressions and perceptions. The study's results indicated that the Swedish audience perceived the American advertisements as unfamiliar, impersonal, and overly sales-driven. The cultural differences and language barriers were not well-received by the audience, rendering the advertisements unrelatable. However, the American McDonald's advertisements were viewed as more attractive to a younger generation. In contrast, the Swedish McDonald's advertisements resonated better with the Swedish audience, being perceived as more appealing and personal. The values of collective responsibility for the environment were seen as particularly relatable. However, the audience criticized the authenticity of the messages conveyed in the Swedish advertisements. They perceived the values depicted in the ads as contrived, aimed at manipulating viewers into holding a favorable opinion of the company. These viewpoints were primarily associated with their perception of McDonald’s as a corporation and its strong ties to the USA and American values. A discrepancy emerged between environmental concern and the consumption of fast food, leading to associations with mass consumption. The findings of this study underscore the significance of international companies adjusting their advertising to align with cultural values for success in the global market. Additionally, the study emphasizes the challenges faced by marketers at international companies, highlighting the necessity for adaptation to local values in a manner that appears authentic to viewers and resonates with the brand and its local connotations. Consequently, the product itself and perceptions of the brand's origin are presumed to influence how audiences perceive these localized adaptations, providing critical insights for marketers in a global market.